Provérbios 26
1 Como a neve no verão, e como a chuva na sega, assim não convem ao louco a honra.
Lika som snö om sommaren, och regn i andene, så höfves icke enom dåra ära.
2 Como ao passaro o vaguear, como á andorinha o voar, assim a maldição sem causa não virá.
Lika som en fogel bortfar, och en svala flyger, alltså biter intet en oförtjent banna.
3 O açoite para o cavallo, o freio para o jumento, e a vara para as costas dos tolos.
Hästenom en gissel, och åsnanom ett betsel, och dåranom ett ris på ryggen.
4 Não respondas ao tolo segundo a sua estulticia; para que tambem te não faças similhante a elle.
Svara icke dåranom efter hans dårskap, att du honom icke lik varder.
5 Responde ao tolo segundo a sua estulticia; para que não seja sabio aos seus olhos.
Men svara dåranom efter hans dårskap, att han icke skall låta sig tycka, att han är vis.
6 Os pés corta, e o damno bebe, quem manda mensagens pela mão d'um tolo.
Den ena sak genom ett galet bådskap beställer, han är såsom en halter på fötterna, och tager skada.
7 Como as pernas do côxo, que pendem frouxas, assim é o proverbio na bocca dos tolos.
Såsom enom krympling står att dansa, alltså står enom dåra tala om vishet.
8 Como o que ata a pedra preciosa na funda, assim é aquelle que dá honra ao tolo.
Den enom dåra äro tillägger, det är lika som man kastade en ädla sten uppå en stenrösjo.
9 Como o espinho que entra na mão do bebado, assim é o proverbio na bocca dos tolos.
Ett ordspråk uti ens dåras mun är såsom en törneqvist, den uti ens druckens mans hand stinger.
10 Os grandes molestam a todos, e alugam os tolos e transgressores.
En god mästare gör ett ting rätt; men den som en klåpare lejer, honom varder det förderfvadt.
11 Como o cão que torna ao seu vomito, assim é o tolo que reitera a sua estulticia.
Såsom en hund uppäter sina spyor igen, alltså är en dåre som sin galenskap på nytt bedrifver.
12 Tens visto a um homem que é sabio a seus proprios olhos? maior esperança ha do tolo do que d'elle.
När du en ser, som sig tycker vis vara, det är mera hopp uppå en dåra, än på honom.
13 Diz o preguiçoso: Um leão está no caminho; um leão está nas ruas
Den late säger: Det är ett ungt lejon på vägenom, och ett lejon på gatone.
14 Como a porta se revolve nos seus gonzos, assim o preguiçoso na sua cama.
En later vänder sig i sängene, lika som en dörr på dörrajernen.
15 O preguiçoso esconde a sua mão no seio: enfada-se de tornal-a á sua bocca.
Den late gömmer sina hand i barmen, och det varder honom tungt, att han skall bära henne åt munnen.
16 Mais sabio é o preguiçoso a seus olhos do que sete homens que bem respondem.
En later tycker sig visare vara än sju, som seder lära.
17 O que, passando, se entremette em pleito alheio é como aquelle que toma um cão pelas orelhas.
Den som framgår, och blandar sig uti annars kif, han är lika som en, den der drager en hund med öronen.
18 Como o louco que lança de si faiscas, frechas, e mortandades,
Lika som en hemliga med skott och pilar skjuter, och dräper;
19 Assim é o homem que engana o seu proximo, e diz: Não o fiz eu por brincar?
Alltså gör en falsk menniska med sin nästa, och säger sedan: Det var mitt skämt.
20 Sem lenha, o fogo se apagará; e, não havendo murmurador, cessará a contenda.
Då intet mer ved är, slocknar elden; och när klaffaren är borta, vänder trätan åter.
21 Como o carvão é para as brazas, e a lenha para o fogo, assim é o homem contencioso para accender rixas.
Såsom kolen glöd, och veden eld, alltså kommer en trätosam man kif åstad.
22 As palavras do murmurador são como as palavras do espancado, e ellas descem ao intimo do ventre.
Klaffarens ord äro såsom hugg, och de gå igenom hjertat.
23 Como o caco coberto d'escorias de prata, assim são os labios ardentes com o coração maligno.
En förgiftig mun, och ondt hjerta, är såsom en lerpotta med silfslagg öfverdragen.
24 Aquelle que aborrece se contrafaz pelos seus beiços, mas no seu interior encobre o engano.
Fienden varder känd vid sitt tal, och när han nalkas, far han med falskhet.
25 Quando te supplicar com a sua voz, não te fies n'elle, porque sete abominações ha no seu coração.
Då han smeker med sitt mjuka tal, tro honom intet; ty sju styggelser äro uti hans hjerta.
26 Cujo odio se encobre com engano; a sua malicia se descobrirá na congregação.
Den som hat hemliga håller, till att göra skada, hans ondska skall den meniga man uppenbar varda.
27 O que cava uma cova n'ella cairá; e o que revolve a pedra esta sobre elle tornará.
Den ena grop gör, han skall falla deruti; och den en sten välter, uppå honom skall han komma.
28 A lingua falsa aborrece aos que ella afflige, e a bocca lubrica obra a ruina.
En falsk tunga hatar den henne straffar, och en smeken mun kommer förderf åstad.
