< Faarfannaa 89 >
1 Maskiilii Eetaan Izraahichaa. Ani waaʼee araara Waaqayyoo bara baraan nan faarfadha; afaan kootiinis amanamummaa kee dhaloota hundumatti nan labsa.
En undervisning Ethans, dens Esrahitens. Jag vill sjunga om Herrans nåde evinnerliga, och hans sanning förkunna med minom mun, ifrå slägte till slägte;
2 Akka araarri kee bara baraan jiraatu, akka ati amanamummaa kee samii keessatti jabeessitee dhaabde nan labsa.
Och säger alltså, att en evig nåd skall uppgå; och du varder dina sanning i himmelen troliga hållandes.
3 Ati akkana jetteerta; “Ani filatamaa koo wajjin kakuu galeera; Daawit tajaajilaa kootiif illee akkana jedhee kakadheera;
Jag hafver gjort ett förbund med minom utkorade; minom tjenare David hafver jag svorit:
4 ‘Ani bara baraan sanyii kee nan dhaaba; teessoo kees dhaloota hundaaf nan cimsa.’”
Jag skall förskaffa dig en evig säd, och bygga din stol ifrå slägte till slägte. (Sela)
5 Yaa Waaqayyo, samiiwwan dinqii kee jaju; yaaʼii qulqullootaa keessattis amanamummaa kee jaju.
Och himlarna, Herre, skola prisa din under, och dina sanning, uti de heligas församling.
6 Samii keessatti eenyutu Waaqayyoon qixxaachuu dandaʼa? Uumamawwan samii keessaa kan Waaqayyoon fakkaatu eenyu?
Ty ho kan i skyn liknas vid Herran; och ibland gudarnas barn Herranom lik vara?
7 Waaqni waldaa qulqullootaa keessatti baayʼee sodaatama; warra naannoo isaa jiran hunda keessaas isatu sodaachisaa dha.
Gud är fast mägtig uti de heligas församling, och underlig öfver alla de som omkring honom äro.
8 Yaa Waaqayyo, Waaqa Waan Hunda Dandeessu, kan akka keetii eenyu? Yaa Waaqayyo, ati jabaa dha; amanamummaan kees si marsa.
Herre Gud Zebaoth, ho är såsom du, en mägtig Herre? Och din sanning är allt omkring dig.
9 Ati raafama galaanaa ni moota; yommuu dhaʼaan isaa jabaatus ni tasgabbeessita.
Du råder öfver det stormande hafvet; du styrer dess böljor, när de upphäfva sig.
10 Akka warra qalamaniitti Raʼaabin bulleessite; irree kee jabaa sanaanis diinota kee ni bittinneessite.
Du slår Rahab till döds; du förströr dina fiendar, med dinom starka arm.
11 Samiiwwan kan kee ti; laftis akkasuma kan kee ti; ati addunyaa fi waan ishee keessa jiru hunda hundeessiteerta.
Himmel och jord äro din; du hafver grundat jordenes krets, och hvad deruti är.
12 Kaabaa fi kibba situ uume; Taaboorii fi Hermoon gammachuudhaan maqaa kee galateeffatu.
Norr och söder hafver du skapat; Thabor och Hermon fröjdar sig i ditt Namn.
13 Ati irree jabaa qabda; harki kee jabaa dha; harki kee mirgaas ol kaʼeera.
Du hafver en väldig arm; stark är din hand, och hög är din högra hand.
14 Qajeelummaa fi murtiin qajeelaan hundee teessoo keetii ti; araarrii fi amanamummaan fuula kee dura deemu.
Rättfärdighet och dom är dins stols stadfästelse; nåd och sanning äro för ditt ansigte.
15 Yaa Waaqayyo, warri siif ililchuu beekan, warri ifa iddoo ati jirtuu keessa jiraatan eebbifamoo dha.
Väl är de folke, som fröjdas kan; Herre, de skola vandra i dins ansigtes ljus.
16 Isaan guyyaa guutuu maqaa keetiin gammadu; qajeelummaa keetiinis si jajatu.
De skola dagliga öfver ditt Namn glade vara, och i dine rättfärdighet härlige vara.
17 Ati ulfina jabina isaanii ti; jaalala keetiinis gaanfa keenya ol qabdeerta.
Ty du äst deras starkhets berömmelse, och genom dina nåde skall du upphöja vårt horn.
18 Dhugumaan gaachanni keenya kan Waaqayyoo ti; kan mootii keenya Qulqullicha Israaʼelii ti.
Ty Herren är vår sköld, och den Helige i Israel är vår Konung.
19 Ati dur akkana jettee saba kee amanamaatti mulʼataan dubbatteerta: “Ani loltuu tokkoof humna kenneera; dargaggeessa saba keessaa filatame tokkos ani ol guddiseera.
På den tiden talade du i en syn till dina heliga, och sade: Jag hafver uppväckt en hjelta, den hjelpa skall; jag hafver upphöjt en utkoradan utu folket.
20 Ani garbicha koo Daawitin argadheera; zayitii koo qulqulluunis isa dibeera.
Jag hafver funnit min tjenare David; jag hafver smort honom med mina helga oljo.
21 Harki koo isa wajjin jira; irreen koos isa jajjabeessa.
Min hand uppehåller honom, och min arm skall styrka honom.
22 Diinni tokko iyyuu isa hin moʼatu; namni hamaanis isa hin hacuucu.
Fienderna skola icke vara honom öfvermägtige, och de orättfärdige skola icke förtrycka honom;
23 Amajaajota isaa fuula isaa duratti nan barbadeessa; warra isa jibbanis nan dhaʼa.
Utan jag skall slå hans ovänner för honom, och de honom hata, vill jag plåga.
24 Amanamummaa fi araarri koo isa wajjin jiraata; gaanfi isaas maqaa kootiin ol jedha.
Men min sanning och nåd skall när honom vara; och hans horn skall i mitt Namn upphöjdt varda.
25 Ani harka isaa galaana irra, harka isaa mirgaas lageen irra nan kaaʼa.
Jag skall sätta hans hand uti hafvet, och hans högra hand uti älfverna.
26 Innis, ‘Ati Abbaa koo ti; Waaqa koo ti, Kattaa Fayyina koo ti’ jedhee na waammata.
Han skall kalla mig alltså: Du äst min fader, min Gud och tröst, den mig hjelper.
27 Anis ilma koo hangafa, kan mootota lafaa hundaa olii isa nan godha.
Och jag skall göra honom till första sonen, den aldrahögsta ibland Konungarna på jordene.
28 Jaalala koos bara baraan isaaf nan tursa; kakuun ani isa wajjin qabus hin cabu.
Jag vill behålla honom mina nåd evinnerliga, och mitt förbund skall honom fast blifva.
29 Hidda sanyii isaa bara baraan, teessoo isaa illee hamma samiiwwan jiraatanitti nan dhaaba.
Jag skall gifva honom en evig säd, och hans stol uppehålla, så länge himmelen varar.
30 “Yoo ilmaan isaa seera koo eeguu didan, yoo isaan ajaja koo faana buʼuu baatan,
Men om hans barn min lag öfvergifva, och i minom rättom icke vandra;
31 yoo isaan sirna koo cabsanii ajaja koo illee eeguu baatan,
Om de mina stadgar ohelga, och min bud icke hålla;
32 ani cubbuu isaanii uleedhaan, yakka isaanii immoo qacceedhaan nan adaba;
Så vill jag hemsöka deras synd med ris, och deras missgerningar med plågor.
33 ani garuu jaalala koo isa irraa hin fudhadhu; yookaan amanamummaa koo sobatti hin geeddaru.
Men mina nåd vill jag icke vända ifrå honom, och icke låta mina sanning fela.
34 Ani kakuu koo hin cabsu; yookaan waan afaan koo dubbates hin geeddaru.
Jag vill icke ohelga mitt förbund, och icke ogildt göra hvad af minom mun utgånget är.
35 Siʼa tokko yeroo hundaaf, qulqullina kootiin kakadheera; ani Daawitin hin sobu.
Jag hafver en gång svorit vid mina helighet: Jag vill icke ljuga for David;
36 Sanyiin isaa bara baraan itti fufa; teessoon isaas akkuma aduu fuula koo dura jiraata;
Hans säd skall evig vara, och hans stol för mig såsom solen.
37 akkuma jiʼaas bara baraan ni jiraata; hamma samiiwwan jiranittis cimee dhaabata.”
Såsom månen skall han evinnerliga vid magt hållen varda, och såsom de vittne i skyn viss vara. (Sela)
38 Ati amma garuu isa dhiifteerta; tuffatteertas; isa dibde sanatti baayʼee aarteerta.
Men nu bortdrifver du och förkastar, och vredgas med dinom smorda.
39 Kakuu tajaajilaa kee wajjin galte cabsiteerta; gonfoo isaas awwaara keessa buuftee xureessiteerta.
Du bryter dins tjenares förbund, och trampar hans krono neder på jordena.
40 Dallaa isaa hunda caccabsiteerta; daʼoo isaa jajjabaas barbadeessiteerta.
Du nederrifver alla hans murar, och låter hans fäste afbrytas.
41 Warri achiin darban hundi isa saamu; olloonni isaas itti qoosu.
Honom beröfva alle de der framom gå; han är sinom grannom ett gabberi vorden.
42 Ati harka amajaajii isaa mirgaa ol qabdeerta; akka diinonni isaa hundi gammadan gooteerta.
Du upphöjer hans ovänners högra hand, och gläder alla hans fiendar.
43 Arfii goraadee isaa duubatti deebifteerta; waraana keessattis isa hin gargaarre.
Ock hafver du hans svärds kraft borttagit, och låter honom ingen seger vinna i stridene.
44 Surraa isaa isa irraa balleessiteerta; teessoo isaas lafatti gatteerta.
Du förstörer hans renhet, och kastar hans stol till jordena.
45 Umurii dargaggummaa isaa gabaabsiteerta; qaaniidhaanis isa haguugdeerta.
Du förkortar hans ungdoms tid, och betäcker honom med blygd. (Sela)
46 Yaa Waaqayyo, kun hamma yoomiitti? Ati bara baraan of dhoksitaa? Dheekkamsi kee hamma yoomiitti akka ibiddaa bobaʼa?
Herre, huru länge vill du dig så allstinges fördölja; och låta dina grymhet brinna såsom en eld?
47 Umuriin koo hammam akka gabaabaa taʼe yaadadhu. Ati badiisa akkamiitiif ilmaan namaa hunda uumte!
Tänk huru stackot mitt lif är; hvi vill du alla menniskor fåfängt skapat hafva?
48 Utuu duʼa hin argin jiraachuu kan dandaʼu yookaan humna siiʼool jalaa of baasuu kan dandaʼu nama akkamii ti? (Sheol )
Hvilken är den der lefver, och intet ser döden; den sina själ friar utu helvetes hand? (Sela) (Sheol )
49 Yaa Gooftaa, jaalalli kee guddaan durii kan ati amanamummaa keetiin Daawitiif kakatte sun eessa jira?
Herre, hvar är den förra din nåd, den du David i dine sanning svorit hafver?
50 Yaa Gooftaa, akkamitti akka tajaajilaan kee tuffatame, akkamitti akka ani arrabsoo saboota hundaa bobaatti baadhe yaadadhu;
Tänk, Herre, på dina tjenares försmädelse, den jag bär i mitt sköt, af allom så mångom folkom;
51 yaa Waaqayyo, qoosaa diinonni kee natti qoosan, kan isaan ittiin tarkaanfii dibamaa keetii hundatti qoosan yaadadhu.
Dermed, Herre, dine fiender dig försmäda; der de med försmäda, och med fötterna trampa på din smorda.
52 Galanni bara baraan Waaqayyoof haa taʼu!
Lofvad vare Herren evinnerliga. Amen, Amen.