< ایوب 27 >
ایوب بحث خود را ادامه داده گفت: | 1 |
Åter hov Job upp sin röst och kvad:
به خدای زندهٔ قادر مطلق که حق مرا پایمال کرده و زندگیم را تلخ نموده است قسم میخورم | 2 |
Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt, den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:
که تا زمانی که زندهام و خدا به من نفس میدهد | 3 |
aldrig, så länge ännu min ande är i mig och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,
حرف نادرست از دهانم خارج نشود و با زبانم دروغی نگویم. | 4 |
aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är, och min tunga bära fram oärligt tal.
من به هیچ وجه حرفهای شما را تصدیق نمیکنم؛ و تا روزی که بمیرم به بیگناهی خود سوگند یاد میکنم. | 5 |
Bort det, att jag skulle giva eder rätt! Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.
بارها گفتهام و باز هم میگویم که من گناهکار نیستم. تا آخر عمرم وجدانم پاک و راحت است. | 6 |
Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke, mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.
دشمنان من که با من مخالفت میکنند مانند بدکاران و خطاکاران مجازات خواهند شد. | 7 |
Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där och min motståndare såsom orättfärdig.
آدم شرور وقتی که خدا او را نابود میکند و جانش را میگیرد، چه امیدی دارد؟ | 8 |
Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres, när hans själ ryckes bort av Gud?
هنگامی که بلایی به سرش بیاید خدا به فریادش نخواهد رسید، | 9 |
Månne Gud skall höra hans rop, när nöden kommer över honom?
زیرا او از خدای قادرمطلق لذت نمیبرد و جز به هنگام سختی به او روی نمیآورد. | 10 |
Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige, kan han åkalla Gud alltid?
من دربارهٔ اعمال خدای قادر مطلق و قدرت او، بدون کم و کاست به شما تعلیم خواهم داد. | 11 |
Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga; huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.
اما در واقع احتیاجی به تعلیمات من ندارید، زیرا خود شما هم به اندازهٔ من دربارهٔ خدا میدانید؛ پس چرا همهٔ این حرفهای پوچ و بیاساس را به من میزنید؟ | 12 |
Dock, I haven ju själva allasammans skådat det; huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?
این است سرنوشتی که خدای قادر مطلق برای گناهکاران تعیین کرده است: | 13 |
Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud, vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:
هر چند شخص گناهکار فرزندان زیادی داشته باشد، آنها یا در جنگ میمیرند و یا از گرسنگی تلف میشوند. | 14 |
Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets; hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.
آنان هم که از جنگ و گرسنگی جان به در ببرند، بر اثر بیماری و بلا به گور خواهند رفت و حتی زنانشان هم برای ایشان عزاداری نخواهند کرد. | 15 |
De som slippa undan läggas i graven genom pest, och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.
هر چند گناهکاران مثل ریگ پول جمع کنند و صندوق خانههایشان را پر از لباس کنند | 16 |
Om han ock hopar silver såsom stoft och lägger kläder på hög såsom lera,
ولی عاقبت درستکاران آن لباسها را خواهند پوشید و پول آنها را بین خود تقسیم خواهند کرد. | 17 |
så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög, och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.
خانهای که شخص شرور بسازد مانند تار عنکبوت و سایبان دشتبان، بیدوام خواهد بود. | 18 |
Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen, det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.
او ثروتمند به رختخواب میرود، اما هنگامی که بیدار میشود میبیند تمامی مال و ثروتش از دست رفته است. | 19 |
Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort; men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.
ترس مانند سیل او را فرا میگیرد و طوفان در شب او را میبلعد. | 20 |
Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen.
باد شرقی او را برده، از خانهاش دور میسازد، | 21 |
Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats.
و با بیرحمی بر او که در حال فرار است میوزد. | 22 |
Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom; för hans hand måste han flykta med hast.
مردم از بلایی که بر سر او آمده است شاد میشوند و از هر سو او را استهزا میکنند. | 23 |
Då slår man ihop händerna, honom till hån; man visslar åt honom på platsen där han var.