Luka 4
1 Yesu kalawiriti mulishemba mwa Yoridani, pakamema makakala ga Rohu Mnanagala na Rohu Mnanagala kamlonguziyiti Yesu kugenda kushiwala.
Sedan vände Jesus tillbaka från Jordan, full av helig ande, och fördes genom Anden omkring i öknen
2 Kushiwala kulii, Shetani kamjeriti Yesu mashaka malongu msheshi. Shipindi shoseri ashi Yesu hakeniliyi shintu, pagapititi kala mashaka aga Yesu kaweriti na njala.
och frestades av djävulen under fyrtio dagar. Och under de dagarna åt han intet; men när de hade gått till ända, blev han hungrig.
3 Shetani kamgambiriti Yesu, “Handa gwenga gwa Mwana gwa Mlungu, guligambiziyi libuwi ali liweri libumunda.”
Då sade djävulen till honom: "Är du Guds Son, så bjud denna sten att bliva bröd."
4 Kumbiti Yesu kamwankula, “Galembwa, ‘Muntu hapeni kalikali kwa libumunda hera.’”
Jesus svarade honom: "Det är skrivet: 'Människan skall leva icke allenast av bröd.'"
5 Palaa paliya Shetani kamlonguziyiti Yesu na kumkweniziya pahala pampindi na kumlanguziya ufalumi wa pasipanu poseri.
Och djävulen förde honom upp på en höjd och visade honom i ett ögonblick alla riken i världen
6 Shetani kamgambiriti Yesu, “Hanukupi uwezu wa falumi zoseri na lunda zyakuwi mana wanupa neni vyoseri, panfira kumupa muntu yoseri, weza.
och sade till honom: "Åt dig vill jag giva makten över allt detta med dess härlighet; ty åt mig har den blivit överlämnad, och åt vem jag vill kan jag giva den.
7 Vyoseri avi haviweri lunda zyaku gwenga handa pagung'uwira neni.”
Om du alltså tillbeder inför mig, så skall den hel och hållen höra dig till."
8 Yesu kamuwankula, “Galembwa, ‘Gumguwiri Mtuwa Mlungu gwaku na kumtendera yomberi gweka yakuwi.’”
Jesus svarade och sade till honom: "Det är skrivet: 'Herren, din Gud, skall du tillbedja, och honom allena skall du tjäna.'"
9 Shetani kamjega Yesu mpaka Yerusalemu, kamkweniziya Pashitwiku pa Numba nkulu ya Mlungu, kamgambira, “Handa gwenga gwa Mwana gwa Mlungu, guliyasi pasi.
Och han förde honom till Jerusalem och ställde honom uppe på helgedomens mur och sade till honom: "Är du Guds Son, så kasta dig ned härifrån;
10 Toziya galembwa, ‘Mungu hakawagambiri wantumintumi wakuwi wa kumpindi wakuloleli weri.
det är ju skrivet: 'Han skall giva sina änglar befallning om dig, att de skola väl bevara dig';
11 Kayi galembwa hawakutoli mumawoku mwawu pota na kulikwala ligulu lyaku mulibuwi.’”
så ock: 'De skola bära dig på händerna, så att du icke stöter din fot mot någon sten.'"
12 Kumbiti Yesu kamwankula, “Galonga, ‘Nagumjera Mtuwa Mlungu gwaku.’”
Då svarade Jesus och sade till honom: "Det är sagt: 'Du skall icke fresta Herren, din Gud.'"
13 Shetani pakamjeriti kala Yesu kwa kila njira kasinda, kamleka kwa shipindi na kagenda zakuwi.
När djävulen så hade slutat med alla sina frestelser, vek han ifrån honom, intill läglig tid.
14 Yesu pakawuyiti Galilaya, keweriti kamema likakala lya Rohu Mnanagala. Shisoweru shakuwi shieneyiti pahala poseri pakwegera.
Och Jesus vände i Andens kraft tillbaka till Galileen; och ryktet om honom gick ut i hela den kringliggande trakten.
15 Nayomberi kawera pakawafunda wantu mnumba zawu za Mlungu, woseri wamkwisa.
Och han undervisade i deras synagogor och blev prisad av alla.
16 Su Yesu kagenditi Nazareti, pahala pakaleleritwi na lishaka lya kwoyera kingira munumba ya Mlungu ntambu yayiweriti shitiba shakuwi. Kagoloka kabetuli malembu mananagala kwa liziwu.
Så kom han till Nasaret, där han var uppfödd. Och på sabbatsdagen gick han, såsom hans sed var, in i synagogan: och där stod han upp till att föreläsa.
17 Kawanka shindola sha Mbuyi gwa Mlungu Isaya, kashivugula na kuwona pahala pawalembiti,
Då räckte man åt honom profeten Esaias' bok; och när han öppnade boken, fick han se det ställe där det stod skrivet:
18 “Rohu gwa Mtuwa kapamuhera na neni, Toziya kansyagula neni nuwajegeli shisoweru shiwagira kwa wahushu. Kantuma nuwagambiziyi watatirwa kuvugulirwa kwawu Na wanalwisi wapati kuwona, Wantuma nuwalopoziyi woseri wonewa,
"Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig. Han har satt mig till att förkunna glädjens budskap för de fattiga, till att predika frihet för de fångna och syn för de blinda, ja, till att giva de förtryckta frihet
19 Na kushibwelera shipindi shilii shankwiza, Mtuwa hakawalopoziyi wantu wakuwi.”
och till att predika ett nådens år från Herren."
20 Yesu pakabetuliti kala, kashigubika shindola na kamupa ntumintumi, mweni kalivaga. Wantu woseri munumba ya Mlungu, wamjodolera masu,
Sedan lade han ihop boken och gav den tillbaka åt tjänaren och satte sig ned. Och alla som voro i synagogan hade sina ögon fästa på honom.
21 su kanja kuwagambira, “Leru Lilembu Linanagala ali liwera nakaka pampikaniriti lyankubetulwa.”
Då begynte han tala och sade till dem: "I dag är detta skriftens ord fullbordat inför edra öron."
22 Woseri wafiliziwa nentu nayomberi, walikangashira visoweru viwagira vyakatakuliti. Walonga, “Hashi ayu mwana ndiri gwa Yosefu?”
Och de gåvo honom alla sitt vittnesbörd och förundrade sig över de nådens ord som utgingo från hans mun, och sade: "Är då denne icke Josefs son?"
23 Yomberi kawagambira, “Nakaka hamung'ambiri visoweru avi, ‘Mganga guliponiziyi gamweni.’ Viraa hamtakuli, ‘Goseri gatupikiniriti gugatenditi Kafarinaumu, gugatendi panu pa pashijiji shaku.’”
Då sade han till dem: "Helt visst skolen I nu vända mot mig det ordet: 'Läkare, bota dig själv' och säga: 'Sådana stora ting som vi hava hört vara gjorda i Kapernaum, sådana må du göra också här i din fädernestad.'"
24 Kendereya kutakula, “Nankuwagambirani nakaka, mbuyi gwa Mlungu kamanikana ndiri mushijiji mwawu.
Och han tillade: "Sannerligen säger jag eder: Ingen profet bliver i sitt fädernesland väl mottagen.
25 “Munpikiniri weri, Nakaka kweniti na wadala wakenja wavuwa pa isi ya Israeli shipindi sha Eliya, vula ileka kutowa kwa mivinja mitatu na nusu, kweniti njala nkulu pa isi yoseri.
Men jag säger eder, såsom sant är: I Israel funnos många änkor på Elias' tid då himmelen var tillsluten i tre år och sex månader, och stor hungersnöd kom över hela landet --
26 Ata hangu, Eliya wamtumiti ndiri kwa muntu yoseri Muisiraeri, ira kwa mdala mkenja yakalikaliti Sarepati pa Sidoni.
och likväl blev Elias icke sänd till någon av dessa, utan allenast till en änka i Sarepta i Sidons land.
27 Mushipindi sha Elisha mbuyi gwa Mlungu, kweniti wantu wavuwa muisi ya Israeli yawaweriti walwala ungumbula kumbiti kwahera muntu yoseri yakapungitwi kumbiti Naamani yakaweriti gwa isi ya Siriya.”
Och många spetälska funnos i Israel på profeten Elisas tid; och likväl blev ingen av dessa gjord ren, utan allenast Naiman från Syrien."
28 Wantu woseri wawaweriti munumba ya Mlungu pawapikaniriti aga, wakalaliti nentu.
När de som voro i synagogan hörde detta, uppfylldes de alla av vrede
29 Wagoloka, wamlaviya Yesu kunja kushijiji shawanyawiti kulugongu. Wamkweniziya mpaka mlupeleru lwa lugongu su wamwasi pasi.
och stodo upp och drevo honom ut ur staden och förde honom ända fram till branten av det berg som deras stad var byggd på, och ville störta honom därutför.
30 Kumbiti Yesu kapena pakati pawu kagenda zyakuwi.
Men han gick sin väg mitt igenom hopen och vandrade vidare.
31 Yesu kagenditi mpaka Kafarinaumu Iushi lwa Galilaya, kaweriti kankuwafunda wantu mulishaka lya kwoyera.
Och han kom ned till Kapernaum, en stad i Galileen, och undervisade folket på sabbaten.
32 Walikangashiti mafundu gakafunditi, toziya katakuliti kwa uwezu.
Och de häpnade över hans undervisning, ty han talade med makt och myndighet.
33 Mlaa munumba ya Mlungu kweniti na muntu kana shamshera, su kabotanga,
Och i synagogan var en man som var besatt av en oren ond ande. Denne ropade med hög röst:
34 “Wuyi! Gwanashishi na twenga, Yesu gwa Nazareti? Gwapanu, gwiza kutulaga? Nukumana gwenga gwa gaa, gwenga gwa Mjumbi yumu Mnanagala gwa Mlungu!”
"Bort härifrån! Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige."
35 Yesu kamkalipira shamshera ulii pakalonga, “Gunyamali na gumlawi muntu ayu!” Su shamshera ulii kumgusiya pasi muntu ulii kulongolu kwawu na kamlawa pota na kumtenda shintu.
Men Jesus tilltalade honom strängt och sade: "Tig och far ut ur honom." Då kastade den onde anden omkull mannen mitt ibland dem och for ut ur honom, utan att hava gjort honom någon skada.
36 Wantu woseri walikangasha na walitakuziyana weni kwa weni, “Ashi shitwatila gaa? Mana kwa uwezu na makakala kawagambira washamshera walawi nawomberi walawa!”
Och häpnad kom över dem alla, och de talade med varandra och sade: "Vad är det med dennes ord? Med myndighet och makt befaller han ju de orena andarna, och de fara ut."
37 Visoweru vya Yesu viyeniyiti pahala poseri mumkowa guliya.
Och ryktet om honom spriddes åt alla håll i den kringliggande trakten.
38 Yesu kalawiti munumba ya Mlungu na kagenditi ukaya kwa Simoni. Nahonga gwa Simoni kaweriti na nshimba ipyupa nentu, wamluwiti Yesu kamuponiziyi.
Men han stod upp och gick ut ur synagogan och kom in i Simons hus. Och Simons svärmoder var ansatt av en svår feber, och de bådo honom för henne.
39 Yesu kagenda na kagoloka pakwegera na yomberi, kakukalipira kupyupa kulii na kupyupa kumleka. Palaa mawu uliya kimuka kawatendera.
Då trädde han fram och lutade sig över henne och näpste febern, och den lämnade henne; och strax stod hon upp och betjänade dem.
40 Mushenji paguweriti gwankuzyeta, wantu woseri wawaweriti na walweli wawu wawajega kwa Yesu, nayomberi katula mawoku gakuwi kwa kila muntu na kuwaponiziya woseri.
Men när solen gick ned, förde alla till honom sina sjuka, sådana som ledo av olika slags sjukdomar. Och han lade händerna på var och en av dem och botade dem.
41 Washamshera wawalawa wantu wavuwa, wabotanga pawalonga, “Gwenga gwa Mwana gwa Mlungu!” Kumbiti Yesu kawakaripira, kawalewelera nawatakula, mana wavimana kuwera mweni ndo Kristu.
Onda andar blevo ock utdrivna ur många, och de ropade därvid och sade: "Du är Guds Son." Men han tilltalade dem strängt och tillsade dem att icke säga något, eftersom de visste att han var Messias.
42 Pamandawira shirawu yakuwi, Yesu kawukiti kagenda pahala pagweka. Wantu waweriti wankumsakula na pawamwoniti kala, wajeriti kumzyengeta nakawuka.
Och när det åter hade blivit dag, gick han åstad bort till en öde trakt. Men folket sökte efter honom; och när de kommo fram till honom, ville de hålla honom kvar och hindra honom att gå sin väg.
43 Kumbiti yomberi kawagambira, “Nfiruwa kubwera visoweru viwagila vya Ufalumi wa Mlungu mulushi zimonga viraa, toziya ntenda shilii shakantumiti Mlungu.”
Men han sade till dem: "Också för de andra städerna måste jag förkunna evangelium om Guds rike, ty därtill har jag blivit utsänd."
44 Su kawera kankubwera munumba za Mlungu Muyudeya.
Och han predikade i synagogorna i Judeen.
