Mateus 25
1 Então o reino dos céus será similhante a dez virgens que, tomando as suas lampadas, sairam ao encontro do esposo.
Då varder himmelriket likt tio jungfrur, som togo sina lampor, och gingo ut emot brudgummen.
2 E cinco d'ellas eram prudentes, e cinco loucas.
Men fem af dem voro visa, och fem fåvitska.
3 As loucas, tomando as suas lampadas, não levaram azeite comsigo,
De fåvitska togo sina lampor, och togo inga oljo med sig;
4 Mas as prudentes levaram azeite nos seus vasos, com as suas lampadas.
Men de visa togo oljo i sin kärile, samt med lampomen.
5 E, tardando o esposo, tosquenejaram todas, e adormeceram,
Då nu brudgummen dröjde, blefvo de alla sömniga, och sofvo.
6 Mas á meia noite ouviu-se um clamor: Ahi vem o esposo, sahi-lhe ao encontro.
Men om midnattstid vardt ett anskri: Si, brudgummen kommer; går ut emot honom.
7 Então todas aquellas virgens se levantaram, e prepararam as suas lampadas.
Då stodo alla de jungfrurna upp, och redde sina lampor till.
8 E as loucas disseram ás prudentes: Dae-nos do vosso azeite, porque as nossas lampadas se apagam.
Då sade de fåvitska till de visa: Gifver oss af edra oljo; ty våra lampor slockna.
9 Mas as prudentes responderam, dizendo: Não seja caso que nos falte a nós e a vós; ide antes aos que o vendem, e comprae-o para vós.
Då svarade de visa, sägande: Ingalunda; på det både oss och eder icke skall fattas; utan går heldre till dem som sälja, och köper till eder sjelfva.
10 E, tendo ellas ido compral-o, chegou o esposo, e as que estavam preparadas entraram com elle para as bodas, e fechou-se a porta.
När de gingo och skulle köpa, kom brudgummen; och de, som redo voro, gingo in med honom i bröllopet, och dörren tillstängdes.
11 E depois chegaram tambem as outras virgens, dizendo: Senhor, Senhor, abre-nos.
På det sista kommo ock de andra jungfrurna, och sade: Herre, Herre, låt upp för oss.
12 E elle, respondendo, disse: Em verdade vos digo que vos não conheço.
Då svarade han, och sade: Sannerliga säger jag eder: Jag känner eder intet.
13 Vigiae pois, porque não sabeis o dia nem a hora em que o Filho do homem ha de vir.
Vaker fördenskull; ty I veten hvarken dag eller stund, när menniskones Son är kommandes.
14 Porque, é tambem como um homem que, partindo para fóra da sua terra, chamou os seus servos, e entregou-lhes os seus bens;
Ty lika som en man, den utländes for, kallade sina tjenare, och fick dem sina ägodelar i händer;
15 E a um deu cinco talentos, e a outro dois, e a outro um, a cada um segundo a sua capacidade, e ausentou-se logo para longe.
Och fick enom fem pund, enom tu, och enom ett, hvarjom efter hans magt; och for straxt bort.
16 E, tendo elle partido, o que recebera cinco talentos negociou com elles, e grangeou outros cinco talentos.
Då gick den bort, som fem pund hade fått, och handlade med dem; och vann annor fem pund.
17 Da mesma sorte, o que recebera dois, grangeou tambem outros dois;
Sammalunda ock den som tu hade fått, vann ock annor tu.
18 Mas o que recebera um foi enterral-o no chão, e escondeu o dinheiro do seu senhor.
Men den som ett hade fått, gick bort, grof i jordena, och bortgömde sins herras penningar.
19 E muito tempo depois veiu o senhor d'aquelles servos, e fez contas com elles.
En lång tid derefter kom de tjenares herre, och höll räkenskap med dem.
20 Então approximou-se o que recebera cinco talentos, e trouxe-lhe outros cinco talentos, dizendo: Senhor, entregaste-me cinco talentos; eis aqui outros cinco talentos que grangeei com elles.
Då steg han fram, som hade fått fem pund, och sade: Herre, du fick mig fem pund; si, annor fem pund hafver jag vunnit med dem.
21 E o seu senhor lhe disse: Bem está, servo bom e fiel. Sobre o pouco foste fiel, sobre muito te colocarei; entra no gozo do teu senhor.
Då sade hans herre till honom: Ack! du gode och trogne tjenare, öfver en ringa ting hafver du varit trogen, jag skall sätta dig öfver mycket; gack in i dins herras glädje.
22 E, chegando tambem o que tinha recebido dois talentos, disse: Senhor, entregaste-me dois talentos; eis que com elles grangeei outros dois talentos.
Då gick ock den fram, som hade fått tu pund, och sade: Herre, du fick mig tu pund, si, annor tu hafver jag vunnit dermed.
23 Disse-lhe o seu senhor: Bem está, bom e fiel servo. Sobre o pouco foste fiel, sobre muito te colocarei; entra no gozo do teu senhor.
Då sade hans herre till honom: Ack! du gode och trogne tjenare, öfver en ringa ting hafver du varit trogen, jag skall sätta dig öfver mycket; gack in i dins herras glädje.
24 Mas, chegando tambem o que recebera um talento, disse: Senhor, eu conhecia-te, que és um homem duro, que ceifas onde não semeaste e ajuntas onde não espalhaste;
Då kom ock den fram, som hade fått ett pund, och sade: Herre, jag visste, att du äst en sträng man; du uppskär der du intet sådde, och upphemtar der du intet strödde.
25 E, atemorisado, escondi na terra o teu talento; aqui tens o que é teu.
Och jag fruktade mig, gick bort, och gömde ditt pund i jordene; si, här hafver du det dig tillhörer.
26 Respondendo, porém, o seu senhor, disse-lhe: Mau e negligente servo; sabes que ceifo onde não semeei e ajunto onde não espalhei;
Då svarade hans herre, och sade till honom: Du onde och late tjenare; visste du, att jag uppskär der jag intet sådde, och upphemtar der jag intet strödde;
27 Por isso te cumpria dar o meu dinheiro aos banqueiros, e, quando eu viesse, receberia o meu com os juros.
Så skulle du hafva fått vexlarena mina penningar; och när jag hade kommit, hade jag ju fått mitt med vinning.
28 Tirae-lhe pois o talento, e dae-o ao que tem os dez talentos.
Derföre tager af honom pundet, och gifver honom, som tio pund hafver.
29 Porque a qualquer que tiver será dado, e terá em abundancia; mas ao que não tiver até o que tem será tirado.
Ty hvarjom och enom, som hafver, skall varda gifvet, och han skall hafva nog; men den som icke hafver, det som han hafver, skall ock tagas ifrå honom.
30 Lançae pois o servo inutil nas trevas exteriores: ali haverá pranto e ranger de dentes.
Och den onyttiga tjenaren kaster uti det yttersta mörkret; der skall vara gråt och tandagnisslan.
31 E quando o Filho do homem vier em sua gloria, e todos os sanctos anjos com elle, então se assentará no throno da sua gloria;
Men när menniskones Son kommer i sitt majestät, och alle helige Änglar med honom, då skall han sitta på sins härlighets stol.
32 E todas as nações serão reunidas diante d'elle, e apartará uns dos outros, como o pastor aparta dos bodes as ovelhas,
Och för honom skola församlas all folk; och han skall skilja dem, den ena ifrå den andra, såsom en herde skiljer fåren ifrå getterna.
33 E porá as ovelhas á sua direita, mas os bodes á esquerda.
Och fåren skall han ställa på sina högra sido, och getterna på den venstra.
34 Então dirá o Rei aos que estiverem á sua direita: Vinde, bemditos de meu Pae, possui por herança o reino que vos está preparado desde a fundação do mundo;
Då skall Konungen säga till dem, som äro på hans högra sido: Kommer, I mins Faders välsignade, och besitter det riket, som eder är tillredt ifrå verldenes begynnelse.
35 Porque tive fome, e destes-me de comer; tive sede, e destes-me de beber; era estrangeiro, e hospedastes-me;
Ty jag var hungrig, och I gåfven mig äta; jag var törstig, och I gåfven mig dricka; jag var husvill, och I herbergaden mig;
36 Estava nú, e vestistes-me; adoeci, e visitastes-me; estive na prisão, e fostes ver-me.
Nakot, och I klädden mig; sjuk, och I sökten mig; jag var i häktelse, och I kommen till mig.
37 Então os justos lhe responderão, dizendo: Senhor, quando te vimos com fome, e te démos de comer? ou com sede, e te démos de beber?
Då skola de rättfärdige svara honom, och säga: Herre, när sågom vi dig hungrigan, och spisadom dig; eller törstigan, och gåfvom dig dricka?
38 E quando te vimos estrangeiro, e te hospedámos? ou nú, e te vestimos?
När sågom vi dig vara husvillan, och herbergadom dig; eller nakotan, och kläddom dig?
39 E quando te vimos enfermo, ou na prisão, e fomos ver-te?
Eller när sågom vi dig sjukan, eller i häktelse, och kommom till dig?
40 E, respondendo o Rei, lhes dirá: Em verdade vos digo que, quando o fizestes a um d'estes meus pequeninos irmãos, a mim o fizestes.
Då skall Konungen svara, och säga till dem: Sannerliga säger jag eder: Det I hafven gjort enom af dessa minsta mina bröder, det hafven I gjort mig.
41 Então dirá tambem aos que estiverem á sua esquerda: Apartae-vos de mim, malditos, para o fogo eterno, preparado para o diabo e seus anjos; (aiōnios g166)
Då skall han ock säga till dem på venstra sidone: Går bort ifrå mig, I förbannade, uti evinnerlig eld, som djeflenom och hans änglom tillredd är. (aiōnios g166)
42 Porque tive fome, e não me destes de comer: tive sede, e não me destes de beber;
Ty jag var hungrig, och I gåfven mig icke äta; jag var törstig, och I gåfven mig icke dricka.
43 Sendo estrangeiro, não me recolhestes; estando nú, não me vestistes; enfermo, e na prisão, não me visitastes.
Jag var husvill, och I herbergaden mig icke; nakot, och I klädden mig icke; jag var sjuk och i häktelse, och I sökten mig icke.
44 Então elles tambem lhe responderão, dizendo: Senhor, quando te vimos com fome, ou com sede, ou estrangeiro, ou nú, ou enfermo, ou na prisão, e te não servimos?
Då skola ock de svara honom, och säga: Herre, när såge vi dig hungrigan, eller törstigan, eller husvillan, eller nakotan, eller sjukan, eller i häktelse, och hafvom icke tjent dig?
45 Então lhes responderá, dizendo: Em verdade vos digo que, quando a um d'estes pequeninos o não fizestes, não o fizestes a mim
Då skall han svara dem och säga: Sannerliga säger jag eder: Hvad I icke hafven gjort enom af dessa minsta, det hafven I ock icke gjort mig.
