Faarfannaa 3
1 Faarfannaa Daawit yeroo ilma isaa Abesaaloom jalaa baqatetti faarfate. Yaa Waaqayyo, diinonni koo akkam baayʼatu! Namoonni baayʼeen natti kaʼaniiru!
En Psalm Davids, då han flydde för sin son Absalom. Ack! Herre, huru månge äro mine fiender! Och så månge sätta sig upp emot mig.
2 Namoonni baayʼeen, “Waaqni isa hin baraaru” jedhanii waaʼee koo dubbatu.
Månge säga om mina själ: Hon hafver ingen hjelp när Gudi. (Sela)
3 Yaa Waaqayyo, ati garuu naannoo kootti gaachana koo ti; ulfina kootis; mataa koos kan ol qabdu suma.
Men du, Herre, äst skölden för mig, och den mig till äro sätter, och mitt hufvud upprätter.
4 Ani guddisee Waaqayyotti nan iyyadha; innis tulluu isaa qulqulluu irraa deebii naa kenna.
Jag ropar till Herran med mine röst, så hörer han mig af sitt helga berg. (Sela)
5 Ani nan ciisa; nan rafas; waan Waaqayyo ol na qabuuf nan dammaqa.
Jag ligger och sofver, och vaknar upp; ty Herren uppehåller mig.
6 Saba kumaatama qixa hundaan kaʼee na marse ani hin sodaadhu.
Jag fruktar mig intet för mång hundrad tusend, de som lägga sig emot mig allt omkring.
7 Yaa Waaqayyo kaʼi! Yaa Waaqa koo na baraari! Mangaagaa diinota kootii hundumaa rukuti; ilkaan hamootaa illee caccabsi.
Upp, Herre, och hjelp mig, min Gud; ty du slår alla mina fiendar på kindbenet, och sönderbryter de ogudaktigas tänder.
8 Fayyinni kan Waaqayyoo ti. Eebbi kee saba kee irra haa jiraatu.
När Herranom finner man hjelp; och din välsignelse öfver ditt folk. (Sela)
