Matendu 14

1 Kulii Ikoniu, vitwatira viweriti handa vyaviweriti kulii Antiokiya, Paulu na Barinaba wagenditi munumba ya Mlungu gwa Shiyawudi wayowera kwa ugangamala ata Wayawudi wavuwa na Wagiriki wawera wajimira.

På samma sätt tillgick det i Ikonium: de gingo in i judarnas synagoga och talade så, att en stor hop av både judar och greker kommo till tro;

2 Kumbiti Wayawudi wamonga yawalemiti kuwera wawumini wasonguziya na kutula weya mmoyu mwa wantu yawawera wayawudi ndiri su wawakomi walongu awa.

men de judar som voro ohörsamma retade upp hedningarna och väckte deras förbittring mot bröderna.

3 Paulu na Barinaba wendereyiti kulikala aku kwa shipindi shitali. Wayoweriti kwa ugangamala wa Mtuwa, na Mtuwa kalanguziya unakaka wa ujumbi yawaulaviyiti kwa manemu gakuwi, kwa kuwatenda watendi mauzauza na makangashu.

Så vistades de där en längre tid och predikade frimodigt, i förtröstan på Herren, och han gav vittnesbörd åt sitt nådesord, i det att han lät tecken och under ske genom dem.

4 Wantu wa lushi walekanikiti, wamonga wawajimiriti Wayawudi na wamonga waweriti uwega wa wantumintumi.

Men folket i staden delade sig, så att somliga höllo med judarna, andra åter med apostlarna.

5 Upeleru, wantu wamu yawawera ndiri Wayawudi, pamwera na wakulu wawu, wajumilirana kuwatendera vidoda ntumintumi awa na kuwagumanga mabuwi.

Och när sedan, både ibland hedningar och ibland judar med deras föreståndare, en storm hade blivit uppväckt emot dem, och man ville misshandla och stena dem,

6 Ntumintumi pawayambuliti shitwatira ashi, watugiriti Listira na Deribi, mlushi lya lukaoniya, na museemu za pakwegera,

flydde de, så snart de förstodo huru det var, till städerna Lystra och Derbe i Lykaonien och till trakten omkring dem.

7 wawera wankubwera visoweru viwangira aku.

Och där förkunnade de evangelium.

8 Kwaniti muntu yumu aku Listira mweni kaweriti shibyeketu gwa magulu kwanjira kwiwuka, na kaweriti hakenipati kugendagenda.

I Lystra fanns nu en man som satt där oförmögen att bruka sina fötter, ty allt ifrån sin moders liv hade han varit ofärdig och hade aldrig kunnat gå.

9 Muntu ayu kaweriti kankumpikinira Paulu pakaweriti kankubwera. Paulu kamloliti dii, na pakawoniti keniti njimiru ya kuweza kuponiziwa.

Denne hörde på, när Paulus talade. Och då Paulus fäste sina ögon på honom och såg att han hade tro, så att han kunde bliva botad,

10 Kalonga kwa liziwu likulu, “Gugoloki gugendigendi kwa magulu gaku!” Muntu ulii kagoloka, kanja kukopokakopoka na kugendagenda pahala palii.

sade han med hög röst: "Res dig upp och stå på dina fötter." Då sprang mannen upp och begynte gå.

11 Lipinga lya wantu pawawoniti shakatenditi Paulu, wanjiti kubotanga kwa likabira lya Likaoniya, “Milungu watwizira gambira muntu na watwizira pasi panu!”

När folket såg vad Paulus hade gjort, hovo de upp sin röst och ropade på lykaoniskt tungomål: "Gudarna hava stigit ned till oss i människogestalt."

12 Barinaba wamupa litawu zewu, na Paulu wamshema Herimesi, toziya yomberi ndo yakaweriti kankuyowera.

Och de kallade Barnabas för Jupiter, men Paulus kallade de för Merkurius, eftersom det var han som förde ordet.

13 Na Mtambika gwa numba ya Zewu yayiweriti kunja kulushi kajega pongu na majenjeri ga mauwa kulongolu kumlyangu mkulu gwa lushi, yomberi pamwera na lipinga lya wantu wafiriti kuwatambikira wantumintumi.

Och prästen vid det Jupiterstempel som låg utanför staden förde fram tjurar och kransar till portarna och ville jämte folket anställa ett offer.

14 Barinaba na Paulu pawapatiti visoweru avi wapapuliti nguwu zawu na kutugira mulipinga lya wantu pawabota.

Men när apostlarna, Barnabas och Paulus, fingo höra detta, revo de sönder sina kläder och sprungo ut bland folket och ropade

15 Walongu, kwa shishi mtenda vitwatira vya ntambu ayi? Twenga viraa twa wantu gambira mwenga. Na twa panu kuwabwelera Shisoweru Shiwagira, mpati kuvileka vinyagu avi, mumgalambukiri Mlungu yakawera mkomu Mlungu yakanyawiti kumpindi na pasipanu, lbahali na vyoseri vyaviweramu.

och sade: "I män, vad är det I gören? Också vi äro människor, av samma natur som I, och vi förkunna för eder evangelium, att I måsten omvända eder från dessa fåfängliga avgudar till den levande Guden, 'som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är'.

16 Makashu Mlungu kajimiriti kila Isi itendi ntambuyaifiriti.

Han har under framfarna släktens tider tillstatt alla hedningar att gå sina egna vägar.

17 Kumbiti, Mlungu hakenileki kulilanguziya kwa vitwatira viheri vyakawatendera, kawatowera vula irawa kuliyera, kawayupa vimeru kwa shipindi shakuwi, kawayupa viboga na kuimemiziya myoyu yawu nemeru.

Dock har han icke låtit sig vara utan vittnesbörd, ty han har bevisat eder välgärningar, i det han har givit eder regn och fruktbara tider från himmelen och så vederkvickt edra hjärtan med mat och glädje."

18 Tembera watakula ntambu ayi Iweriti mbaka ndiri kuwalewelera wantu walii kotukuwatambikira.

Genom sådana ord stillade de med knapp nöd folket, så att man icke offrade åt dem.

19 Wayawudi wamu wiziti kulawa Antiokiya na Ikoniu wawajega wantu pamwera nawomberi, wamgumi mabuwi Paulu na kumkwega mpaka kunja kulushi walongiti kahowa kala.

Men några judar kommo dit från Antiokia och Ikonium. Dessa drogo folket över på sin sida och stenade Paulus och släpade honom ut ur staden, i tanke att han var död.

20 Kumbiti wafundwa pawajojinikiti na kumzyengeta kayumkiti kawuya mlushi. Shirawu yakuwi yomberi pamuhera na Barinaba wagenditi Deribi.

Men sedan lärjungarna hade samlat sig omkring honom, reste han sig upp och gick in i staden. Dagen därefter begav han sig med Barnabas åstad därifrån till Derbe.

21 Pa Paulu na Barinaba kubwera visoweru viwagira aku Deribi na kuwapata wafundwa wavuwa, shakapanu wawuyiti Listira mpaka Ikoniu na Antiokiya Mupisidia.

Och de förkunnade evangelium i den staden och vunno ganska många lärjungar. Sedan vände de tillbaka till Lystra och Ikonium och Antiokia

22 Wawayongiliriti likakala wafundwa na kuwapanana moyu wasigali munjimiru, wawagambira, “Ndo mpaka twawoseri twenga kupitira mutabu zivuwa su twingiri Muufalumi wa Mlungu, wafunditi.”

och styrkte lärjungarnas själar, i det de förmanade dem att stå fasta i tron och sade dem, att det är genom mycken bedrövelse som vi måste ingå i Guds rike.

23 Wawasyaguliti wazewi mukila shipinga sha wantu yawamjimira Yesu, na kwa kuluwa na kwoya kuliya wawatula pasi pa ulolera wa Mtuwa yawamjimiriti kwa maluwa na kwoya kuliya.

Därefter utvalde de åt dem "äldste" för var särskild församling och anbefallde dem efter bön och fastor åt Herren, som de nu trodde på.

24 Pawapititi kala muisi ya Pisidiya, wasokiti Pamfiliya.

Sedan färdades de vidare genom Pisidien och kommo till Pamfylien.

25 Aku wabweriti ujumbi Muperiga. Na shakapanu wagenditi Ataliya,

Där förkunnade de ordet i Perge och foro sedan ned till Attalia.

26 Na kulawa aku wawuyiti salama Antiokiya, kweni shipindi shipititi waweriti pasi pa ulolera wa manemu ga Mlungu kwa ajili ya lihengu lyeni vinu waweriti walimalira.

Därifrån avseglade de till Antiokia, samma ort varifrån de hade blivit utsända, sedan man hade anbefallt dem åt Guds nåd, för det verk som de nu hade fullbordat.

27 Pawasokiti Antiokiya, waliwoniti pamuwera na shipinga sha wantu yawamjimira Yesu na kuwagambira visoweru vya vitwatira vyoseri Mlungu vyakatenditi pamuhera na womberi, na ntambu yakawavuguliriti njira ya njimiru kwa wantu yawawera Wayawudi ndiri.

Och när de hade kommit dit, kallade de tillhopa församlingen och omtalade för dem huru stora ting Gud hade gjort med dem, och huru han för hedningarna hade öppnat en dörr till tro.

28 Walikaliti pamuhera na wafundwa walii kwa shipindi shitali.

Sedan vistades de där hos lärjungarna en ganska lång tid.