Faarfannaa 95

1 Kottaa Waaqayyoof faarfannaa; Kattaa fayyina keenyaatiifis ni ililchinaa.

Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa.

2 Galataan fuula isaa duratti haa dhiʼaannu; faarfannaadhaanis isa haa leellifnu.

Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lovsånger.

3 Waaqayyo Waaqa guddaadhaatii; inni waaqota hundaa olitti Mootii guddaa dha.

Ty HERREN är en stor Gud, en stor konung över alla gudar.

4 Qileewwan lafaa harka isaa keessa jiru; fiixeewwan tulluus kan isaa ti.

Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder äro hans;

5 Galaanni kan isaa ti; isatu hojjeteetii; lafa gogaa illee harka isaatu uume.

hans är havet, ty han har gjort det, och hans händer hava danat det torra.

6 Kottaa gad jennee sagadnaa; Uumaa keenya Waaqayyo duratti ni jilbeenfannaa;

Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla, låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare.

7 inni Waaqa keenyaatii; nu immoo saba eegumsa isaa jala jirruu dha; bushaayee harka isaa keessa jiruudhas. Isin harʼa yoo sagalee isaa dhageessan,

Ty han är vår Gud, och vi äro det folk som han har till sin hjord, vi äro får som stå under hans vård.

8 akka Mariibaatti gootan sana, akka gaafa gammoojjii keessatti Maasaatti gootan sanaa mataa hin jabaatinaa;

O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen,

9 abbootiin keessan utuma hojii koo arganuu, achitti qoranii na ilaalan.

där edra fäder frestade mig, där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk.

10 Dhaloota sanatti ani waggaa afurtama nan dheekkame; anis, “Isaan saba garaan isaanii karaa irraa jalʼatee dha; isaan karaa koo hin beekne” nan jedheen.

I fyrtio år var det släktet mig till leda, och jag sade: "De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta, och de vilja icke veta av mina vägar."

11 Kanaafuu ani dheekkamsa kootiin, “Isaan boqonnaa kootti hin galan” jedhee kakadhe.

Så svor jag då i min vrede: "De skola icke komma in i min vila."