Psalms 39

1 Nai kan, pwe i ender wia dip ki lo i. I pan jali pena au ai arain en me japun o mi re i.

En Psalm Davids, till att föresjunga för Jeduthun. Jag hafver satt mig före, jag vill taga mig vara, att jag icke syndar med mine tungo; jag vill hålla min mun tillbaka såsom med bett; efter jag så måste se den ogudaktiga för mig.

2 I kadukiedier ai lokaia o nenenlar o jolar inda duen peren a ai kalokolok lalaudalar.

Jag är tystnad och stilla vorden, och tiger om glädjena; och måste fräta mina sorg i mig.

3 Monion i karakaradar nan kapedi, o ma i pan tamanda mepukat, a rajon kijiniai lulada; i ap lokaia kida lo i.

Mitt hjerta är brinnande i mig, och när jag tänker deruppå, varder jag upptänd; jag talar med mine tungo.

4 Main, kotin padaki on ia, me maur i pan imwijokela, o imwi pan ai ran akan, me i pan jamoer.

Men, Herre, lär mig dock, att det måste få en ända med mig, och mitt lif ett mål hafva, och jag hädan måste.

5 Mani, ai ran akan dueta talap en pa en aramaj re omui; o maur i likamata jota meakot mo’mui. Melel aramaj, me kin keleki pein i, kin dueta adiniai.

Si, mine dagar äro en tvärhand för dig, och mitt lif är såsom intet för dig. Huru platt intet äro alla menniskor, de dock så säkre lefva. (Sela)

6 Re kin alialu jili rajon mota, re kin katoutouki pein irail dodok mal. Re kin nanak pena ap jaja, ij me pan naineki.

De gå bort såsom en skugge, och göra sig mycken onyttig oro; de samka tillhopa, och veta icke ho det få skall.

7 Ari Main, ij me i en auiaui? I kaporoporeki komui.

Nu, Herre, vid hvad skall jag trösta mig? Uppå dig hoppas jag.

8 Dore ia la jan dip ai karoj, o kom der mueid on, me pweipwei kan en kaurur kin ia.

Fräls mig ifrån alla mina synder, och låt mig icke dem galnom till spott varda.

9 I pan nenenla o jota jar pajan au ai, pwe kom kotin wiadar.

Jag vill tiga, och icke upplåta min mun; du skall väl görat.

10 Kotin katukiedi omui kaloko ia; pwe nai dupok kilar ai kalokolok pan lim omui.

Vänd dina plågo ifrå mig; ty jag är försmäktad för dine hands straff.

11 Ma kom pan kaloke amen pweki dip a, mom a kajelel ap pan juedala likamada man en mot kanala. O meid mal aramaj karoj!

När du en tuktar för syndenes skull, så varder hans fägring förtärd såsom af mal. Ack! huru platt intet äro dock alla menniskor. (Sela)

12 Main kom kotin ereki ni kapakap, o mani ai likwir, o der japaimokid ni ai janejan, pwe nai japwilim omui men kairu o pweledan omui wei men dueta jam ai kan karoj.

Hör mina bön, Herre, och förnim mitt ropande, och tig icke öfver mina tårar; ty jag är en främling för dig, och en gäst såsom alle mine fäder.

13 Kom kotin muei jan ia, pwe i en kelailada, mon ai pan kokowei o jolar mia.

Håll upp af mig, att jag vederqvicker mig, förr än jag bortfar, och är icke mer här.