< Psalmów 95 >
1 Pójdźcież, śpiewajmy Panu; wykrzykujmy skale zbawienia naszego.
Kommer, låter oss glädjas Herranom, och fröjdas för vår salighets tröst.
2 Uprzedźmy oblicze jego z chwałą; psalmy mu śpiewajmy.
Låt oss med tack komma inför hans ansigte, och fröjdas för honom med Psalmer.
3 Albowiem Pan jest Bóg wielki, i król wielki nade wszystkich bogów.
Ty Herren är en stor Gud, och en stor Konung öfver alla gudar.
4 W jegoż rękach są głębokości ziemi, i wierzchy gór jego są.
Ty i hans hand är hvad som jorden bär, och bergshöjderna äro också hans.
5 Jegoż jest morze, bo je on uczynił; i ziemia, którą ręce jego ukształtowały.
Ty hans är hafvet, och hans händer hafva det torra beredt.
6 Pójdźcie, kłaniajmy się, a upadajmy przed nim; klękajmy przed Panem, stworzycielem naszym.
Kommer, låter oss tillbedja, och knäböja, och nederfalla för Herranom, den oss gjort hafver.
7 Onci jest zaiste Bóg nasz, a myśmy lud pastwiska jego, i owce rąk jego. Dziś, jeźli głos jego usłyszycie,
Ty han är vår Gud, och vi hans fosterfolk, och hans händers får.
8 Nie zatwardzajcież serca swego, jako w Meryba, a jako czasu kuszenia na puszczy.
I dag om I hans röst hören, så förstocker icke edor hjerta, såsom i Meriba skedde, såsom i Massa i öknene;
9 Kiedy mię kusili ojcowie wasi, doświadczylić mię, i widzieli sprawy moje.
Der edre fäder försökte mig, förnummo och sågo min verk;
10 Przez czterdzieści lat miałem spór z tym narodem, i rzekłem: Lud ten błądzi sercem, a nie poznali dróg moich;
Att jag i fyratio år mödo hade med detta folk, och sade: Det är sådant folk, att deras hjerta alltid vill den orätta vägen, och de mina vägar icke lära vilja;
11 Którymem przysiągł w popędliwości mojej, że nie wnijdą do odpocznienia mego.
Så att jag svor i mine vrede: De skola icke komma till mina rolighet.