Psalmów 147

1 Chwalcie PANA, bo dobrze [jest] śpiewać naszemu Bogu; jest [to] bowiem miłe i piękna jest chwała.

Halleluja! Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.

2 PAN buduje Jeruzalem [i] gromadzi rozproszonych Izraela.

HERREN är den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.

3 On uzdrawia skruszonych w sercu i opatruje ich rany.

Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.

4 On liczy gwiazdy, nazywa każdą z nich po imieniu.

Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn.

5 Wielki [jest] nasz Pan i zasobny w moc; jego mądrość jest niezmierzona.

Vår Herre är stor och väldig i kraft, hans förstånd har ingen gräns.

6 PAN podnosi pokornych, [a] niegodziwych poniża aż do ziemi.

HERREN uppehåller de ödmjuka, men de ogudaktiga slår han till jorden.

7 Śpiewajcie PANU z dziękczynieniem; śpiewajcie naszemu Bogu przy dźwiękach harfy;

Höjen sång till HERREN med tacksägelse, lovsjungen vår Gud till harpa,

8 Który okrywa niebiosa obłokami [i] przygotowuje deszcz dla ziemi; który sprawia, że trawa rośnie na górach;

honom som betäcker himmelen med moln, honom som bereder regn åt jorden, honom som låter gräs skjuta upp på bergen,

9 Który daje pokarm bydłu i młodym krukom wołającym [do niego].

honom som giver föda åt djuren, åt korpens ungar som ropa.

10 Nie lubuje się w mocy konia ani nie ma upodobania w goleniach mężczyzny.

Han har icke sin lust i hästens styrka, hans behag står ej till mannens snabbhet.

11 PAN ma upodobanie w tych, którzy się go boją, którzy ufają jego miłosierdziu.

HERRENS behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.

12 Chwal PANA, Jeruzalem; chwal swego Boga, Syjonie.

Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.

13 On bowiem umacnia zasuwy twoich bram i błogosławi synów twoich pośród ciebie.

Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har välsignat dina barn i dig.

14 Zapewnia pokój w twoich granicach i syci cię najwyborniejszą pszenicą.

Han skaffar dina gränser frid, han mättar dig med bästa vete.

15 On wysyła swój rozkaz na ziemię; szybko biegnie jego słowo.

Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.

16 On daje śnieg jak wełnę, rozsypuje szron jak popiół.

Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.

17 Rzuca swój lód jak okruchy; któż ostoi się przed jego zimnem?

Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?

18 Posyła swoje słowo i [lody] topnieją; wionie swym wiatrem i wody spływają.

Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.

19 Oznajmia swe słowo Jakubowi, swe prawa i sądy Izraelowi.

Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.

20 Nie uczynił tak żadnemu narodowi, nie poznali jego sądów. Alleluja.

Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!