Psalms 66

1 NIJINIJ on Ieowa nan jap karoj.

För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;

2 Kauleki linan en mar a; kapikapina i melel!

lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.

3 Komail potoan on Kot: Meid kapuriamui japwilim omui dodok kan! Japwilim omui imwintiti kapina komui pweki omui manaman.

Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.

4 Jap karoj en kaudok on komui o kapina komui pweki omui manaman.

Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. (Sela)

5 Komail kodo, kilan dodok en Kot, pe a wiawia kan me kapuriamui ren aramaj akan.

Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.

6 A kotin kawukila madau on jap madakon, pwe aramaj en kak alu pon pil o, I waja je peren kidar kaualap.

Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.

7 A kotin kakaunda ni a manaman kokolata; jilan i kin ireron wei kan. Me kanudi kan jota kak pwaida.

Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. (Sela)

8 Komail wei kan kapina atail Kot, o komail kalaudela nil omail, pwen lel on waja doo.

Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;

9 Me kotin kolekol on kitail maur atail, o jota mued on, na atail en krijedi.

ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.

10 Pwe komui Kot me kotin kajonejon kit o kamakelekel kit er, dueta jilper kin kamekelekelda.

Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;

11 Kom kotin mueid on, jen lodi ni injar o, kom katoutou kin kit men katoutou eu.

du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;

12 Kom kotin mueid on aramaj kai, en tiakedi pon mon at; kit lel on kijiniai o pil; a kom kotin kaptiki jan kit o kakele kit adar.

du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.

13 I me i pan pedekilon on nan tanpaj omui, pwen marion ijij, o i pan kapwaiada ai inau on komui.

Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,

14 Duen kil en au ai inaukidar, o duen au ai inda ni ai anjau apwal.

dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.

15 I pan mairon ijij on komui jip wi kan ianaki adiniai en jip ol, I pan maironki kau ianaki jip o kut akan.

Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. (Sela)

16 Komail karoj, me majak Kot, kodo re i, i pan kajoi on komail, duen me a kotin wiai on nen i.

Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.

17 I likwirki on i au ai o i kapinaki i lo i.

Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.

18 Ma i pan lamelame nan monion i, me i pan wiada me jued, Ieowa ap jota pan mani ia.

Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.

19 A Kot kotin ereki ai kapakap, o a kotin manier ai nidinid.

Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.

20 Kapina on Kot, me jota kotin mamaleki ai kapakap, o a jota kotiki wei jan ia a kalanan.

Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!