Matayu 22
1 Yesu katakuliti nawomberi kayi kwa mfanu.
Och Jesus begynte åter tala till dem i liknelser och sade:
2 “Ufalumi wa kumpindi ulifana ntambu ayi. Kuweriti na mfalumi yakamtandiriti mwana gwakuwi mpalu msambu gwa ndowa.
"Med himmelriket är det, såsom när en konung gjorde bröllop åt sin son.
3 Su, kawatumiti wantumintumi wakuwi wakawashemi walii yawashemiritwi wizi kumsambu, kumbiti walii yawashemiritwi walemiti kwiza.
Han sände ut sina tjänare för att kalla till bröllopet dem som voro bjudna; men de ville icke komma.
4 Kawatuma kayi wantumintumi wamonga, pakatakula, ‘Muwagambiri yawawashemiriti kuwera msambu gwangu vinu gwa kala, wang'ombi wangu na wandama waherepa wawalikitula kala. Shila shintu shiwera kala, su mwizi mumsambu gwa ndowa!’
Åter sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till dem som voro bjudna: 'Jag har nu tillrett min måltid, mina oxar och min gödboskap äro slaktade, och allt är redo; kommen till bröllopet.'
5 Kumbiti wahenga yawashemiritwi walishera ndiri, su wendereyiti na vitwatira vyawu, yumu kagenditi kulirambu kwakuwi na yumonga kagenditi kutenda biyashala yakuwi,
Men de aktade icke därpå, utan gingo bort, den ene till sitt jordagods, den andre till sin köpenskap.
6 na wamonga wawakamula wantumintumi walii, wawakomanga na kuwalaga.
Och de övriga grepo hans tjänare och misshandlade och dräpte dem.
7 Mfalumi ulii kakalariti nentu, su kawatuma wanjagila wakuwi wakawalagi woseri yawatenditi hangu na kapambira motu lushi zyawu.
Då blev konungen vred och sände ut sitt krigsfolk och förgjorde dråparna och brände upp deras stad.
8 Shakapanu kawagambira wantumintumi wakuwi, ‘Msambu gwa ndowa gwa kala, kumbiti yawashemiritwi walema kwiza.
Därefter sade han till sina tjänare: 'Bröllopet är tillrett, men de som voro bjudna voro icke värdiga.
9 Vinu mgendi munjira pamwawona wantu woseri mwashemi wizi mumsambu gwa ndowa.’
Gån därför ut till vägskälen och bjuden till bröllopet alla som I träffen på.'
10 Su wantumintumi walii wawuka na wagenda munjira, wawashemera wantu woseri yawawoniti, wadoda na waheri, numba yoseri ya msambu ivuwiti wahenga.
Och tjänarna gingo ut på vägarna och samlade tillhopa alla som de träffade på, både onda och goda, och bröllopssalen blev full av bordsgäster.
11 “Mfalumi pakayingiriti kuwalola wahenga, kamwona muntu kavala ndiri nguwu ya ndowa.
Men när konungen nu kom in för att se på gästerna, fick han där se en man som icke var klädd i bröllopskläder.
12 Mfalumi kamkosiya, ‘Ganja, gwingira hashi panu pota kuvala nguwu ya ndowa?’ Kumbiti yomberi kawankula ndiri.
Då sade han till honom: 'Min vän, huru har du kommit hitin, då du icke bär bröllopskläder?' Och han kunde intet svara.
13 Palaa palii mfalumi kawagambira wantumintumi, ‘Mumtawi magulu na mawoku, mwakamwasi kunja muntiti. Aku hakalili na kugayagaya menu gakuwi.’”
Då sade konungen till tjänarna: 'Gripen honom vid händer och fötter, och kasten honom ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.
14 Na Yesu kamalira kwa kutakula, “Yawashemiritwi wavuwa, kumbiti yawasyagulitwi ndo wadidini.”
Ty många äro kallade, men få utvalda."
15 Shakapanu Mafalisayu wagenda zawu na wapangiti ntambu ya kumgomiziya Yesu kwa visoweru vyakuwi.
Därefter gingo fariséerna bort och fattade det beslutet att de skulle söka snärja honom genom något hans ord.
16 Su, womberi wawatuma wafundwa wawu pamuhera na wantumini wa shipinga sha Herodi kugenda kwa Yesu. Womberi walonga, “mfunda, tuvimana handa gwenga gutakula nakaka. Gwenga gufunda nakaka kuusu mafiliru ga Mlungu kwa wantu, gutira ndiri shawalihola wamonga, toziya gulishera ndiri ukulu wa muntu.
Och de sände till honom sina lärjungar, tillika med herodianerna, och läto dem säga: "Mästare, vi veta att du är sannfärdig och lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga efter någon; ty du ser icke till personen.
17 Su, gutugambiri, gwenga gulihola shishi? Lagaliru ama lagaliru ndiri kulipa kodi kwa Kaisari?”
Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?"
18 Kumbiti Yesu kavimana ukondola wawu yawalihola, su kawagambira, “Mwawafyangu mwenga! Iwera hashi mwankujera kungomiziya?
Men Jesus märkte deras ondska och sade: "Varför söken I att snärja mig, I skrymtare?
19 Munanguziyi mpiya zya kulipira kodi!” Womberi wamlavilira ligwala lya mpiya,
Låten mig se skattepenningen." Då lämnade de fram till honom en penning.
20 na Yesu kawakosiya, “Sheni na malembu aga mumpiya ga gaa?”
Därefter frågade han dem: "Vems bild och överskrift är detta?"
21 Womberi wamwankula, “Ga mfalumi gwa Rumi.” Su Yesu kawagambira, “Mumpanani Kaisari vyaviwera vya Kaisari na mumpanani Mlungu vyaviwera vya Mlungu.”
De svarade: "Kejsarens." Då sade han till dem: "Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör."
22 Pawapikaniriti hangu, walikangasha na wamleka wagenditi zawu.
När de hörde detta, förundrade de sig. Och de lämnade honom och gingo sin väg.
23 Lishaka liraa lilii, Masadukayu wamu ndo yawatakulaga wantu yawahowiti hapeni wazyuki, wamgenderiti Yesu.
Samma dag trädde några sadducéer fram till honom och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse; de frågade honom
24 Su wamgambira, “mfunda, Musa katakuriti kuwera muntu yakayugiti pakahowa pota kuleka mwana, ndo mlongu gwakuwi kamyugi mdala mkenja uliya, su kamleleri wana mlongu gwakuwi yakahowiti.
och sade: "Mästare, Moses har sagt: 'Om någon dör barnlös, så skall hans broder i hans ställe äkta hans hustru och skaffa avkomma åt sin broder.'
25 Vinu petu panu, paweriti na walongu saba. Mlongu mkulu kayugiti mdala na kahowiti pota kupata mwana, su mlongu gwakuwi kamuhala mkenja ulii.
Nu voro hos oss sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog, och eftersom han icke hade någon avkomma, lämnade han sin hustru efter sig åt sin broder.
26 Iwera ntambu ira kwa mlongu gwa pili na gwa tatu mpaka kwa woseri saba.
Sammalunda ock den andre och den tredje, allt intill den sjunde.
27 Lupeleru na mdala uliya kahowiti viraa.
Sist av alla dog hustrun.
28 Vinu, mulishaka lya kuzyuka kwa yawahowiti, hashi, mdala ayu hakaweri mdala gwa gaa? Toziya mkenja ayu kaweriti mdala wa walongu woseri saba.”
Vilken av de sju skall då vid uppståndelsen få henne till hustru? De hade ju alla äktat henne."
29 Yesu kawankula, “Mwenga mwagamila nakaka! Mwagamila toziya mgamana ndiri Malembu Mananagala ama makakala ga Mlungu.
Jesus svarade och sade till dem: "I faren vilse, ty I förstån icke skrifterna, ej heller Guds kraft.
30 Toziya yawahowiti pawazyuka, hawalifani gambira wantumintumi wa kumpindi kwa Mlungu na wantu hapeni wayugi ama kuyugwa.
Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.
31 Kumbiti kuusu kuzyuka kwa yawahowiti, hashi, hamwenibetuli galaa Mlungu gakawagambiriti? Mlungu kawagambiriti,
Men vad nu angår de dödas uppståndelse, haven I icke läst vad eder är sagt av Gud:
32 ‘Neni ndo Mlungu gwa Aburahamu, ndo Mlungu gwa Isaka, ndo Mlungu gwa Yakobu!’ Yomberi Mlungu gwa wahowiti ndiri, ira Mlungu gwa wakomu.”
'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'? Han är en Gud icke för döda, utan för levande."
33 Lipinga lya wantu palipikaniriti hangu walikangasha mafundu gakuwi.
När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.
34 Mafalisayu pawapikaniriti handa Yesu kawawankula Masadukayu mpaka wasinditi kumkosiya kayi, su womberi waliwoniti pamuhera.
Men när fariséerna fingo höra att han hade stoppat munnen till på sadducéerna, samlade de sig tillhopa;
35 Yumu gwawu, mfunda gwa Malagaliru, kamkosiya Yesu kwa kufira kumgomiziya,
och en av dem, som var lagklok, ville snärja honom och frågade:
36 “mfunda, lilagaliru lyoshi ndo likulu Mumalagaliru?”
"Mästare, vilket är det yppersta budet i lagen?"
37 Yesu kamwankula, “Gumfiri Mtuwa Mlungu gwaku kwa moyu gwaku gwoseri, kwa rohu yaku yoseri na kwa mahala gaku goseri.”
Då svarade han honom: "'Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.'
38 Ali ndo lilagaliru likulu lya kwanja.
Detta är det yppersta och förnämsta budet.
39 Na lya pili lilifana na ali, “Gumfiri gwapakwegera gwaku ntambu yagulifira gumweni.”
Därnäst kommer ett som är detta likt: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'
40 Malagaliru goseri ga Musa na malembu ga wambuyi wa Mlungu gankulitumbira malagaliru mawili aga.
På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna."
41 Mafalisayu pawaweriti pamuhera, Yesu kawakosiiti,
Men då nu fariséerna voro församlade, frågade Jesus dem
42 “Mwenga mulihola hashi kuusu Kristu Mlopoziya? Hashi, yomberi ndo gwa shiyiwuku shagaa?” Wamwankula, “Shiyiwuku sha Dawudi.”
och sade: "Vad synes eder om Messias, vems son är han?" De svarade honom: "Davids."
43 Yesu kawagambira, “Su, iwezekana hashi kwa likakala lya Rohu Mnanagala Dawudi kamshemi yomberi ‘Mtuwa’? Dawudi katakuliti,
Då sade han till dem: "Huru kan då David, genom andeingivelse, kalla honom 'herre'? Han säger ju:
44 ‘Mtuwa kamgambiriti Mtuwa gwangu, Gulivagi uwega waneni wa kumliwu, Mpaka nuwatuli wangondu waku pasi pa magulu gaku.’
'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender under dina fötter.'
45 Payiwera Dawudi kamshemiti yomberi ‘Mtuwa,’ su iwezakana hashi kuwera Kristu ndo gwa shiyiwuku sha Dawudi?”
Om nu David kallar honom 'herre', huru kan han då vara hans son?"
46 Kwahera muntu yoseri yakaweziti kumwankula Yesu na kwanjira lishaka lilii kwahera yakajeriti kayi kukosiya shoseri.
Och ingen förmådde svara honom ett ord. Ej heller dristade sig någon från den dagen att vidare ställa någon fråga till honom.
