< مزامیر 6 >

برای رهبر سرایندگان: مزمور داوود، با همراهی سازهای زهی، در مایۀ شِمینیت. ای خداوند، مرا در شدت خشم خود توبیخ و تنبیه نکن. 1
För sångmästaren, med strängaspel, till Seminit; en psalm av David. HERRE, straffa mig icke i din vrede, och tukta mig icke i din förtörnelse.
ای خداوند، به من رحم کن زیرا پژمرده شده‌ام. خداوندا، مرا شفا ده، زیرا دردْ وجودم را فرا گرفته 2
Var mig nådig, HERRE, ty jag försmäktar; hela mig, HERRE, ty ända in i mitt innersta är jag förskräckt.
و بسیار پریشانم. تا به کی ای خداوند، تا به کی؟ 3
Ja, min själ är storligen förskräckt; ack HERRE, huru länge?
ای خداوند، بیا و مرا برهان؛ به خاطر محبت خود، مرا نجات ده. 4
Vänd åter, HERRE, rädda min själ, fräls mig för din nåds skull.
زیرا مردگان نمی‌توانند تو را به یاد آورند. کیست که در قبر تو را ستایش کند؟ (Sheol h7585) 5
Ty i döden tänker man icke på dig; vem tackar dig i dödsriket? (Sheol h7585)
از نالیدن خسته شده‌ام. هر شب بسترم را غرق اشک می‌سازم. 6
Jag är så trött av suckande; var natt fuktar jag min säng och väter mitt läger med mina tårar.
از آزار دشمنانم آنقدر گریه کرده‌ام که چشمانم تار شده‌اند. 7
Av sorg är mitt öga förmörkat; det har åldrats för alla mina ovänners skull.
ای همهٔ بدکاران، از من دور شوید؛ زیرا خداوند صدای گریهٔ مرا شنیده است. 8
Viken bort ifrån mig, alla I ogärningsmän; ty HERREN har hört min högljudda gråt.
او به فریاد من خواهد رسید و دعایم را اجابت خواهد کرد. 9
HERREN har hört min åkallan, min bön upptager HERREN.
آنگاه همهٔ دشمنانم ناگهان عاجز و درمانده شده، با سرافکندگی دور خواهند شد. 10
Alla mina fiender skola komma på skam och storligen förskräckas; de skola vika tillbaka och komma på skam med hast.

< مزامیر 6 >