< Psalms 89 >
1 I PAN kauleki duen kalanan en Ieowa kokolata, o i pan kaparokki au ai omui melel jan eh kainok lel eu.
En undervisning Ethans, dens Esrahitens. Jag vill sjunga om Herrans nåde evinnerliga, och hans sanning förkunna med minom mun, ifrå slägte till slägte;
2 Pwe I indinda: Mak joutik eu pan pwarado, o kom pan kotin kolekol ar melel nanlan.
Och säger alltså, att en evig nåd skall uppgå; och du varder dina sanning i himmelen troliga hållandes.
3 I inauki oner, ai pilipildar akan; I kaulki oner Dawid nai ladu.
Jag hafver gjort ett förbund med minom utkorade; minom tjenare David hafver jag svorit:
4 Kadoudok om pan mimieta kokolata, o I pan kauada mol om jan eu kainok lel eu.
Jag skall förskaffa dig en evig säd, och bygga din stol ifrå slägte till slägte. (Sela)
5 Nanlan ap kapina omui manaman akan, Main Ieowa, o omui melel nan pokon en japwelim omui jaraui kan.
Och himlarna, Herre, skola prisa din under, och dina sanning, uti de heligas församling.
6 Pwe ij nan tapok kan me rajon Ieowa? De ij me rajon Ieowa nan pun en me lapalap akan?
Ty ho kan i skyn liknas vid Herran; och ibland gudarnas barn Herranom lik vara?
7 Kot meid manaman nan pokon en me jaraui kan, o meid kapuriamui on me kaukaujon re a.
Gud är fast mägtig uti de heligas församling, och underlig öfver alla de som omkring honom äro.
8 Main Ieowa, Kot Jepaot, ij me jaron komui. Omui melel kin kapil komui pena.
Herre Gud Zebaoth, ho är såsom du, en mägtig Herre? Och din sanning är allt omkring dig.
9 Komui me kotin kaunda madau anian. Komui kin kamoleilei iluk kan ni ar pan kokoda.
Du råder öfver det stormande hafvet; du styrer dess böljor, när de upphäfva sig.
10 Komui me kotin tiakedi Raap dueta kamelar amen. Kom kotin kamueit pajaner imwintiti kan ki lim omui manaman.
Du slår Rahab till döds; du förströr dina fiendar, med dinom starka arm.
11 Lan o jappa me japwilim omui, jappa o audepa. Komui me kotin pajonedier.
Himmel och jord äro din; du hafver grundat jordenes krets, och hvad deruti är.
12 Komui me kotin wiadar pali apon o pali air, Tapor o Ermon kin nijinijki mar omui.
Norr och söder hafver du skapat; Thabor och Hermon fröjdar sig i ditt Namn.
13 Lim omui me mananan o kumut en lim omui me rojon, lim omui pali maun me ileile.
Du hafver en väldig arm; stark är din hand, och hög är din högra hand.
14 Melel o pun iei pajon on mol omui; kalanan o melel kin tion mo omui.
Rättfärdighet och dom är dins stols stadfästelse; nåd och sanning äro för ditt ansigte.
15 Meid pai aramaj kan, me aja nijinij! Ieowa, re pan weweid ni marain en jilan omui.
Väl är de folke, som fröjdas kan; Herre, de skola vandra i dins ansigtes ljus.
16 Re kin polauleki mar omui jan ni manjan lel jautik, o re kin pwai kida omui pun.
De skola dagliga öfver ditt Namn glade vara, och i dine rättfärdighet härlige vara.
17 Pwe linan en ar kelail komui, o komui pan pokada oj at.
Ty du äst deras starkhets berömmelse, och genom dina nåde skall du upphöja vårt horn.
18 Pwe Ieowa pere patail o me Jaraui en Ijrael, i atail Nanmarki.
Ty Herren är vår sköld, och den Helige i Israel är vår Konung.
19 Maj o kom kotin majanier ki kajanjal kai on me lelapok kan: I kamanadar me Lapalap amen, I kajapwiladar pilipildar amen jan ren aramaj akan.
På den tiden talade du i en syn till dina heliga, och sade: Jag hafver uppväckt en hjelta, den hjelpa skall; jag hafver upphöjt en utkoradan utu folket.
20 I diaradar ai ladu Dawid, I keiekidier i ai le jaraui.
Jag hafver funnit min tjenare David; jag hafver smort honom med mina helga oljo.
21 Pa i pan kolekol i, o pa i pan kamanada i anjau karoj.
Min hand uppehåller honom, och min arm skall styrka honom.
22 Imwintiti kan jota pan kak widin on i, o me japun kan jota pan kak kaloedi.
Fienderna skola icke vara honom öfvermägtige, och de orättfärdige skola icke förtrycka honom;
23 I pan kamela me palian i mo a, o I pan kaloke ir, mo kailonki i.
Utan jag skall slå hans ovänner för honom, och de honom hata, vill jag plåga.
24 A ai melel o kalanan pan mi re a, o ni mar ai oj a pan pokapokada.
Men min sanning och nåd skall när honom vara; och hans horn skall i mitt Namn upphöjdt varda.
25 I pan ki on pa a, en kaunda madau, o pa a maun, en kaunda pil akan.
Jag skall sätta hans hand uti hafvet, och hans högra hand uti älfverna.
26 A pan likwir don ia: Komui Jam ai, ai Kot, o paip en maur i.
Han skall kalla mig alltså: Du äst min fader, min Gud och tröst, den mig hjelper.
27 O I pan wia kila i nai mejeni, ileila jan nanmarki en jappa kan.
Och jag skall göra honom till första sonen, den aldrahögsta ibland Konungarna på jordene.
28 I pan kalanan on i kokolata, o ai inau on i pan duedueta.
Jag vill behålla honom mina nåd evinnerliga, och mitt förbund skall honom fast blifva.
29 I pan ki on i kadaudok a kokolata, o mol a pan warai dueta lan.
Jag skall gifva honom en evig säd, och hans stol uppehålla, så länge himmelen varar.
30 A ma na kan pan muei jan ai kapun, o re jota pan weweid ni ai kujoned akan,
Men om hans barn min lag öfvergifva, och i minom rättom icke vandra;
31 Ma re pan kajaminela ai tiak kan, o jota peiki on ai kujoned akan,
Om de mina stadgar ohelga, och min bud icke hålla;
32 I ap pan kaloke kin ir ar katiwo ki jokon pot, o pan woki ir, pweki ar japun.
Så vill jag hemsöka deras synd med ris, och deras missgerningar med plågor.
33 A I jota pan kiwei jan i ai mak, o ai melel pan mimieta re a.
Men mina nåd vill jag icke vända ifrå honom, och icke låta mina sanning fela.
34 I jota pan kawela ai inau, o I jota pan kawukila, me kowei jan nan au ai.
Jag vill icke ohelga mitt förbund, och icke ogildt göra hvad af minom mun utgånget är.
35 I kaukilar ai jaraui pan me pak, me I jota pan likam on Dawid.
Jag hafver en gång svorit vid mina helighet: Jag vill icke ljuga for David;
36 Kadaudok a pan joutuk, o mol a dueta katipin mo i.
Hans säd skall evig vara, och hans stol för mig såsom solen.
37 A pan duedueta dueta jaunipon; o jaunkadede nan tapok kan me melel.
Såsom månen skall han evinnerliga vid magt hållen varda, och såsom de vittne i skyn viss vara. (Sela)
38 A met komui kajapokela o onioni japwilim omui me keidier.
Men nu bortdrifver du och förkastar, och vredgas med dinom smorda.
39 Kom kotin kajela inau en omui ladu, o kom kotin kajaminela mar a.
Du bryter dins tjenares förbund, och trampar hans krono neder på jordena.
40 Kom kotin karonk pajan a kel akan karoj, o kawelar a im teneten kan.
Du nederrifver alla hans murar, och låter hans fäste afbrytas.
41 Karoj me daulier waja o kulia janer; a wialar kankaurur on men imp a kan.
Honom beröfva alle de der framom gå; han är sinom grannom ett gabberi vorden.
42 Kom kotin pokada pali maun en me palian i, o kaperen dar a imwintiti kan karoj.
Du upphöjer hans ovänners högra hand, och gläder alla hans fiendar.
43 Kom pil kotiki janer mana en a kodlaj kon, o jota kapwaiada i ni pei.
Ock hafver du hans svärds kraft borttagit, och låter honom ingen seger vinna i stridene.
44 Kom kotin kaimwijokalar a linan, o kajedi on nan pwel mol a.
Du förstörer hans renhet, och kastar hans stol till jordena.
45 Kom kamotomotala ran en a manakap, o kadupalekidi i namenok.
Du förkortar hans ungdoms tid, och betäcker honom med blygd. (Sela)
46 Arai da, Main Ieowa, me kom pan kotin karirela pein komui; arai da omui onion pan lulada dueta kijiniai?
Herre, huru länge vill du dig så allstinges fördölja; och låta dina grymhet brinna såsom en eld?
47 Kom kotin tamanda duen motomot en maur i; de me mal kot omui kotin wiadar aramaj akan?
Tänk huru stackot mitt lif är; hvi vill du alla menniskor fåfängt skapat hafva?
48 Ij ol o, me maur ap jota pan lel on mela? A pan kak dorela pein i jan mana en wajan mela? (Sheol )
Hvilken är den der lefver, och intet ser döden; den sina själ friar utu helvetes hand? (Sela) (Sheol )
49 Main, ia omui kalanan en maj o, me kom kotin inauki on Dawid ni omui melel?
Herre, hvar är den förra din nåd, den du David i dine sanning svorit hafver?
50 Main, kotin tamanda kan kaurur en japwilim omui ladu kan jan ni wei toto, me kin katoutoui monion i.
Tänk, Herre, på dina tjenares försmädelse, den jag bär i mitt sköt, af allom så mångom folkom;
51 Main Ieowa, iaduen lalauo en omui imwintiti kan, iduen ar lalaue lip en japwilim omui me keidier.
Dermed, Herre, dine fiender dig försmäda; der de med försmäda, och med fötterna trampa på din smorda.
52 Kapin on Ieowa kokolata! Amen, iei Amen!
Lofvad vare Herren evinnerliga. Amen, Amen.