Jó 13
1 Eis que tudo isto viram os meus olhos, e os meus ouvidos o ouviram e entenderam.
Si, allt detta hafver mitt öga sett, och mitt öra hört, och hafver det förstått.
2 Como vós o sabeis, o sei eu tambem; não vos sou inferior.
Det I veten, det vet jag ock, och är intet ringare än I;
3 Mas eu fallarei ao Todo-poderoso, e quero defender-me para com Deus.
Dock vill jag tala om den Allsmägtiga, och hafver vilja till att träta med Gud.
4 Vós porém sois inventores de mentiras, e vós todos medicos que não valem nada.
Ty I uttyden det falskeliga, och ären alle onyttige läkare.
5 Oxalá vos calasseis de todo! que isso seria a vossa sabedoria.
Ack! att I kunden tiga, så vorden I vise.
6 Ouvi agora a minha defeza, e escutae os argumentos dos meus labios.
Hörer dock mitt straff, och akter på sakena, der jag talar om.
7 Porventura por Deus fallareis perversidade? e por elle fallareis engano?
Viljen I försvara Gud med orätt; och för honom bruka svek?
8 Ou fareis acceitação da sua pessoa? ou contendereis por Deus?
Viljen I anse hans person? Viljen I gifva eder i försvar för Gud?
9 Ser-vos-hia bom, se elle vos esquadrinhasse? ou zombareis d'elle, como se zomba d'algum homem?
Skall det ock blifva eder väl gångandes, då han skall döma eder? Menen I, att I skolen gäcka honom, såsom man gäckar ena mennisko?
10 Certamente vos reprehenderá, se em occulto fizerdes acceitação de pessoas.
Han varder eder straffandes, om I hemliga ansen personen.
11 Porventura não vos espantará a sua alteza? e não cairá sobre vós o seu temor?
Månn han icke förskräcka eder, när han kommer fram? Och hans fruktan varder fallandes öfver eder.
12 As vossas memorias são como a cinza: as vossas alturas como alturas de lodo.
Edor åminnelse varder liknad vid asko, och edra rygger skola vara såsom en lerhop.
13 Calae-vos perante mim, e fallarei eu, e que fique alliviado algum tanto.
Tiger för mig, att jag må tala; det skall icke fela för mig.
14 Por que razão tomo eu a minha carne com os meus dentes, e ponho a minha vida na minha mão?
Hvi skall jag bita mitt kött med mina tänder, och sätta mina själ i mina händer?
15 Ainda que me matasse, n'elle esperarei; comtudo os meus caminhos defenderei diante d'elle.
Si, han varder mig dock dräpandes, och jag kan icke afbidat; dock vill jag straffa mina vägar för honom.
16 Tambem elle será a salvação minha: porém o hypocrita não virá perante o seu rosto
Han blifver ju min helsa; ty ingen skrymtare kommer för honom.
17 Ouvi com attenção as minhas razões, e com os vossos ouvidos a minha declaração.
Hörer mitt tal, och min uttydelse för edor öron.
18 Eis que já tenho ordenado a minha causa, e sei que serei achado justo.
Si, jag hafver allaredo sagt domen af; jag vet, att jag varder rättfärdig.
19 Quem é o que contenderá comigo? se eu agora me calasse, daria o espirito.
Ho är den som vill gå till rätta med mig? Men nu måste jag tiga, och förgås.
20 Duas coisas sómente não faças para comigo; então me não esconderei do teu rosto:
Tveggehanda gör mig icke; så vill jag icke gömma mig bort för dig.
21 Desvia a tua mão para longe, de sobre mim, e não me espante o teu terror.
Låt dina hand vara långt ifrå mig, och din förskräckelse förskräcke mig icke.
22 Chama, pois, e eu responderei; ou eu fallarei, e tu responde-me.
Kalla mig, och jag vill svara dig; eller jag vill tala, och svara du mig.
23 Quantas culpas e peccados tenho eu? notifica-me a minha transgressão e o meu peccado.
Huru många äro mina missgerningar och synder? Låt mig få veta min öfverträdelse och synder.
24 Porque escondes o teu rosto, e me tens por teu inimigo?
Hvi fördöljer du ditt ansigte, och håller mig för din fienda?
25 Porventura quebrantarás a folha arrebatada do vento? e perseguirás o restolho secco?
Vill du så hård vara emot ett flygande löf; och förfölja ett torrt halmstrå?
26 Porque escreves contra mim amarguras e me fazes herdar as culpas da minha mocidade?
Ty du tillskrifver mig bedröfvelse, och vill förderfva mig för mins ungdoms synders skull.
27 Tambem pões no tronco os meus pés, e observas todos os meus caminhos, e marcas as solas dos meus pés.
Du hafver satt min fot i en stock, och gifver akt på alla mina stigar, och ser på all min fotspår;
28 Envelhecendo-se entretanto elle com a podridão, e como o vestido, ao qual roe a traça.
Jag, som dock förgås som ett ruttet as, och som ett kläde, det ätet varder af mal.
