Przysłów 14
1 Mądra kobieta buduje swój dom, a głupia burzy go własnymi rękami.
Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
2 Kto postępuje w sposób prawy, boi się PANA, a przewrotny na swoich drogach gardzi nim.
Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
3 W ustach głupiego jest rózga pychy, a mądrych strzegą ich wargi.
I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
4 Gdzie nie ma wołów, żłób jest pusty, lecz dzięki sile wołów mnoży się obfitość zboża.
Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
5 Wierny świadek nie kłamie, a fałszywy świadek mówi kłamstwa.
Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
6 Szyderca szuka mądrości, a nie [znajduje], lecz rozumnemu wiedza [przychodzi] łatwo.
Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
7 Odsuń się od głupiego, gdyż nie znajdziesz [u niego] warg rozumnych.
Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
8 Mądrość roztropnego [to] poznanie swojej drogi, a głupotą głupich [jest] oszustwo.
Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
9 Głupcy szydzą z grzechu, a u prawych [jest] przychylność.
De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
10 Serce zna własną gorycz, a obcy nie wtrąca się w jego radość.
Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
11 Dom niegodziwych będzie zgładzony, a mieszkanie prawych zakwitnie.
De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
12 Jest droga, która człowiekowi wydaje się słuszna, lecz końcem jej jest droga do śmierci.
Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
13 Nawet w śmiechu serce boleje, a końcem [takiej] wesołości [jest] smutek.
Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
14 Serce odstępcy nasyci się jego drogami, a dobry człowiek – swoimi.
Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
15 Prosty wierzy każdemu słowu, a roztropny zważa na swoje kroki.
Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
16 Mądry boi się i odwraca się od zła, ale głupi w swym szaleństwie jest pewny siebie.
Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
17 [Człowiek] porywczy popełnia głupstwa, a podstępny jest znienawidzony.
Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
18 Prości ludzie dziedziczą głupotę, a roztropni są koronowani wiedzą.
De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
19 Źli kłaniają się przed dobrymi, a niegodziwi u bram sprawiedliwego.
De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
20 Ubogi jest znienawidzony nawet przez swego bliźniego, a bogaty ma wielu przyjaciół.
Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
21 Kto gardzi swym bliźnim, ten grzeszy, a kto lituje się nad ubogimi, jest błogosławiony.
Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
22 Czyż nie błądzą ci, którzy obmyślają zło? Ale miłosierdzie i prawda są z tymi, którzy obmyślają dobro.
De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
23 Każda praca [przynosi] pożytek, a [puste] słowa [prowadzą] do nędzy.
Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
24 Koroną mądrych [jest ich] bogactwo, ale głupota głupich [pozostaje] głupotą.
De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
25 Prawdomówny świadek ocala dusze, a fałszywy mówi kłamstwa.
Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
26 W bojaźni PANA jest mocne zaufanie, a jego synowie będą mieć ucieczkę.
Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
27 Bojaźń PANA jest źródłem życia, by uniknąć sideł śmierci.
I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
28 Liczny lud to chwała króla, a brak ludu to zguba władcy.
Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
29 Nieskory do gniewu jest bardzo roztropny, lecz porywczy wywyższa głupotę.
Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
30 Zdrowe serce jest życiem ciała, a zazdrość jest zgnilizną kości.
Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
31 Kto gnębi ubogiego, uwłacza jego Stwórcy, a czci go ten, kto lituje się nad ubogim.
Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
32 Niegodziwy zostaje wygnany z powodu swojego zła, a sprawiedliwy ma nadzieję [nawet] w [czasie] swojej śmierci.
Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
33 Mądrość spoczywa w sercu rozumnego, a [co jest] w sercu głupich, wychodzi na jaw.
I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
34 Sprawiedliwość wywyższa naród, a grzech jest hańbą narodów.
Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
35 Król jest przychylny dla roztropnego sługi, lecz gniewa się [na tego], który [przynosi] hańbę.
En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
