Faarfannaa 122

1 Faarfannaa Ol baʼuu. Faarfannaa Daawit. Yommuu isaan, “Kottu gara mana Waaqayyoo dhaqnaa” naan jedhanitti, ani nan gammade.

En vallfartssång; av David. Jag gladdes, när man sade till mig: »Vi skola gå till HERRENS hus.»

2 Yaa Yerusaalem, miilli keenya karrawwan kee irra dhaabata.

Våra fötter fingo träda in i dina portar, Jerusalem,

3 Yerusaalem akka magaalaa walitti maxxantee gobbatte tokkootti ijaaramte.

Jerusalem, du nyuppbyggda stad, där hus sluter sig väl till hus,

4 Kunis iddoo gosoonni, gosoonni Waaqayyo, akka sirna Israaʼeliif kenname sanaatti, maqaa Waaqayyoo galateeffachuuf itti ol baʼanii dha.

dit stammarna draga upp, HERRENS stammar, efter lagen för Israel, till att prisa HERRENS namn.

5 Teessoowwan murtii, teessoowwan mana Daawit achi dhaabatu.

Ty där äro ställda domarstolar, stolar för Davids hus.

6 Akkana jedhaa nagaa Yerusaalemiif kadhadhaa: “Warri si jaallatan nagaan haa jiraatan.

Önsken Jerusalem frid; ja, dem gånge väl, som älska dig.

7 Dallaa kee keessa nagaan, masaraa mootummaa keetii keessa immoo tasgabbiin haa jiraatu.”

Frid vare inom dina murar, välgång i dina palats!

8 Ani obboloota kootii fi michoota kootiif jedhee, “Nagaan si keessa haa jiraatu” nan jedha.

För mina bröders och vänners skull vill jag tillsäga dig frid.

9 Mana Waaqayyo Waaqa keenyaatiif jedhee, ani akka wanni gaariin siif taʼu nan hawwa.

För HERRENS, vår Guds, hus' skull vill jag söka din välfärd.