Weedduu 1
1 Weedduu Weeddotaa Solomoon.
Sångernas sång av Salomo.
2 Inni dhungoo afaan isaatiin na haa dhungatu; jaalalli kee daadhii wayinii caalaatii.
Kyssar give han mig, kyssar av sin mun! Ty din kärlek är mer ljuv än vin.
3 Urgaan shittoo keetii namatti tola; maqaan kee akkuma shittoo dhangalaafamee ti. Kanaafuu dubarran si jaallatu!
Ljuv är doften av dina salvor, ja, en utgjuten salva är ditt namn; fördenskull hava tärnorna dig kär.
4 Na fudhadhuu deemi; si duukaa fiignaa! Mootichi diinqa isaatti ol na galfate. Michoota Nu sitti gammannee ililchina; jaalala kees daadhii wayinii caalaa jajanna. Ishee Si jaallachuun isaanii akkam sirrii dha!
Drag mig med dig! Med hast vilja vi följa dig. Ja, konungen har fört mig in i sina gemak; Vi vilja fröjdas och vara glada över dig, vi vilja prisa din kärlek högre än vin; med rätta har man dig kär.
5 Intallan Yerusaalem, ani akkuma dunkaana Qeedaar, akkuma golgaa dunkaana Solomoonis gurraattii dha; garuu bareedduu dha.
Svart är jag, dock är jag täck, I Jerusalems döttrar, lik Kedars hyddor, lik Salomos tält.
6 Sababii ani gurraattii taʼeef, ija babaaftee na hin ilaalin; aduutu na gurraachesseetii. Ilmaan haadha koo natti aaranii akka ani iddoo dhaabaa wayinii eegu na taasisan; ani garuu iddoo dhaabaa wayinii koo hin eegganne.
Sen icke därpå att jag är så svart, att solen har bränt mig så. Min moders söner blevo vreda på mig och satte mig till vingårdsvakterska; min egen vingård kunde jag icke vakta.
7 Yaa isa ani si jaalladhu, iddoo bushaayee kee tikfattuu fi iddoo itti guyyaa saafaa hoolota kee boqochiifattu natti himi. Ani maaliifan akka dubartii fuula ishee haguugattee bushaayee michoota keetii bira asii fi achi joortu tokkoo taʼa?
»Säg mig, du som min själ har kär: Var för du din hjord i bet? Var låter du den vila om middagen? Må jag slippa att gå lik en vilsekommen kvinna vid dina vänners hjordar.»
8 Yaa dubartii dubartoota hunda caalaa bareeddu, ati yoo beekuu baatte hoolota duukaa buʼi; ilmoolee reʼoota keetiis dunkaana tiksootaa bira tikfadhu.
»Om du icke vet det, du skönaste bland kvinnor, så gå blott åstad i hjordens spår, och för dina killingar i bet vid herdarnas tält.»
9 Yaa jaalallee ko, ani akka farda dhalaa fardeen gaarii Faraʼoon harkisan keessaa tokkootti sin ilaala.
»Vid ett sto i Faraos spann förliknar jag dig, min älskade.
10 Maddiin kee amartii gurraatiin, mormii kees dirata warqeetiin miidhagfameera.
Dina kinder äro så täcka med sina kedjehängen, din hals med sina pärlerader.
11 Nu warqee gurraa meetiidhaan wal make siif tolchina.
Kedjehängen av guld vilja vi skaffa åt dig med silverkulor på.»
12 Utuma mootichi maaddiitti dhiʼaatee jiruu shittoon koo urgaa isaa kenne.
»Medan konungen håller sin fest, sprider min nardus sin doft.
13 Michuun koo anaaf korojoo qumbii ti; inni guntuta koo gidduu boqota.
Min vän är för mig ett myrragömme, som jag bär i min barm.
14 Michuun koo anaaf hurbuu daraaraa heennaa kan iddoo dhaabaa wayinii Een Gaadiitii dhufee dha.
Min vän är för mig en klase cyperblommor från En-Gedis vingårdar.»
15 Yaa jaalallee ko, ati akkam bareedda! Dinqii akkam bareedda! Iji kee gugee fakkaata.
»Vad du är skön, min älskade! Vad du är skön! Dina ögon äro duvor.»
16 Yaa michuu ko, ati akkam miidhagda! Dinqii akkam namatti tolta! Margi lalisaan siree keenya.
»Vad du är skön, min vän! Ja, ljuvlig är du, och grönskande är vårt viloläger.
17 Dareersumaan mana keenyaa birbirsa; dagaleen isaa immoo gaattiraa dha.
Bjälkarna i vår boning äro cedrar, och cypresser vår väggpanel.»
