< Faarfannaa 47 >
1 Dura buʼaa faarfattootaatiif. Faarfannaa Ilmaan Qooraahi. Isin saboonni hundinuu harka keessan rukutaa; sagalee ol fudhadhaatii gammachuudhaan Waaqaaf ililchaa.
En Psalm, till att föresjunga, Korah barnas. Klapper med händerna, all folk, och fröjdens Gudi med gladsamma röst.
2 Waaqayyo Waaqa Waan Hundaa Olii, Mootichi guddaan lafa hundumaa, sodaachisaadhaatii!
Ty Herren, den Aldrahögste, är förskräckelig, en stor Konung på hela jordene.
3 Inni saboota nu jala, namootas miilla keenya jala galcheera.
Han skall tvinga folk under oss, och Hedningar under våra fötter.
4 Innis nu warra Yaaqoob isa inni jaallate sanaaf ulfina taaneef, dhaala keenya nuu fileera.
Han utväljer oss till en arfvedel, Jacobs härlighet, den han älskar. (Sela)
5 Waaqni ililleedhaan, Waaqayyo sagalee malakataatiin ol baʼe.
Gud är uppfaren med fröjd, och Herren med klar basun.
6 Faarfannaa galataa Waaqaaf faarfadhaa; faarfannaa galataa faarfadhaa; faarfannaa galataa Mootii keenyaaf faarfadhaa; faarfannaa galataa faarfadhaa.
Lofsjunger, lofsjunger Gudi; lofsjunger, lofsjunger vårom Konung.
7 Waaqni Mootii lafa hundaa ti; faarfannaa galataa hubannaadhaan faarfadhaa.
Ty Gud är Konung på hela jordene. Lofsjunger honom förnufteliga.
8 Waaqni saboota irratti Mootii dha; Waaqni teessoo isaa qulqulluu irra taaʼeera.
Gud är Konung öfver Hedningarna. Gud sitter på sinom helga stol.
9 Qondaaltonni sabootaa, akkuma saba Waaqa Abrahaamitti walitti qabamu; mootonni lafa irraa kan Waaqaatii; innis guddisee ol ol jedheera.
Förstarne ibland folken äro församlada till ett folk Abrahams Gudi; ty Gud är fast upphöjd, när herrarna på jordene.