< Jó 38 >
1 Depois d'isto o Senhor respondeu a Job d'um redemoinho, e disse:
Och Herren svarade Job uti ett väder, och sade:
2 Quem é este que escurece o conselho com palavras sem conhecimento?
Hvilken är den som i sina tankar så fela vill, och talar så med oförnuft?
3 Agora cinge os teus lombos, como homem; e perguntar-te-hei, e tu me ensina.
Gjorda dina länder såsom en man; jag vill fråga dig: Säg, äst du så klok?
4 Onde estavas tu, quando eu fundava a terra? faze-m'o saber, se tens intelligencia.
Hvar vast du, då jag grundade jordena? Säg mig:
5 Quem lhe poz as medidas? se tu o sabes; ou quem estendeu sobre ella o cordel?
Vetst du, ho henne hafver satt sitt mått; eller ho hafver dragit något snöre öfver henne?
6 Sobre que estão fundadas as suas bases? ou quem assentou a sua pedra da esquina,
Eller hvaruppå står hennes fotafäste; eller ho hafver henne en hörnsten lagt;
7 Quando as estrellas da alva juntas alegremente cantavam, e todos os filhos de Deus jubilavam?
Då morgonstjernorna tillsammans lofvade mig, och all Guds barn fröjdade sig?
8 Ou quem encerrou o mar com portas, quando trasbordou e saiu da madre;
Ho hafver tillslutit hafvet med sina dörrar, då det utbrast såsom utu moderlifve;
9 Quando eu puz as nuvens por sua vestidura, e a escuridão por envolvedouro?
Då jag klädde det med skyar, och invefvade det i töckno, såsom i lindakläde;
10 Quando passei sobre elle o meu decreto, e lhe puz portas e ferrolhos;
Då jag förtog thy dess flod med minom dam, och satte thy bom och dörrar före;
11 E disse: Até aqui virás, e não mais adiante, e aqui se quebrarão as tuas ondas empolladas?
Och sade: Allt härintill skall du komma, och icke vidare; här skola dina stolta böljor sätta sig?
12 Ou desde os teus dias déste ordem á madrugada? ou mostraste á alva o seu logar;
Hafver du i dinom tid budit morgonen, och vist morgonrodnanom sitt rum;
13 Para que pegasse dos fins da terra, e os impios fossem sacudidos d'ella;
Att jordenes ändar måga fattade varda, och de ogudaktige der utskuddade blifva?
14 E se transformasse como o barro, sob o sello, e se pozessem como vestidos;
Inseglet skall sig förvandla såsom ler, så att de skola blifva såsom ett kläde;
15 E dos impios se desvie a sua luz, e o braço altivo se quebrante;
Och dem ogudaktigom skall deras ljus förtaget varda, och de högfärdigas arm skall sönderbruten varda.
16 Ou entraste tu até ás origens do mar? ou passeaste no mais profundo do abysmo?
Hafver du kommit uti hafsens grund, och vandrat uti djupsens fjät?
17 Ou descobriram-se-te as portas da morte? ou viste as portas da sombra da morte?
Hafva dödsens dörrar någon tid upplåtit sig för dig; eller hafver du sett dörrarna åt mörkret?
18 Ou com o teu entendimento chegaste ás larguras da terra? faze-m'o saber, se sabes tudo isto.
Hafver du förnummit huru bred jorden är? Låt höra, vetst du allt detta?
19 Onde está o caminho para onde mora a luz? e, quanto ás trevas, onde está o seu logar;
Hvilken är vägen dit, der ljuset bor, och hvilket är mörkrens rum;
20 Para que as tragas aos seus limites, e para que saibas as veredas da sua casa?
Att du måtte aftaga dess gränso, och märka stigen till dess hus?
21 Acaso tu o sabes, porque já então eras nascido, e por ser grande o numero dos teus dias?
Visste du, att du skulle på den tiden född varda, och huru många dina dagar blifva skulle?
22 Ou entraste tu até aos thesouros da neve? e viste os thesouros da saraiva,
Hafver du der varit, dädan snön kommer; eller hafver du sett, hvadan haglet kommer;
23 Que eu retenho até do tempo da angustia, até ao dia da peleja e da guerra?
Hvilka jag bevarat hafver intill bedröfvelsens dag, intill stridenes och örligets dag?
24 Onde está o caminho em que se reparte a luz, e se espalha o vento oriental sobre a terra?
Genom hvilken vägen delar sig ljuset, och östanväder uppkommer på jordena?
25 Quem abriu para a inundação um leito, e um caminho para os relampagos dos trovões;
Ho hafver utskift regnskurene sitt lopp, och ljungeldenom och dundrena vägen;
26 Para chover sobre a terra, onde não ha ninguem, e no deserto, em que não ha gente;
Så att det regnar uppå jordena, der ingen är, i öknene, der ingen menniska är;
27 Para fartar a terra deserta e assolada, e para fazer crescer os renovos da herva?
Att det skall uppfylla ödemarken och öknen, och kommer gräset till att växa?
28 A chuva porventura tem pae? ou quem géra as gottas do orvalho,
Ho är regnets fader? Ho hafver födt daggenes droppar?
29 De cujo ventre procede o gelo? e quem gera a geada do céu?
Utu hvars lif är isen utgången; och ho hafver födt rimfrostet under himmelen;
30 Como debaixo de pedra as aguas se escondem: e a superficie do abysmo se coalha.
Att vattnet skulle fördoldt varda såsom under stenar, och djupet blifver ofvanuppå ståndandes?
31 Ou poderás tu ajuntar as delicias das sete estrellas, ou soltar os atilhos do Orion?
Kan du binda tillsammans sjustjärnornas band, eller upplösa Orions band?
32 Ou produzir as constellações a seu tempo? e guiar a Ursa com seus filhos?
Kan du hemta morgonstjernorna fram i sin tid, eller föra vagnen på himmelen öfver sin barn?
33 Sabes tu as ordenanças dos céus? ou podes dispor do dominio d'elles sobre a terra?
Vetst du, huru himmelen skall regeras; eller kan du sätta ett herradöme öfver honom på jordene?
34 Ou podes levantar a tua voz até ás nuvens, para que a abundancia das aguas te cubra?
Kan du föra dina dunder högt uppe i skynom, att vattnens myckenhet dig öfvertäcker?
35 Ou enviarás aos raios para que saiam, e te digam: Eis-nos aqui?
Kan du utsläppa ljungeldar, att de fara åstad, och säga: Här äre vi?
36 Quem poz a sabedoria nas entranhas? ou quem deu ao sentido o entendimento?
Ho hafver satt visdomen uti det fördolda? Ho hafver gifvit tankomen förstånd?
37 Quem numerará as nuvens pela sabedoria? ou os odres dos céus, quem os abaixará,
Ho är så vis, att han skyarna räkna kan? Ho kan förstoppa vattuläglarna i himmelen,
38 Quando se funde o pó n'uma massa, e se apegam os torrões uns aos outros?
När stoftet är vått vordet, så att det tillhopalöper, och klimparne låda tillsammans?
39 Porventura caçarás tu preza para a leôa? ou fartaras a fome dos filhos dos leões,
Kan du gifva lejinnone hennes rof i jagtene; och mätta de unga lejonen;
40 Quando se agacham nos covis, e estão á espreita nas covas?
Så att de lägga sig uti sitt rum, och stilla ligga i kulone på vakt?
41 Quem prepara aos corvos o seu alimento, quando os seus pintainhos gritam a Deus e andam vagueando, por não terem de comer?
Ho reder korpenom mat, när hans ungar ropa till Gud, och veta icke hvar deras mat är?