Matayu 14
1 Shipindi shilii mkulu gwa Galilaya Herodi kapikaniriti visoweru vya Yesu.
I den tiden hörde Herodes Tetrarcha Jesu rykte;
2 Nakaka ndo Yohani Mbatiza, ayu kazyuka kulawa kwa wahowiti, “kawagambira maafisa, ayi ndo toziya kana likakala lwa kutenda mauzauza.”
Och sade till sina tjenare: Denne är Johannes Döparen; han är uppstånden ifrå de döda, derföre gör han sådana krafter.
3 Herodi ndo yakalagaliriti kuwera Yohani wamkamuli, wamtawi pingu na kumtula mushibetubetu. Katenditi hangu toziya ya Herodiya mdala gwa Filipi mlongu gwakuwi.
Ty Herodes hade gripit Johannem, bundit och lagt honom i häktelse, för Herodias, sins broders Philippi hustrus, skull.
4 Toziya Yohani Mbatiza kaweriti kankumgambira Herodi, “Iherepa ndiri gwenga kumyuga Herodiya!”
Förty Johannes hade sagt till honom: Dig är icke lofligit hafva henne.
5 Herodi kafiriti kumlaga Yohani Mbatiza, kumbiti katiliti wantu wa Shiyawudi toziya Yohani Mbatiza womberi wamwoniti kuwera mbuyi gwa Mlungu.
Och han hade gerna dräpit honom; men han räddes för folket; ty de höllo honom för en Prophet.
6 Mumsambu gwa kulihola kwiwuka kwa Herodi, muhinga gwa Herodiya, kaviniti kulongolu kwa wahenga woseri. Herodi kanemeleriti nentu
När då Herodes begick sin födelsedag, dansade Herodias dotter för dem; och det behagade Herodi.
7 su kamgambiriti, “Nulirapi, hanukupi shoseri shagunduwa!”
Derföre lofvade han henne vid en ed, att han ville gifva henne hvad hon begärade.
8 Mawu gwa muhinga ulii kamhimiziyiti muhinga gwakuwi kamgambiri tati gwakuwi kulonga, “Gunupi palaa panu muluseru mtuwi gwa Yohani Mbatiza!”
Då sade hon, såsom hennes moder hade lärt henne tillförene: Gif mig här på ett fat Johannis Döparens hufvud.
9 Ata hangu mfalumi kahinginikiti, kumbiti toziya ya kulirapilira kwakuwi kulongolu kwa wahenga, kalagaliriti wamupi mtuwi muhinga ulii.
Och Konungen blef bedröfvad; dock för edens skull, och för deras skull, som såto öfver bord med honom, böd han att det skulle gifvas henne;
10 Su kalagalira Yohani kadumulwi mtuwi mushibetubetu.
Och sände bort, och lät afhugga Johannis hufvud i häktelset.
11 Mtuwi gwa Yohani wagujega muluseru na kumupa muhinga ulii, nayomberi kagujega kwa mawu gwakuwi.
Och hans hufvud vardt framburet på ett fat, och gifvet pigone; och hon bar det till sina moder.
12 Wafundwa wa Yohani wiza, wayitoliti nshimba ya Yohani na kuyisira, shakapanu wagenditi kwa Yesu na kumgambira.
Och hans Lärjungar kommo, och togo hans lekamen, och begrofvo honom; och gingo sedan bort, och förkunnade det Jesu.
13 Yesu pakapikaniriti shisoweru kuusu Yohani, kawukiti pahala palii mumtumbwi na kagenditi pahala pa gweka. Wantu wapikiniriti aga, wamgendera Yesu kulawa lushi zyawu na wamfata kwa magulu.
När Jesus det hörde, for han dädan med skepp afsides bort uti en ödemark. När folket det hörde, kommo de efter honom till fot ifrå städerna.
14 Yesu pakasulukiti kulawa mumtumbwi na pakaliwoniti lipinga likulu lya wantu, Kawawoneriti lusungu na kawaponiziyiti woseri yawaweriti walwala.
Och Jesus gick ut, och såg det myckna folket, och varkunnade sig öfver dem, och gjorde deras kranka helbregda.
15 Pamihi, wafundwa wakuwi wamgendereti Yesu na walonga, “Saa zigenda kala na pahala panu pagweka. Guwalekeziyi wantu wagendi zawu naguwaleki wagendi muvijiji wakahemeri viboga.”
Och när det led åt aftonen, gingo hans Lärjungar till honom, och sade: Här är en ödemark, och tiden är förliden; låt folket gå ifrå dig, att de må gå bort i byarna, och köpa sig mat.
16 Yesu kawagambira, “Hapeni wawuki, mwenga muwayupi vintu vya kuliya!”
Då sade Jesus till dem: Det görs icke behof att de bortgå; gifver I dem äta.
17 Womberi wamwankula, “Twana mabumunda muhanu na wasomba wawili hera.”
Då sade de till honom: Vi hafve här icke mer än fem bröd och två fiskar.
18 Yesu kalonga, “Su munjegeli panu.”
Sade han: Tager mig dem hit.
19 Kawagambira wantu walivagi pasi mumihamba, shakapanu katola mabumunda muhanu na wasomba wawili, kalola kumpindi kwa Mlungu, kalonga mayagashii Mlungu. Kagamega mabumunda na kawapanana wafundwa wakuwi na wafundwa wawapanani wantu.
Och han böd folket sätta sig ned på gräset; och tog de fem bröd och de två fiskar, såg upp i himmelen, och tackade; bröt det, och gaf Lärjungomen bröden, och Lärjungarna gåfvo så folken.
20 Kila muntu kaliya na kwikuta. Shakapanu wafundwa wajojinira majamanda lilongu na mbili ga vyavisigaliti.
Och de åto alle, och vordo mätte. Och de togo upp det öfver var i styckom, tolf korgar fulla.
21 Kwa wantu woseri yawaliyiti, wapalu hera waweriti elufu muhanu pota kuwawalanga wadala na wana.
Och de som ätit hade voro vid femtusend män, förutan qvinnor och barn.
22 Pala palii Yesu kawagambira wafundwa wakuwi wakweni mumtumbwi na wamlongoleri kuloka kumwambu kulitanda, shipindi yomberi kankuwaaga wantu.
Och straxt dref Jesus sina Lärjungar, att de skulle stiga i skeppet, och fara framföre utöfver, så länge han skiljde folket ifrå sig.
23 Pakawaagiti kala, mweni kakweniti kulugongu kugenda kumluwa Mlungu. Payisokiti pamihi, Yesu kaweriti gweka yakuwi kulii,
Och när han hade skiljt folket ifrå sig, gick han upp på ett berg allena, till att bedja; och när aftonen kom, var han der allena.
24 na shipindi ashi mtumbwi guweriti kala patali pa litanda, guweriti gugenda usegausega toziya lihega liweriti lyankuguyumbisiya.
Men skeppet var då allaredo midt på hafvet, och led plats i vågene; förty vädret var emot.
25 Payiweriti luhunjuhunju Yesu kawagendiriti wafundwa wakuwi, pakagendagenda pampindi pamashi.
Men i den fjerde väktene om natten kom Jesus till dem, gångandes på hafvet.
26 Wafundwa wakuwi pawamwoniti pakagendagenda pampindi pamashi, watiliti nentu. Womberi washowangana pawalonga, “Shihoka ayu!”
Och när Lärjungarna sågo honom gå på hafvet, vordo de förfärade och sade: Det är ett spökelse; och ropade af räddhåga.
27 Pala palii Yesu kawagambira womberi, “Namtira, ndo neni!”
Men Jesus talade dem straxt till, och sade: Varer vid ett godt mod; det är jag, varer icke förfärade.
28 Shakapanu Peteru katakula, “Mtuwa, handa nakaka ndo gwenga gung'ambiri neni nizi kwa gwenga pamashi.”
Då svarade honom Petrus, och sade: Herre, äret du, så bjud mig komma till dig uppå vattnet.
29 Yesu kamgambira, “Gwizi!” Su Peteru kasuluka kulawa mumtumbwi na kamgendera Yesu pakagendagenda pampindi pamashi.
Då sade han: Kom. När Petrus då steg utaf skeppet, begynte han gå på vattnet, att han skulle komma till Jesum.
30 Kumbiti pakawoniti liyega, kaweriti na lyoga su kanjiti kudidimila mumashi. Shakapanu kalila pakalonga, “Mtuwa! Gumponiziyi.”
Men när han såg att vädret var starkt, vardt han förfärad; och som han begynte sjunka, ropade han, och sade: Herre, hjelp mig.
31 Palaa palii Yesu kalitalipisiya liwoku lyakuwi kamkola na kumgambira, “Ntambu yaguhera njimiru! Iwera hashi gwana lyoga?”
Och straxt räckte Jesus ut handena, och fattade uti honom, och sade till honom: O du klentrogne, hvi tviflade du?
32 Woseri wakwena mumtumbwi, na liyega linyamalira.
Och när de voro inkomne i skeppet, stillade vädret sig.
33 Shakapanu wafundwa mumtumbwi wamguwira Yesu pawalonga, “Nakaka gwenga gwa Mwana gwa Mlungu!”
Men de som voro i skeppet gingo fram, och tillbådo honom, och sade: Visserliga äst du Guds Son.
34 Waloka litanda na kusoka lushi lwa Genezareti,
Och när de voro öfverfarne, kommo de uti det landet Genesaret.
35 pahala wantu woseri wamumaniti Yesu. Su wawajega wantu yawalwala kulawa lushi zoseri za pakwegera na wamjegera Yesu.
Och när folket dersammastäds förnummo honom, sände de båd i hela landet deromkring, och hade alla sjuka till honom;
36 Wamluwa kawajimiri woseri yawalwaliti wapati kushinkula luwiniku lwa nguwu yakuwi na woseri yawashinkuliti waweriti wakomu.
Och bådo honom, att de måtte allenast taga på hans klädafåll; och de, som togo deruppå, blefvo alle helbregda.
