< مراثی 3 >
من کسی هستم که از خشم و غضب خدا مصیبتها دیدهام. | 1 |
Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
خدا مرا به اعماق تاریکی کشانده است. | 2 |
Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
او بر ضد من برخاسته و دستش تمام روز بر من بلند است. | 3 |
Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
او گوشت و پوست بدنم را فرسوده و استخوانهایم را شکسته است. | 4 |
Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
جان مرا با تلخی و مشقت پوشانده است. | 5 |
Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
مرا مانند کسی که سالهاست مرده، در تاریکی نشانده است. | 6 |
I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
با زنجیرهای سنگین مرا بسته و دورم را حصار کشیده است تا نتوانم فرار کنم. | 7 |
Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
فریاد برمیآورم و کمک میطلبم، ولی او به دادم نمیرسد. | 8 |
Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
با دیوارهای سنگی راه مرا بسته است و طریق مرا پر پیچ و خم نموده است. | 9 |
Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
او همچون خرسی در کمین من نشست و مانند شیر بر من هجوم آورد؛ | 10 |
En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
مرا از راهم بیرون کشیده، پارهپارهام کرد و تنها و بیکس رهایم ساخت. | 11 |
Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
او کمانش را کشید و مرا هدف قرار داد، | 12 |
Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
و تیرهایش به اعماق قلبم فرو رفت. | 13 |
Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
مردم تمام روز به من میخندند و مرا مسخره میکنند. | 14 |
Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
او زندگی را به کامم تلخ کرده است. | 15 |
Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
صورتم را به خاک مالیده است و دهانم را از سنگریزه پر کرده و دندانهایم را شکسته است. | 16 |
Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
آسایش و سعادت از من رخت بربسته است. | 17 |
Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
رمق و امیدی برایم نمانده، زیرا خداوند مرا ترک گفته است. | 18 |
Jag sade: "Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN."
وقتی مصیبت و سرگردانی خود را به یاد میآورم، جانم تلخ میگردد. | 19 |
Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
بله، آنها را دائم به یاد میآورم و وجودم پریشان میشود. | 20 |
Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
اما نور امیدی بر قلبم میتابد، وقتی به یاد میآورم که | 21 |
Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
محبت خداوند بیانتهاست و رحمت او بیزوال. | 22 |
HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
وفاداری خدا عظیم است و رحمت او هر بامداد از نو آغاز میشود. | 23 |
Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
به خود میگویم: «من فقط خداوند را دارم، پس به او امید خواهم بست.» | 24 |
HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
خداوند برای کسانی که به او توکل دارند و او را میطلبند نیکوست. | 25 |
HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
پس خوبست که چشم امیدمان به او باشد و با صبر منتظر باشیم تا خداوند ما را نجات دهد. | 26 |
Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
خوب است انسان در جوانی بیاموزد که سختیها را تحمل کند. | 27 |
Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
هنگامی که او دچار مصیبت میگردد بهتر آنست که در سکوت و تنهایی بنشیند | 28 |
Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
و در برابر خداوند سر تعظیم فرود آورد، زیرا ممکن است امیدی باشد. | 29 |
Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
وقتی او را میزنند و اهانت میکنند خوب است آنها را تحمل کند، | 30 |
Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
زیرا خداوند تا ابد او را ترک نخواهد کرد. | 31 |
Ty Herren förkastar icke för evig tid;
هر چند خدا کسی را اندوهگین کند، اما رحمتش شامل حال او خواهد شد، زیرا محبت او عظیم است. | 32 |
utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
او از آزردن و غمگین ساختن انسان خشنود نمیگردد. | 33 |
Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
هنگامی که ستمدیدگان جهان زیر پا له میشوند، | 34 |
Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
و زمانی که حق انسانی که خدای متعال آن را به وی داده است، پایمال میگردد، | 35 |
att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
و هنگامی که مظلومی در دادگاه محکوم میشود، آیا خداوند اینها را نمیبیند؟ | 36 |
att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
کیست که بتواند بدون اجازهٔ خداوند چیزی بگوید و واقع شود؟ | 37 |
Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
آیا هم مصیبت و هم برکت از جانب خدای متعال نازل نمیشود؟ | 38 |
Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
پس چرا وقتی ما انسانهای فانی به سبب گناهانمان تنبیه میشویم، گله و شکایت میکنیم؟ | 39 |
Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
به جای گله و شکایت بیایید کردار خود را بسنجیم و بیازماییم و به سوی خداوند بازگردیم. | 40 |
Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
بیایید قلبهای خود را برای خدایی که در آسمان است بگشاییم و دستهای خود را به سوی او برافرازیم و بگوییم: | 41 |
Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
«ما گناه کردهایم و سرکش شدهایم، و تو ما را نیامرزیدهای. | 42 |
Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
«به هنگام خشم خود ما را تعقیب نموده و هلاک کردهای و رحم ننمودهای. | 43 |
Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
خود را با ابر پوشانیدهای تا دعاهای ما به حضور تو نرسد. | 44 |
Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
ما را مثل خاکروبه و زباله به میان قومها انداختهای. | 45 |
Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
تمام دشمنانمان به ما توهین میکنند. | 46 |
Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
خرابی و نابودی دامنگیر ما شده و در ترس و خطر زندگی میکنیم.» | 47 |
Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
به سبب نابودی قومم، روز و شب سیل اشک از چشمانم جاریست. آنقدر خواهم گریست | 48 |
Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
تا خداوند از آسمان نظر کند و پاسخ دهد! | 50 |
till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
هنگامی که میبینم چه بر سر مردم اورشلیم آمده است، دلم از اندوه پر میشود. | 51 |
Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
کسانی که هرگز آزارشان نداده بودم، دشمن من شدند و مرا همچون پرندهای به دام انداختند. | 52 |
Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
آنها مرا در چاه افکندند و سر چاه را با سنگ پوشاندند. | 53 |
De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
آب از سرم گذشت و فکر کردم مرگم حتمی است. | 54 |
Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: "Det är ute med mig."
اما ای خداوند، وقتی از عمق چاه نام تو را خواندم | 55 |
Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
صدایم را شنیدی و به نالههایم توجه کردی. | 56 |
Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
آری، هنگامی که تو را خواندم به کمکم آمدی و گفتی: «نترس!» | 57 |
Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: "Frukta icke."
ای خداوند، تو به دادم رسیدی و جانم را از مرگ رهایی بخشیدی. | 58 |
Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
ای خداوند، تو ظلمی را که به من کردهاند دیدهای، پس داوری کن و داد مرا بستان. | 59 |
Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
دیدهای که چگونه ایشان دشمن من شده و توطئهها بر ضد من چیدهاند. | 60 |
Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
ای خداوند، تو شنیدهای که چگونه به من اهانت کرده و علیه من نقشه کشیدهاند. | 61 |
Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
تو از تمام آنچه که مخالفانم هر روز درباره من میگویند و نقشههایی که میکشند باخبری. | 62 |
Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
ببین چگونه میخندند و شب و روز مرا مسخره میکنند. | 63 |
Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
ای خداوند، ایشان را به سزای اعمالشان برسان. | 64 |
Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
ایشان را لعنت کن تا غم و تاریکی وجودشان را فرا گیرد. | 65 |
Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
با خشم و غضب آنها را تعقیب کن و از روی زمین محو و نابود گردان. | 66 |
Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel.