< ایوب 19 >
Därefter tog Job till orda och sade:
تا به کی میخواهید عذابم بدهید و با سخنانتان مرا خرد کنید؟ | 2 |
Huru länge skolen I bedröva min själ och krossa mig sönder med edra ord?
پیدرپی به من اهانت میکنید و از این رفتارتان شرم نمیکنید. | 3 |
Tio gånger haven I nu talat smädligt mot mig och kränkt mig utan all försyn.
اگر من خطا کردهام، خطای من چه صدمهای به شما زده است؟ | 4 |
Om så är, att jag verkligen har farit vilse, då är förvillelsen min egen sak.
شما خود را بهتر از من میپندارید و این مصیبت مرا نتیجهٔ گناه من میدانید، | 5 |
Men viljen I ändå verkligen förhäva eder mot mig, och påstån I att smäleken har drabbat mig med skäl,
در حالی که این خداست که مرا به چنین روزی انداخته و در دام خود گرفتار کرده است. | 6 |
så veten fastmer att Gud har gjort mig orätt och att han har omsnärjt mig med sitt nät.
فریاد برمیآورم و کمک میخواهم، اما هیچکس صدایم را نمیشنود و کسی به فریادم نمیرسد. | 7 |
Se, jag klagar över våld, men får intet svar; jag ropar, men får icke rätt.
خدا راهم را سد کرده و روشنایی مرا به تاریکی مبدل نموده است. | 8 |
Min väg har han spärrat, så att jag ej kommer fram, och över mina stigar breder han mörker.
او عزت و فخر را از من گرفته | 9 |
Min ära har han avklätt mig, och från mitt huvud har han tagit bort kronan.
و از هر طرف مرا خرد کرده است. او مرا از پا درآورده و درخت امیدم را از ریشه برکنده است. | 10 |
Från alla sidor bryter han ned mig, så att jag förgås; han rycker upp mitt hopp, såsom vore det ett träd.
خشم او علیه من شعلهور است و او مرا دشمن خود به حساب میآورد. | 11 |
Sin vrede låter han brinna mot mig och aktar mig såsom sina ovänners like.
لشکریانش به پیش میتازد و بر ضد من سنگر میسازند، و گرداگردِ خیمهام اردو میزنند. | 12 |
Hans skaror draga samlade fram och bereda sig väg till anfall mot mig; de lägra sig runt omkring min hydda.
برادرانم را از من دور کرده است، و آشنایانم بر ضد من برخاستهاند. | 13 |
Långt bort ifrån mig har han drivit mina fränder; mina bekanta äro idel främlingar mot mig.
بستگانم از من روگردانیده و همهٔ دوستانم مرا ترک گفتهاند. | 14 |
Mina närmaste hava dragit sig undan, och mina förtrogna hava förgätit mig.
اهل خانه و حتی خدمتکارانم با من مانند یک غریبه رفتار میکنند و من برای آنها بیگانه شدهام. | 15 |
Mitt husfolk och mina tjänstekvinnor akta mig såsom främling; en främmande man har jag blivit i deras ögon.
خدمتکارم را صدا میکنم، حتی به او التماس مینمایم، ولی او جوابم را نمیدهد. | 16 |
Kallar jag på min tjänare, så svarar han icke; ödmjukt måste jag bönfalla hos honom.
نَفَسم برای زنم مشمئزکننده است، و برادرانم طاقت تحمل مرا ندارند. | 17 |
Min andedräkt är vidrig för min hustru, jag väcker leda hos min moders barn.
بچههای کوچک هم مرا خوار میشمارند و وقتی مرا میبینند مسخرهام میکنند. | 18 |
Till och med de små barnen visa mig förakt; så snart jag står upp, tala de ohöviskt emot mig.
حتی نزدیکترین دوستانم از من منزجرند و آنانی که دوستشان میداشتم از من روگردان شدهاند. | 19 |
Ja, en styggelse är jag för alla dem jag umgicks med; de som voro mig kärast hava vänt sig emot mig.
از من پوست و استخوانی بیش نمانده است، به زحمت از چنگ مرگ گریختهام. | 20 |
Benen i min kropp tränga ut i hud och hull; knappt tandköttet har jag fått behålla kvar.
آه ای دوستان، به من رحم کنید، زیرا دست خدا بر من سنگین شده است. | 21 |
Haven misskund, haven misskund med mig, I mina vänner, då nu Guds hand så har hemsökt mig.
چرا شما هم مثل خدا مرا عذاب میدهید؟ آیا از خوردن گوشت بدنم سیر نشدهاید؟ | 22 |
Varför skolen I förfölja mig, I såsom Gud, och aldrig bliva mätta av mitt kött?
ای کاش میتوانستم درد دلم را با قلمی آهنین برای همیشه در دل سنگ بنویسم. | 23 |
Ack att mina ord skreves upp, ack att de bleve upptecknade i en bok,
ja, bleve med ett stift av järn och med bly för evig tid inpräglade i klippan!
اما من میدانم که رهانندهام زنده است و سرانجام بر زمین خواهد ایستاد؛ | 25 |
Dock, jag vet att min förlossare lever, och att han till slut skall stå fram över stoftet.
و میدانم حتی بعد از اینکه بدن من هم بپوسد، خدا را خواهم دید! | 26 |
Och sedan denna min sargade hud är borta, skall jag fri ifrån mitt kött få skåda Gud.
من خود با این چشمانم او را خواهم دید! چه امید پرشکوهی! | 27 |
Ja, honom skall jag få skåda, mig till hjälp, för mina ögon skall jag se honom, ej såsom en främling; därefter trånar jag i mitt innersta.
چطور جرات میکنید به آزار من ادامه دهید و بگویید: «مقصر خودش است»؟ | 28 |
Men när I tänken: "huru skola vi icke ansätta honom!" -- såsom vore skulden att finna hos mig --
از شمشیر مجازات خدا بترسید و بدانید که او شما را داوری خواهد کرد. | 29 |
då mån I taga eder till vara för svärdet, ty vreden hör till de synder som straffas med svärd; så mån I då besinna att en dom skall komma.