< متّی 15 >

آنگاه کاتبان و فریسیان اورشلیم نزدعیسی آمده، گفتند: ۱ 1
Härefter kommo fariséer och skriftlärde från Jerusalem till Jesus och sade:
«چون است که شاگردان تو از تقلید مشایخ تجاوز می‌نمایند، زیرا هرگاه نان می‌خورند دست خود رانمی شویند؟» ۲ 2
»Varför överträda dina lärjungar de äldstes stadgar? De två ju icke sina händer, när de skola äta.»
او در جواب ایشان گفت: «شمانیز به تقلید خویش، از حکم خدا چرا تجاوزمی کنید؟ ۳ 3
Men han svarade och sade till dem: »Varför överträden I själva Guds bud, för edra stadgars skull?
زیرا خدا حکم داده است که مادر وپدر خود را حرمت دار و هرکه پدر یا مادر رادشنام دهد البته هلاک گردد. ۴ 4
Gud har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och: 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'
لیکن شمامی گویید هر‌که پدر یا مادر خود را گوید آنچه ازمن به تو نفع رسد هدیه‌ای است، ۵ 5
Men I sägen, att om någon säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom offergåva', då behöver han alls icke hedra sin fader eller sin moder.
و پدر یا مادرخود را بعد از آن احترام نمی نماید. پس به تقلیدخود، حکم خدا را باطل نموده‌اید. ۶ 6
I haven så gjort Guds budord om intet, för edra stadgars skull.
‌ای ریاکاران، اشعیاء در باره شما نیکو نبوت نموده است که گفت: ۷ 7
I skrymtare, rätt profeterade Esaias om eder, när han sade:
این قوم به زبانهای خود به من تقرب می‌جویند و به لبهای خویش مرا تمجیدمی نمایند، لیکن دلشان از من دور است. ۸ 8
'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
پس عبادت مرا عبث می‌کنند زیرا که احکام مردم رابمنزله فرایض تعلیم می‌دهند.» ۹ 9
och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'»
و آن جماعت را خوانده، بدیشان گفت: «گوش داده، بفهمید؛ ۱۰ 10
Och han kallade folket till sig och sade till dem: »Hören och förstån.
نه آنچه به دهان فرومی رود انسان را نجس می‌سازد بلکه آنچه از دهان بیرون می‌آید انسان را نجس می‌گرداند.» ۱۱ 11
Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar människan.»
آنگاه شاگردان وی آمده، گفتند: «آیا می‌دانی که فریسیان چون این سخن را شنیدند، مکروهش داشتند؟» ۱۲ 12
Då trädde hans lärjungar fram och sade till honom: »Vet du, att när fariséerna hörde det du nu sade, var det för dem en stötesten?»
او در جواب گفت: «هر نهالی که پدرآسمانی من نکاشته باشد، کنده شود. ۱۳ 13
Men han svarade och sade: »Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.
ایشان راواگذارید، کوران راهنمایان کورانند و هرگاه کور، کور را راهنما شود، هر دو در چاه افتند. ۱۴ 14
Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen.»
پطرس در جواب او گفت: «این مثل را برای ما شرح فرما.» ۱۵ 15
Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Uttyd för oss detta bildliga tal.»
عیسی گفت: «آیا شما نیز تا به حال بی‌ادراک هستید؟ ۱۶ 16
Han sade: »Ären då också I ännu utan förstånd?
یا هنوز نیافته‌اید که آنچه از دهان فرو می‌رود، داخل شکم می‌گردد ودر مبرز افکنده می‌شود؟ ۱۷ 17
Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?
لیکن آنچه از دهان برآید، از دل صادر می‌گردد و این چیزها است که انسان را نجس می‌سازد. ۱۸ 18
Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människan.
زیرا که از دل برمی آید، خیالات بد و قتلها و زناها و فسقها ودزدیها و شهادات دروغ و کفرها. ۱۹ 19
Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse.
اینها است که انسان را نجس می‌سازد، لیکن خوردن به‌دستهای ناشسته، انسان را نجس نمی گرداند.» ۲۰ 20
Det är detta som orenar människan; men att äta med otvagna händer, det orenar icke människan.»
پس عیسی از آنجا بیرون شده، به دیارصور و صیدون رفت. ۲۱ 21
Och Jesus begav sig bort därifrån och drog sig undan till trakten av Tyrus och Sidon.
ناگاه زن کنعانیه‌ای از آن حدود بیرون آمده، فریاد‌کنان وی را گفت: «خداوندا، پسر داودا، بر من رحم کن زیرا دختر من سخت دیوانه است.» ۲۲ 22
Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: »Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande.»
لیکن هیچ جوابش نداد تا شاگردان او پیش آمده، خواهش نمودند که «او را مرخص فرمای زیرا در عقب ما شورش می‌کند.» ۲۳ 23
Men han svarade henne icke ett ord. Då trädde hans lärjungar fram och bådo honom och sade: »Giv henne besked; hon förföljer oss ju med sitt ropande.»
او در جواب گفت: «فرستاده نشده‌ام مگر بجهت گوسفندان گم شده خاندان اسرائیل.» ۲۴ 24
Han svarade och sade: »Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus.»
پس آن زن آمده، او را پرستش کرده، گفت: «خداوندا مرا یاری کن.» ۲۵ 25
Men hon kom fram och föll ned för honom och sade: »Herre, hjälp mig.»
در جواب گفت که «نان فرزندان را گرفتن و نزد سگان انداختن جایزنیست.» ۲۶ 26
Då svarade han och sade: »Det är otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna.»
عرض کرد: «بلی خداوندا، زیرا سگان نیز از پاره های افتاده سفره آقایان خویش می‌خورند.» ۲۷ 27
Hon sade: »Ja, Herre. Också äta ju hundarna allenast av de smulor som falla ifrån deras herrars bord.»
آنگاه عیسی در جواب او گفت: «ای زن! ایمان تو عظیم است! تو را برحسب خواهش تو بشود.» که در همان ساعت، دخترش شفا یافت. ۲۸ 28
Då svarade Jesus och sade till henne: »O kvinna, din tro är stor. Ske dig såsom du vill.» Och hennes dotter var frisk ifrån den stunden.
عیسی از آنجا حرکت کرده، به کناره دریای جلیل آمد و برفراز کوه برآمده، آنجا بنشست. ۲۹ 29
Men Jesus gick därifrån vidare och kom till Galileiska sjön. Och han gick upp på berget och satte sig där.
و گروهی بسیار، لنگان و کوران و گنگان وشلان و جمعی از دیگران را با خود برداشته، نزداو آمدند و ایشان را بر پایهای عیسی افکندند وایشان را شفا داد، ۳۰ 30
Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem,
بقسمی که آن جماعت، چون گنگان را گویا و شلان را تندرست و لنگان راخرامان و کوران را بینا دیدند، متعجب شده، خدای اسرائیل را تمجید کردند. ۳۱ 31
så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud.
عیسی شاگردان خود را پیش طلبیده، گفت: «مرا بر این جماعت دل بسوخت زیرا که الحال سه روز است که با من می‌باشند و هیچ‌چیز برای خوراک ندارند و نمی خواهم ایشان را گرسنه برگردانم مبادا در راه ضعف کنند.» ۳۲ 32
Och Jesus kallade sina lärjungar till sig och sade: »Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta; och jag vill icke låta dem gå ifrån mig fastande, för att de icke skola uppgivas på vägen.»
شاگردانش به او گفتند: «از کجا در بیابان ما را آنقدر نان باشدکه چنین انبوه را سیر کند؟» ۳۳ 33
Då sade lärjungarna till honom: »Varifrån skola vi här, i en öken, få så mycket bröd, att vi kunna mätta så mycket folk?»
عیسی ایشان راگفت: «چند نان دارید؟» گفتند: «هفت نان و قدری از ماهیان کوچک.» ۳۴ 34
Jesus frågade dem: »Huru många bröd haven I?» De svarade: »Sju, och därtill några få småfiskar.»
پس مردم را فرمود تا برزمین بنشینند. ۳۵ 35
Då tillsade han folket att lägra sig på marken.
و آن هفت نان و ماهیان را گرفته، شکر نمود و پاره کرده، به شاگردان خود داد وشاگردان به آن جماعت. ۳۶ 36
Och han tog de sju bröden, så ock fiskarna, och tackade Gud och bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
و همه خورده، سیرشدند و از خرده های باقی‌مانده هفت زنبیل پربرداشتند. ۳۷ 37
Så åto de alla och blevo mätta. Och de överblivna styckena samlade man sedan upp, sju korgar fulla.
و خورندگان، سوای زنان و اطفال چهار هزار مرد بودند. ۳۸ 38
Men de som hade ätit voro fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.
پس آن گروه را رخصت داد و به کشتی سوار شده، به حدود مجدل آمد. ۳۹ 39
Sedan lät han folket skiljas åt och steg i båten och for till Magadans område.

< متّی 15 >