Hioba 5
1 Zawołajże tedy, jeźli kto jest, coćby odpowiedział? a do któregoż się z świętych obrócisz?
Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?
2 Zaiste głupiego zabija gniew, a prostaka umarza zawiść.
Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.
3 Jam widział głupiego, iż się rozkorzenił; alem wnet źle tuszył mieszkaniu jego.
Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.
4 Oddaleni będą synowie jego od zbawienia, i starci będą w bramie, a nie będzie, ktoby ich wyrwał.
Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.
5 Żniwo jego głodny pożre, i z samego ciernia wybierze je; a połknie chciwy bogactwa takowych.
Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.
6 Albowiem nie z prochu wychodzi utrapienie, ani z ziemi wyrasta kłopot.
Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;
7 Ale człowiek na kłopot się rodzi jako iskry z węgla latają w górę.
nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.
8 Zaiste jabym szukał Boga, Bogubym przełożył sprawę swoję;
Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,
9 Który czyni rzeczy wielkie i niewybadane, dziwne, którym liczby niemasz;
åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,
10 Który daje deszcz na ziemię, i spuszcza wody na pola;
åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,
11 Który sadza pokornych wysoko, a smutnych wywyższa ku zbawieniu;
när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.
12 Który w niwecz obraca myśli chytrych, tak, iż ręce ich nie sprawią nic skutecznego;
Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;
13 Który chwyta mądrych w chytrości ich, a radę przewrotnych prędko niszczy.
han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:
14 We dnie taczają się jako w ciemnościach, a jako w nocy macają w południe.
mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.
15 Który zachowuje ubogiego od miecza, od ust ich, i od ręki gwałtownika.
Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.
16 Mać uciśniony nadzieje; ale nieprawość stuli usta swe.
Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.
17 Oto błogosławiony człowiek, którego Bóg karze; przetoż karaniem Wszechmocnego nie pogardzaj,
Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.
18 Bo on zrania i zawiązuje; uderza, a ręce jego uzdrawiają.
Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.
19 Z sześciu ucisków wyrwie cię, a w siódmym nie tknie się ciebie złe.
Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.
20 W głodzie wybawi cię od śmierci, a na wojnie z rąk miecza.
I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.
21 Przed biczem języka ukryty będziesz, a nie ulękniesz się w spustoszeniu, gdy przyjdzie.
När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.
22 W spustoszeniu i w głodzie śmiać się będziesz, a zwierząt ziemskich bać się nie będziesz.
Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;
23 Bo z kamieniem polnym będzie przymierze twoje, a okrutny zwierz polny spokojnym ci się stawi.
ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.
24 I poznasz, że jest spokojny przybytek twój, i nawiedzisz mieszkanie twoje, a nie zgrzeszysz.
Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.
25 Doznasz też, iż rozmnożone będzie nasienie twoje, a potomstwo twoje będzie jako ziele ziemi.
Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.
26 Wnijdziesz w sędziwości do grobu, jako znoszone bywa zboże w stóg czasu swego.
I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.
27 Otośmy tego doszli, że tak jest: słuchajże tego, a uważaj to sam u siebie.
Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.
