Faarfannaa 36

1 Dura Buʼaa Faarfattootaatiif. Faarfannaa Daawit Garbicha Waaqayyoo. Ani waaʼee cubbamootaa, ergaa Waaqa bira dhufe garaa koo keessaa qaba: Waaqa sodaachuun ija isaanii dura hin jiru.

En Psalm Davids, Herrans tjenares, till att föresjunga. Jag säger i sanningene, att de ogudaktige arge skalkar äro; ty när dem är ingen Gudsfruktan.

2 Akka cubbuun isaanii ifatti baʼee hin jibbamneefis, isaan ijuma ofii isaanii duratti akka malee of saadu.

De rosa hvarannan inbördes, att de måga främja sina onda saker, och skämma andra.

3 Dubbiin afaan isaanii jalʼinaa fi gowwoomsaa dha; isaan ogummaadhaan hojjechuu fi waan gaarii gochuu dhiisaniiru.

All deras lära är skadelig och lögn; de låta ock intet undervisa sig, att de måtte något godt göra;

4 Siree isaanii irratti iyyuu isaan hammina xaxu; karaa cubbuutti of kennu; waan hamaas hin lagatan.

Utan de tänka till skada på deras säng; och stå faste på den onda vägen, och sky för intet ondt.

5 Yaa Waaqayyo, araarri kee samiiwwan bira, amanamummaan kees duumessa bira gaʼa.

Herre, din godhet räcker så vidt som himmelen är, och din sanning så vidt som skyarna gå.

6 Qajeelummaan kee akka tulluuwwan gurguddaa ti; murtiin kees akkuma tuujuba guddaa ti. Yaa Waaqayyo, ati namaa fi bineensa ni jiraachifta.

Din rättfärdighet står såsom Guds berg, och dine rätter såsom stor djup. Herre, du hjelper både menniskom och fänad.

7 Yaa Waaqi, jaalalli kee inni hin geeddaramne sun akkam ulfina qabeessa! Ilmaan namootaa, gaaddisa qoochoo keetii jalatti kooluu galu.

Huru dyr är din godhet, Gud, att menniskors barn tröst hafva under dina vingars skugga!

8 Isaan badhaadhummaa mana keetii nyaatanii quufu; atis laga gammachuu keetii irraa isaan obaafta.

De varda druckne utaf dins hus rika håfvor, och du skänker dem med vällust, såsom med enom ström.

9 Burqaan jireenyaa si bira jiraatii; nu ifa keetiin ifa argina.

Ty när dig är en lefvandes källa, och i dino ljuse se vi ljus.

10 Jaalala kee warra si beekaniif, qajeelummaa kees gara toleeyyiidhaaf ittuma fufi.

Utbred dina godhet öfver dem som känna dig, och dina rättfärdighet öfver de fromma.

11 Miilli of tuultotaa natti hin dhufin; harki hamootaas dhiibee na hin fageessin.

Låt mig icke undertrampad varda af de stolta, och de ogudaktigas hand omstörte mig icke;

12 Warri waan hamaa hojjetan kunoo kufanii diriiraniiru; gad darbatamaniiru; kaʼuus hin dandaʼan!

Utan låt de ogerningsmän der falla, att de måga bortdrifne varda, och icke bestå kunna.