Hioba 9

1 A Hiob odpowiedział:

Därefter tog Job till orda och sade:

2 Doprawdy, wiem, że tak [jest]. Lecz jak człowiek miałby być usprawiedliwiony przed Bogiem?

Ja, förvisso vet jag att så är; huru skulle en människa kunna hava rätt mot Gud?

3 Gdyby chciał się z nim spierać, nie odpowie mu ani raz na tysiąc.

Vill han gå till rätta med henne, så kan hon ej svara honom på en sak bland tusen.

4 Ma on mądre serce i potężną siłę. Kto mu się sprzeciwił i powodziło mu się?

Han som är så vis i förstånd och så väldig i kraft, vem kan trotsa honom och dock slippa undan;

5 On przenosi góry, a [ludzie] nie zauważają, przewraca je w swoim gniewie.

honom som oförtänkt flyttar bort berg och omstörtar dem i sin vrede;

6 On wstrząsa ziemią z jej miejsca i trzęsą się jej filary.

honom som kommer jorden att vackla från sin plats, och dess pelare bäva därvid;

7 On rozkaże słońcu i ono nie wschodzi, zamyka też gwiazdy pieczęcią.

honom som befaller solen, så går hon icke upp, och som sätter stjärnorna under försegling;

8 On sam rozciąga niebiosa i kroczy po falach morza.

honom som helt allena spänner ut himmelen och skrider fram över havets toppar;

9 On stworzył Niedźwiedzicę, Oriona, Plejady i gwiazdozbiory południa.

honom som har gjort Karlavagnen och Orion, Sjustjärnorna och söderns Stjärngemak;

10 On czyni rzeczy wielkie i niezbadane, cuda, których zliczyć nie można.

honom som gör stora och outrannsakliga ting och under, flera än någon kan räkna?

11 Oto przechodzi obok mnie, a nie widzę go; mija mnie, a ja go nie dostrzegam.

Se, han far förbi mig, innan jag hinner att se det, han drager framom mig, förrän jag bliver honom varse.

12 Oto gdy zabiera, któż go powstrzyma? Któż mu powie: Co czynisz?

Se, han griper sitt rov; vem kan hindra honom? Vem kan säga till honom: "Vad gör du?"

13 Gdyby Bóg nie odwrócił swego gniewu, zuchwali pomocnicy upadliby pod nim.

Gud, han ryggar icke sin vrede; för honom har Rahabs följe måst böja sig;

14 Jakże ja mu odpowiem? [Jakie] słowa wybiorę, aby się z nim spierać?

huru skulle jag då våga svara honom, välja ut ord till att tala med honom?

15 Choćbym był sprawiedliwy, nie odpowiedziałbym mu, lecz błagałbym swojego sędziego.

Nej, om jag än hade rätt, tordes jag dock ej svara; jag finge anropa min motpart om misskund.

16 Choćbym go wzywał, a on by się odezwał, jeszcze nie uwierzyłbym, że mnie wysłuchał;

Och om han än svarade mig på mitt rop, så kunde jag ej tro att han lyssnade till min röst.

17 Kruszy mnie bowiem burzą i pomnaża moje rany bez powodu.

Ty med storm hemsöker han mig och slår mig med sår på sår, utan sak.

18 Nie pozwala mi odetchnąć, raczej napełnia mnie goryczą.

Han unnar mig icke att hämta andan; nej, med bedrövelser mättar han mig.

19 Jeśli [chodzi] o siłę, oto jest potężny, a jeśli chodzi o sąd, któż mnie przed nim przyprowadzi?

Gäller det försteg i kraft: "Välan, jag är redo!", gäller det rätt: "Vem ställer mig till ansvar?"

20 Jeśli się usprawiedliwię, moje usta mnie potępią. Jeśli powiem, że jestem doskonały, to one wykażą, że jestem przewrotny.

Ja, hade jag än rätt, så dömde min mun mig skyldig; vore jag än ostrafflig, så läte han mig synas vrång.

21 Choćbym był doskonały, przecież nie znałbym swojej duszy; gardziłbym swoim życiem.

Men ostrafflig är jag! Jag aktar ej mitt liv, jag frågar icke efter, om jag får leva.

22 Jedno jest [pewne], dlatego powiedziałem: On niszczy [zarówno] doskonałego, [jak] i niegodziwego;

Det må gå som det vill, nu vare det sagt: han förgör den ostrafflige jämte den ogudaktige.

23 Jeśli bicz nagle zabija, śmieje się on z doświadczenia niewinnych.

Om en landsplåga kommer med plötslig död, så bespottar han de oskyldigas förtvivlan.

24 Ziemia została wydana w ręce niegodziwego. On zakrywa oblicze sędziów. A jeśli nie on, któż [to czyni]?

Jorden är given i de ogudaktigas hand, och täckelse sätter han för dess domares ögon. Är det ej han som gör det, vem är det då?

25 Ale moje dni są szybsze niż goniec, uciekły i nie widziały nic dobrego.

Min dagar hasta undan snabbare än någon löpare, de fly bort utan att hava sett någon lycka;

26 Przeminęły jak szybkie łodzie, jak orzeł, który rzuca się na żer.

de ila åstad såsom en farkost av rör, såsom en örn, när han störtar sig ned på sitt byte.

27 Jeśli powiem: Zapomnę o swojej skardze, zaniecham swego gniewu i pocieszę się;

Om jag än besluter att förgäta mitt bekymmer, att låta min sorgsenhet fara och göra mig glad,

28 Wtedy przerażają mnie wszystkie moje cierpienia, bo wiem, że nie uznasz mnie za niewinnego.

Så måste jag dock bäva för alla mina kval; jag vet ju att du icke skall döma mig fri.

29 Jeśli jestem niegodziwy, to czemu trudzę się na próżno?

Nej, såsom skyldig måste jag stå där; varför skulle jag då göra mig fåfäng möda?

30 Choćbym się umył wodą ze śniegu i oczyścił mydłem swoje ręce;

Om jag än tvår mig i snö och renar mina händer i lutsalt,

31 Ty i tak zanurzysz mnie w dole i moje szaty będą się mną brzydzić.

så skall du dock sänka mig ned i pölen, så att mina kläder måste vämjas vid mig.

32 On bowiem nie jest człowiekiem jak ja, abym śmiał mu odpowiedzieć i abyśmy razem stanęli przed sądem.

Ty han är ej min like, så att jag vågar svara honom, ej en sådan, att vi kunna gå till doms med varandra;

33 Nie ma między nami rozjemcy, który mógłby położyć rękę na nas obu.

ingen skiljeman finnes mellan oss, ingen som har myndighet över oss båda.

34 Niech tylko zdejmie ze mnie swoją rózgę, a jego groza niech mnie już nie przeraża;

Må han blott vända av från mig sitt ris, och må fruktan för honom ej förskräcka mig;

35 Wtedy będę mówił i nie będę się go bać; ale tak nie jest ze mną.

då skall jag tala utan att rädas för honom, ty jag vet med min själv att jag icke är en sådan.