Przysłów 17
1 Lepszy [jest] kęs suchego [chleba], a przy tym spokój, niż dom pełen bydła ofiarnego z kłótnią.
Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
2 Sługa roztropny będzie panował nad synem, który przynosi hańbę, i wraz z [jego] braćmi będzie miał udział w dziedzictwie.
En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
3 Tygiel dla srebra, piec dla złota, ale serca bada PAN.
Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
4 Zły zważa na wargi fałszywe, a kłamca słucha przewrotnego języka.
En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
5 Kto naśmiewa się z ubogiego, uwłacza jego Stwórcy, a kto się cieszy z nieszczęścia, nie uniknie kary.
Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
6 Koroną starców są synowie synów, a chlubą synów są ich ojcowie.
De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
7 Poważna mowa nie przystoi głupiemu, tym mniej kłamliwe usta dostojnikowi.
Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
8 Dar jest [jak] drogocenny kamień w oczach tego, kto go posiada; gdziekolwiek [z nim] zmierza, ma powodzenie.
En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
9 Kto kryje grzech, szuka miłości, a kto wyjawia sprawę, rozdziela przyjaciół.
Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
10 Nagana lepiej działa na rozumnego niż sto razów na głupiego.
En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
11 Zły szuka jedynie buntu; dlatego zostanie wysłany przeciw niemu okrutny posłaniec.
Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
12 [Lepiej] człowiekowi spotkać się z niedźwiedzicą, której zabrano młode, niż z głupim w jego głupocie.
Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
13 Kto odpłaca złem za dobro, temu zło z domu nie ustąpi.
Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
14 Kto zaczyna kłótnię, [jest jak] ten, co puszcza wodę; [dlatego] zaniechaj sporu, zanim wybuchnie.
Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
15 Kto usprawiedliwia niegodziwego i kto potępia sprawiedliwego, obaj budzą odrazę w PANU.
Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
16 Na cóż w ręku głupiego pieniądze, by zdobyć mądrość, [skoro] nie ma rozumu?
Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
17 Przyjaciel kocha w każdym czasie, a brat rodzi się w nieszczęściu.
En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
18 Nierozumny człowiek daje porękę i ręczy na oczach przyjaciela.
En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
19 Kto kocha grzech, kocha spór, a kto podwyższa swoją bramę, szuka zagłady.
Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
20 Przewrotny w sercu nie znajduje dobra, a kto ma przewrotny język, wpadnie w zło.
Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
21 Kto spłodzi głupca, [zrobi to] na swój smutek, a ojciec głupiego nie doznaje radości.
Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
22 Wesołe serce działa dobrze [jak] lekarstwo, a przygnębiony duch wysusza kości.
Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
23 Niegodziwy bierze dar z zanadrza, aby wypaczać ścieżki sądu.
Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
24 Mądrość [jest] przed obliczem rozumnego, a oczy głupca są aż na krańcu ziemi.
Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
25 Głupi syn jest zmartwieniem dla ojca i goryczą dla rodzicielki.
En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
26 Zaprawdę to niedobrze wymierzyć karę sprawiedliwemu ani bić władców za prawość.
Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
27 Kto ma wiedzę, powściąga swoje słowa, człowiek roztropny [jest] zacnego ducha.
Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
28 Nawet głupi, gdy milczy, uchodzi za mądrego, [a] kto zamyka swoje wargi – za rozumnego.
Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.
