Jó 15
1 Então respondeu Eliphaz o themanita, e disse:
Då svarade Eliphas af Thema, och sade:
2 Porventura dará o sabio por resposta sciencia de vento? e encherá o seu ventre de vento oriental?
Skall en vis man tala så i vädret, och uppfylla sin buk med väder?
3 Arguindo com palavras que de nada servem e com razões, com que nada aproveita?
Du straffar med onyttigom ordom, och ditt tal kommer intet till gagns.
4 E tu tens feito vão o temor, e diminues os rogos diante de Deus.
Du hafver bortkastat räddhågan, och talar förakteliga för Gudi;
5 Porque a tua bocca declara a tua iniquidade; e tu escolheste a lingua dos astutos.
Ty så lärer din ondska din mun, och du hafver utvalt ena skalkatungo.
6 A tua bocca te condemna, e não eu, e os teus labios testificam contra ti.
Din mun skall fördöma dig, och icke jag; dina läppar skola svara dig.
7 És tu porventura o primeiro homem que foi nascido? ou foste gerado antes dos outeiros?
Äst du den första menniska, som född är? Äst du för all berg aflader?
8 Ou ouviste o secreto conselho de Deus? e a ti só limitaste a sabedoria?
Hafver du hört Guds hemliga råd? Och är sjelfva visdomen ringare än du?
9 Que sabes tu, que nós não sabemos? e que entendes, que não haja em nós?
Hvad vetst du, det vi icke vete? Hvad förstår du, det som icke är när oss?
10 Tambem ha entre nós encanecidos e edosos, muito mais edosos do que teu pae.
Gråhårote och gamle äro när oss, som länger hafva lefvat än dine fäder.
11 Porventura as consolações de Deus te são pequenas? ou alguma coisa se occulta em ti
Skulle Guds hugsvalelse så ringa aktas för dig? Men du hafver något hemligit stycke när dig.
12 Porque te arrebata o teu coração? e porque acenam os teus olhos?
Hvad tager ditt hjerta före? Hvi ser du så stolt ut?
13 Para virares contra Deus o teu espirito, e deixares sair taes palavras da tua bocca?
Hvi sätter ditt sinne sig emot Gud, att du låter sådana ord gå af dinom mun?
14 Que é o homem, para que seja puro? e o que nasce da mulher, para que fique justo?
Hvad är en menniska, att hon skulle vara ren; och att han skulle vara rättfärdig, som af qvinno född är?
15 Eis que nos seus sanctos não confiaria, e nem os céus são puros aos seus olhos.
Si, ibland hans helga är ingen ostraffelig, och himlarna äro icke rene för honom.
16 Quanto mais abominavel e fedorento é o homem que bebe a iniquidade como a agua?
Huru mycket mer menniskan, som är stygg och ond; den der orättfärdighetena dricker såsom vatten?
17 Escuta-me, mostrar-t'o-hei: e o que vi te contarei
Jag vill visa dig det, hör mig; jag vill förtälja dig, hvad jag sett hafver;
18 (O que os sabios annunciaram, ouvindo-o de seus paes, e o não occultaram.
Hvad de vise sagt hafva, och för deras fader icke hafver fördoldt varit;
19 Aos quaes sómente se déra a terra, e nenhum estranho passou por meis d'elles):
Hvilkom allena landet gifvet är, så att ingen främmande må gå ibland dem.
20 Todos os dias o impio se dá pena a si mesmo, e se reservam para o tyranno um certo numero d'annos.
En ogudaktig bäfvar i alla sina lifsdagar, och enom tyrann är hans åratal fördoldt.
21 O sonido dos horrores está nos seus ouvidos: até na paz lhe sobrevem o assolador.
Hvad han hörer, det förskräcker honom; och ändå att frid är, så hafver han dock den sorg, att han skall förderfvas.
22 Não crê que tornará das trevas, e que está esperado da espada.
Han tror icke, att han skall kunna undfly olyckona, och förmodar sig alltid svärdet.
23 Anda vagueando por pão, dizendo: Onde está? Bem sabe que já o dia das trevas lhe está preparado á mão.
När han far ut hit och dit efter sin näring, så tycker honom att hans olyckos tid är för handene.
24 Assombram-n'o a angustia e a tribulação; prevalecem contra elle, como o rei preparado para a peleja.
Ångest och nöd förskräcka honom, och slå honom ned, såsom en Konung med enom här;
25 Porque estende a sua mão contra Deus, e contra o Todo-poderoso se embravece.
Ty han hafver utsträckt sina hand emot Gud, och emot den Allsmägtiga förstärkt sig.
26 Arremette contra elle com a dura cerviz, e contra os pontos grossos dos seus escudos.
Han löper med hufvudet emot honom, och står halsstyf emot honom.
27 Porquanto cobriu o seu rosto com a sua gordura, e criou enxundia nas ilhargas.
Han hafver upphäfvit sig emot honom, och satt sig hårdt emot honom.
28 E habitou em cidades assoladas, em casas em que ninguem morava, que estavam a ponto de fazer-se montões de ruinas.
Men han skall bo i nederslagna städer, der inga hus äro; utan ligga i enom hop.
29 Não se enriquecerá, nem subsistirá a sua fazenda, nem se estenderão pela terra as suas possessões.
Han skall icke varda rik, och hans gods skall icke förökas; och skall icke utspridas i landena.
30 Não escapará das trevas; a chamma do fogo seccará os seus renovos, e ao assopro da sua bocca desapparecerá.
Han skall icke undfly olycko; eldslågen skall förtorka hans grenar; och skall varda borttagen af hans muns anda.
31 Não confie pois na vaidade enganando-se a si mesmo, porque a vaidade será a sua recompensa.
Han är så bedragen, att han icke tror att det skall varda värre med honom.
32 Antes do seu dia ella se lhe cumprirá; e o seu ramo não reverdecerá.
Han får en ända, när honom obeqvämt är; och hans gren skall icke grönskas.
33 Sacudirá as suas uvas verdes, como as da vide, e deixará cair a sua flor como a da oliveira.
Han varder afhemtad såsom en omogen drufva af vinträt, och såsom ett oljoträ bortfaller sitt blomster.
34 Porque o ajuntamento dos hypocritas se fará esteril, e o fogo consumirá as tendas do soborno.
Ty de skrymtares församling skall blifva ensam, och elden skall förtära hans hus, som gåfvor tager.
35 Concebem o trabalho, e parem a iniquidade, e o seu ventre prepara enganos.
Han anar olycko, och föder vedermödo; och deras buk bär list fram.
