Yohani 5

1 Shakapanu, Yesu kagenditi Yerusalemu kumsambu gwa Wayawudi.

Därefter inföll en av judarnas högtider, och Jesus for upp till Jerusalem.

2 Kulaa Yerusalemu, pakwegera na mlyangu gwawagushemiti Mlyangu gwa kondolu, kweniti na litanda lyawalishemiti kwa Shiebraniya Betizata, liweriti na seemu midamu muhanu.

Vid Fårporten i Jerusalem ligger en damm, på hebreiska kallad Betesda, och invid den finnas fem pelargångar.

3 Lipinga likulu lya walweli walivagiti seemu azi, wanalwisi na wavibyeketu na walewelekiti. Su waweriti wankuhepera mashi gatimbuki,

I dessa lågo många sjuka, blinda, halta, förtvinade.

4 toziya lihoka lya Mlungu kulawa kwa Mtuwa kila mala pakiza na kugatimbula mashi. Mlweri gwa kwanja kwingira mumashi pagatimbuka kaponiziwa.

5 Paliya paweriti na muntu yumu yakalwaliti kwa shipindi sha mivinja milongu mitatu na nane.

Där fanns nu en man som hade varit sjuk i trettioåtta år.

6 Yesu pakamwoniti muntu uliya kagonja paliya na kavimaniti kuwera kalwariti kwa shipindi shivuwa, su kamkosiyiti, “Hashi, gufira guponi?”

Då Jesus fick se denne, där han låg, och fick veta att han redan lång tid hade varit sjuk, sade han till honom: "Vill du bliva frisk?"

7 Muntu yakalwala kankula, “Mtuwa, kwahera muntu panu gwankuntula mumashi shipindi mashi pagatimbuka. Panjeriti kwingira kumbiti kila mala, muntu yumonga kanongulera.”

Den sjuke svarade honom: "Herre, jag har ingen som hjälper mig ned i dammen, när vattnet har kommit i rörelse; och så stiger en annan ditned före mig, medan jag ännu är på väg."

8 Yesu kamgambira, “Gugoloki, gutoli mkeka gwaku gugendigendi.”

Jesus sade till honom: "Stå upp, tag din säng och gå."

9 Palaa paliya muntu uliya kapona. Kagutoliti mkeka gwakuwi na kanja kugendagenda. Shitwatila ashi shitendikiti Mulishaka lya kwoyera.

Och strax blev mannen frisk och tog sin säng och gick. Men det var sabbat den dagen.

10 Wakulu wa Wayawudi pawawoniti muntu ulii yakaponiziwitwi, womberi wamgambira, “Leru ndo lishaka lya kwoyera! Kwahera ulekeziwu kwa gwenga kupapa mkeka gwaku.”

Därför sade judarna till mannen som hade blivit botad: "Det är sabbat; det är icke lovligt för dig att bära sängen."

11 Kumbiti Yomberi kawagambira, “Muntu yakamponiziyiti kang'ambiriti ntoli mukeka, ng'ending'endi.”

Men han svarade dem: "Den som gjorde mig frisk, han sade till mig: 'Tag din säng och gå.'"

12 Nawomberi wamkosiyiti, “Ndo gaa yakakugambiriti gutoli mukeka gwaku na gugendigendi?”

Då frågade de honom: "Vem var den mannen som sade till dig att du skulle taga sin säng och gå?"

13 Kumbiti yomberi kamumana ndiri muntu yakamuponiziiti, mana Yesu kaweriti kalihanganiya mulipinga lya wantu.

Men mannen som hade blivit botad visste icke vem det var; ty Jesus hade dragit sig undan, eftersom mycket folk var där på platsen. --

14 Shapakanu Yesu kaliwoniti na muntu yakamponiziyiti Mnumba nkulu ya Mlungu, su kamgambira, “Gupikani vinu gwamkomu, guleki kutenda vidoda ama vitwatira vidoda virawili kwaku.”

Sedan träffade Jesus honom i helgedomen och sade till honom: "Se, du har blivit frisk; synda icke härefter, på det att icke något värre må vederfaras dig."

15 Shakapanu muntu uliya kagenda, kawagambira wakolamlima wa Shiyawudi kuwera Yesu ndo yakamuponiziiti.

Mannen gick då bort och omtalade för judarna, att det var Jesus som hade gjort honom frisk.

16 Su Wayawudi wanjiti kumgaziya Yesu, toziya yomberi katenditi shitwatila ashi sha kuponiziya mulishaka lya Kwoyera.

Därför förföljde nu judarna Jesus, eftersom han gjorde sådant på sabbaten.

17 Yesu kawagambira womberi, “Tati gwangu kankutenda lihengu mashaka goseri, naneni viraa ntenda lihengu.”

Men han svarade dem: "Min Fader verkar ännu alltjämt; så verkar ock jag."

18 Visoweru avi viwatenda wakulu wa Shiyawudi wendereyi kusakula ntambu ya kumlaga Yesu, toziya kalitenda ndiri weri lilagaliru lya lishaka lya Kwoyera na katakuliti kuwera Mlungu ndo Tati gwakuwi na viraa vilii pakalitenda kuwera gambira Mlungu.

Och därför stodo judarna ännu mer efter att döda honom, eftersom han icke allenast ville göra sabbaten om intet, utan ock kallade Gud sin Fader och gjorde sig själv lik Gud.

19 Yesu kawagambiriti womberi, “Nukugambirani nakaka, Mwana kaweza ndiri kutenda shoseri gweka yakuwi, katenda shilii shakawoniti Tati gwakuwi pakatenda. Vilii vyakatendaga Tati, viraa vilii ndo vyakatenda Mwana.

Då talade Jesus åter och sade till dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Sonen kan icke göra något av sig själv, utan han gör allenast vad han ser Fadern göra; ty vad han gör, det gör likaledes ock Sonen.

20 Toziya Tati kamfira Mwana na kamlangalira yomberi vyoseri vyakatenditi mweni, viraa vilii hakamlanguzii vitwatira vikulu kuliku avi, mwenga hamlikangashi.

Ty Fadern älskar Sonen och låter honom se allt vad han själv gör; och större gärningar, än dessa äro, skall han låta honom se, så att I skolen förundra eder.

21 Handa virii Tati pakawazyukisiyiti wahowiti na kuwapanani ukomu, ntambu iraayi Mwana kawapanani ukomu yawafira walii.

Ty såsom Fadern uppväcker döda och gör dem levande, så gör ock Sonen levande vilka han vill.

22 Tati hapeni katozi muntu yoseri, kumbiti lihengu lyoseri lya kutoza kamupa Mwana,

Icke heller dömer Fadern någon, utan all dom har han överlåtit åt Sonen,

23 su wantu woseri wamgohilili Mwana ntambu yawamgohelera Tati. Yakamgohelira ndiri Mwana, kamgohalila ndiri Tati. Tati ndo mweni yakamtumiti Mwana.

för att alla skola ära Sonen såsom de ära Faderns. Den som icke ärar Sonen, han ärar icke heller Fadern, som har sänt honom.

24 “Nakugambirani nakaka, woseri yawapikanira visoweru vyangu na kumjimira ulii yakantumiti, hakaweri na ukomu wa mashaka goseri. Hapeni katozwi, ira kapita kala kulawa mukuhowa na kwingira muukomu. (aiōnios g166)

Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som hör mina ord och tror honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer icke under någon dom, utan har övergått från döden till livet. (aiōnios g166)

25 Nukugambirani nakaka, shipindi shankwiza, kayi shisoka kala, ndo sheni wahowiti hawapikiniri liziwu lya Mwana gwa Mlungu na woseri yawapikanira hawalikali.

Sannerligen säger jag eder: Den stund kommer, jag, den är redan inne, så de döda skola höra Guds Sons röst, och de som höra den skola bliva levande.

26 Gambira Tati ntambu yakawera shanzu sha ukomu, hera hangu viraa ntambu yakamtenda Mwana gwakuwi kuwera shanzu sha ukomu.

Ty såsom Fadern har liv i sig själv, så har han ock givit åt Sonen att hava liv i sig själv.

27 Na kamupiti Mwana uwezu wa kutoza, toziya yomberi ndo Mwana gwa Muntu.

Och han har givit honom makt att hålla dom, eftersom han är Människoson.

28 Namulikangasha shitwatila ashi, shipindi shankwiza wawahowiti woseri hawapikiniri liziwu lyakuwi

Förundren eder icke över detta. Ty den stund kommer, då alla som äro i gravarna skola höra hans röst

29 nawomberi hawalawi mumapumba mwawu, woseri walii yawatenditi viherepa hawazyuki na kulikala, na woseri yawatenditi vidoda, hawazyuki na kutozwa.”

och gå ut ur dem: de som hava gjort vad gott är skola uppstå till liv, och de som hava gjort vad ont är skola uppstå till dom.

30 “Neni weza ndiri kutenda shoseri kwa uwezu waneni. Neni ntenda hera ntambu ya Mlungu pakang'ambira, su kutoza kwaneni ndo teratera, toziya njeriti ndiri kutenda shirii shanfira, kumbiti ntenda shirii shakafira ulii yakantumiti.

Jag kan icke göra något av mig själv. Såsom jag hör, så dömer jag; och min dom är rättvis, ty jag söker icke min vilja, utan dens vilja, som har sänt mig.

31 “Handa panulitakulila namweni, upitawu wa neni hapeni ujimilwi kuwera wa nakaka.

Om jag själv vittnar om mig, så gäller icke mitt vittnesbörd.

32 Kumbiti kwana yumonga ndo mweni katakulaga upitawu kuusu neni, naneni nuvimana kuwera vyoseri vyakatakula kuusu neni ndo vyanakaka.

Men det är en annan som vittnar om mig, och jag vet att hans vittnesbörd om mig är sant.

33 Mwenga mtumiti ujumbi kwa Yohani, nayomberi kawutakuliti nakaka.

I haven sänt bud till Johannes, och han har vittnat för sanningen,

34 Neni nuwutumbira ndiri upitawu wa wantu, kumbiti ntakula vitwatira avi mpati kulopoziwa.

Dock, det är icke av någon människa som jag tager emot vittnesbörd om mig; men jag säger detta, för att I skolen bliva frälsta.

35 Yohani kaweriti gambira lumuliku lwaluweriti lwakuyaka na kulangala na mwenga musekereriti kulangala kwa shipindi shididiki hera.

Han var den brinnande, skinande lampan, och för en liten stund villen I fröjdas i dess ljus.

36 “Neni nanawu upitawu kuusu namweni ndo weni mkulu mnu kuliku ulii wa Yohani. Shantenda ndo sheni shakung'ambira kuwera Tati ndo yakantumiti.

Men jag har ett vittnesbörd om mig, som är förmer än Johannes' vittnesbörd: de gärningar som Fadern har givit mig att fullborda, just de gärningar som jag gör, de vittna om mig, att Fadern har sänt mig.

37 Tati ndo yakantumiti, viraa kananguziya. Mwenga hapeni mpikaniri liziwu lyakuwi ama mwoni sheni shakuwi,

Ja, Fadern, som har sänt mig, han har själv vittnat om mig. Hans röst haven I aldrig någonsin hört, ej heller haven I sett hans gestalt,

38 na visoweru vyakuwi hapeni vikali mumyoyu mwenu, toziya mumjimira ndiri ulii yakamtumiti.

och hans ord haven I icke låtit förbliva i eder. Ty den han har sänt, honom tron I icke.

39 “Mwenga mgalola weri Malembu Mananagala, toziya mulihola kuwera mngati mwakuwi hampati ukomu wa mashaka goseri, kumbiti Malembu galaa galiya gantakula! (aiōnios g166)

I rannsaken skrifterna, därför att I menen eder i dem hava evigt liv; och det är dessa som vittna om mig. (aiōnios g166)

40 Pamuhera na hangu, mwenga mlema kwiza kwaneni mpati ukomu.

Men I viljen icke komma till mig för att få liv.

41 “Ndolera ndiri ukwisa kulawa kwa wantu.

Jag tager icke emot pris av människor;

42 Kumbiti nuwamana mwenga, nuvimana kuwera ufiru wa Mlungu kwahera mumyoyu mwenu.

men jag känner eder och vet att I icke haven Guds kärlek i eder.

43 Neni niza kwa uwezu wa Tati gwangu, su munshemera ndiri, Kumbiti mwenga muwashemeraga wantu pawiza muuwezu wawu.

Jag har kommit i min Faders namn, och I tagen icke emot mig; kommer en annan i sitt eget namn, honom skolen I nog mottaga.

44 Mfira kuwanka uzyumi kwa wantu, kumbiti mfira ndiri kujera kutenda vitwatira kwa ulii yakawera Mlungu gweka yakuwi, hashi mweza kunjimira neni?

Huru skullen I kunna tro, I som tagen emot pris av varandra och icke söken det pris som kommer från honom som allena är Gud?

45 “Namlihola handa neni hanuwasitaki mwenga kwa Tati gwangu. Musa ndo mweni, mwenga mumtumbiriti mweni ndo hakawasitaki.

Menen icke att det är jag som skall anklaga eder hos Fadern. Den som anklagar eder är Moses, han till vilken I sätten edert hopp.

46 Handa nakaka mwenga memjimiri Musa, viraa memnjimiri naneni, toziya Musa kalembiti kuusu neni.

Trodden I Moses, så skullen I ju tro mig, ty om mig har han skrivit.

47 Kumbiti mugajimiri ndiri galii gakalembiti Musa, hamuwezi hashi kuvijimira visoweru vyangu?”

Men tron I icke hans skrifter, huru skolen I då kunna tro mina ord?"