Faarfannaa 119
1 Warri jireenyi isaanii mudaa hin qabne, kanneen akka seera Waaqayyootti jiraattan eebbifamoo dha.
Salige äro de som utan vank lefva, de som i Herrans lag vandra.
2 Warri ajajawwan isaa eegan, kanneen garaa guutuun isa barbaadan eebbifamoo dha.
Salige äro de som hans vittnesbörd hålla; de som af allo hjerta söka honom.
3 Isaan balleessaa hin hojjetan; karaa isaa irras ni deemu.
Ty de som på hans vägom vandra, de göra intet ondt.
4 Akka Seerri kee amanamummaadhaan eegamuuf ati ajajjeerta.
Du hafver budit, att hålla dina befallningar fliteliga.
5 Akka ani ajaja kee eeguuf utuu karaan koo naa qajeelee jiraatee!
O! att mitt lif hölle dina rätter med fullt allvar.
6 Ani utuun ajajawwan kee hunda xiyyeeffadhee ilaalee silaa hin qaanaʼun ture.
När jag skådar uppå all din bud, så kommer jag icke på skam.
7 Ani yommuun seera kee qajeelaa sana baradhutti, garaa tolaadhaan sin galateeffadha.
Jag tackar dig af rätt hjerta, att du lärer mig dina rättfärdighets rätter.
8 Ani sirna keetiif nan bula; ati gonkumaa na hin dhiisin.
Dina rätter vill jag hålla; öfvergif mig dock aldrig.
9 Dargaggeessi akkamitti jireenya qulqulluu jiraachuu dandaʼa? Akka dubbii keetiitti jiraachuudhaan.
Huru skall en yngling sin väg ostraffeliga gå? När han håller sig efter din ord.
10 Ani garaa koo guutuudhaan sin barbaada; akka ani ajajawwan kee irraa jalʼadhu na hin godhin.
Jag söker dig af allo hjerta; Låt mig icke fela om din bud.
11 Ani akkan cubbuu sitti hin hojjenneef, dubbii kee garaa koo keessa dhokfadheera.
Jag behåller din ord i mitt hjerta, på det jag icke skall synda emot dig.
12 Yaa Waaqayyo, galanni siif haa taʼu; sirna kee na barsiisi.
Lofvad vare du, Herre; lär mig dina rätter.
13 Ani seera afaan keetii baʼu hundumaa, afaan kootiin nan dubbadha.
Jag vill med mina läppar förtälja alla dins muns rätter.
14 Akkuma namni tokko badhaadhummaa guddaatti gammadu, ani ajaja kee faana buʼuutti nan gammada.
Jag fröjdar mig af dins vittnesbörds väg, såsom af allahanda rikedomar.
15 Ajajawwan kee irra deddeebiʼee nan yaada; karaa kee irraas ija koo hin buqqifadhu.
Jag talar det du befallt hafver, och ser på dina vägar.
16 Ani sirna keetti nan gammada; dubbii kees hin dagadhu.
Jag hafver lust till dina rätter, och förgäter icke din ord.
17 Akka ani jiraadhuu fi dubbii kee eeguuf, garbicha keetiif waan gaarii godhi.
Gör väl med din tjenare, att jag må lefva och hålla din ord.
18 Akka ani seera kee keessatti waan dinqisiisaa arguuf, ija koo naa bani.
Öppna mig ögonen, att jag må se under i din lag.
19 Ani lafa irratti keessummaa dha; ajajawwan kee na duraa hin dhoksin.
Jag är en gäst på jordene; fördölj icke din bud för mig.
20 Lubbuun koo yeroo hunda seera kee hawwuudhaan, laafaa jirti.
Min själ är all sönderkrossad för trängtans skull, efter dina rätter alltid.
21 Ati of tuultota warra abaaramoo, kanneen ajajawwan kee irraa jalʼatan ni ifatta.
Du näpser de stolta; förbannade äro de som vika ifrå din bud.
22 Waan ani seera kee eeguuf, arrabsoo fi tuffii isaanii narraa fageessi.
Vänd ifrå mig försmädelse och föraktelse; ty jag håller din vittnesbörd.
23 Bulchitoonni walii wajjin taaʼanii yoo maqaa na balleessan iyyuu, tajaajilaan kee irra deddeebiʼee labsii kee ni yaada.
Sitta ock Förstarna och tala emot mig; men din tjenare talar om dina rätter.
24 Ajajni kee gammachuu koo ti; gorsituu kootis.
Jag hafver lust till din vittnesbörd; de äro mine rådgifvare.
25 Lubbuun koo biyyootti maxxante; ati akkuma dubbii keetiitti na oolchi.
Min själ ligger i stoft; vederqvick mig efter ditt ord.
26 Yeroo ani waaʼee karaa koo sitti himetti, ati deebii naa kennite; sirna kees na barsiisi.
Jag förtäljer mina vägar, och du bönhörer mig; lär mig dina rätter.
27 Barsiisa seera keetii na hubachiisi; anis irra deddeebiʼee dinqii kee nan yaada.
Undervisa mig dina befallningars väg, så vill jag tala om din under.
28 Lubbuun koo gaddaan laafteerti; ati akkuma dubbii keetiitti na jabeessi.
Jag grämer mig så att hjertat mig försmäktas; styrk mig efter ditt ord.
29 Karaa sobaa irraa na fageessi; arjumaadhaanis seera kee na barsiisi.
Vänd ifrå mig den falska vägen, och unna mig din lag.
30 Ani karaa dhugaa filadheera; seera kees of dura kaaʼadheera.
Jag hafver utvalt sanningenes väg; dina rätter hafver jag mig föresatt.
31 Yaa Waaqayyo, ani ajaja kee jabeessee qabadheera; ati na hin qaanessin.
Jag håller mig intill din vittnesbörd; Herre, låt mig icke på skam komma.
32 Sababii ati hubannaa koo naa balʼifteef ani daandii ajajawwan keetii irra nan fiiga.
När du mitt hjerta tröstar, så löper jag dins buds väg.
33 Yaa Waaqayyo, akka ani sirna kee duukaa buʼu na barsiisi; anis hamma dhumaatti isa nan eega.
Lär mig, Herre, dina rätters väg, att jag må bevara dem intill ändan.
34 Akka ani seera kee eegee garaa koo guutuun isaaf ajajamuuf hubannaa naa kenni.
Undervisa mig, att jag må bevara din lag, och hålla dem af allo hjerta.
35 Daandii ajajawwan keetii irra na deemsisi; anis achitti gammachuu nan argadhaatii.
För mig in på din buds stig, ty jag hafver der lust till.
36 Garaa koo gara ofittummaadhaan faayidaa argachuutti utuu hin taʼin, gara sirna keetiitti naa deebisi.
Böj mitt hjerta till din vittnesbörd, och icke till girighet.
37 Ija koo waan faayidaa hin qabne irraa deebisi; akkuma dubbii keetiittis na jiraachisi.
Vänd bort min ögon, att de icke se efter onyttig läro; utan vederqvick mig på dinom väg.
38 Ati akka sodaatamtuuf, waadaa kee garbicha keetiif guuti.
Låt din tjenare hålla din bud stadeliga för din ord, att jag må frukta dig.
39 Salphina ani sodaadhu narraa fageessi; seerri kee gaariidhaatii.
Vänd ifrå mig den försmädelse, som jag fruktar; ty dine rätter äro lustige.
40 Kunoo, ani sirna kee nan hawwa; qajeelummaa keetiin na jiraachisi.
Si, jag begärar dina befallningar; vederqvick mig med dine rättfärdighet.
41 Yaa Waaqayyo, jaalalli kee kan hin geeddaramne sun, fayyisuun kees akkuma dubbii keetiitti gara koo haa dhufu;
Herre, låt mig vederfaras dina nåd; dina hjelp efter ditt ord;
42 yoos ani sababii dubbii kee amanadhuuf, warra na arrabsaniif deebii kenna.
Att jag mina lastare svara må; ty jag förlåter mig uppå ditt ord.
43 Waan ani seera kee abdadheef, ati dubbii dhugaa afaan koo keessaa hin balleessin.
Och tag ju icke ifrå minom mun sanningenes ord; ty jag hoppas uppå dina rätter.
44 Bara baraa hamma bara baraatti, ani yeroo hunda seera kee nan eega.
Jag vill hålla din lag allstädes, alltid och evinnerliga.
45 Ani ajaja kee waanan barbaaduuf, bilisummaadhaan nan deddeebiʼa.
Och jag vandrar i glädje; ty jag söker dina befallningar.
46 Ani waaʼee ajaja keetii mootota duratti nan dubbadha; hin qaaneffamus;
Jag talar om din vittnesbörd inför Konungar, och blyges intet;
47 waan ani ajajawwan kee jaalladhuuf, isaanitti nan gammada.
Och hafver lust till din bud, och de äro mig käre;
48 Ani gara ajajawwan kee kanneen ani jaalladhu sanaatti harka koo ol nan fudhadha; labsii kees irra deddeebiʼee nan yaada.
Och lyfter mina händer upp till din bud, de mig kär äro; och talar om dina rätter.
49 Waadaa tajaajilaa keetiif seente sana yaadadhu; ati isumaan abdii naa kenniteertaatii.
Tänk dinom tjenare uppå ditt ord, på hvilket du låter mig hoppas.
50 Rakkina koo keessatti jajjabinni koo kana: Waadaan kee na jiraachisa.
Det är min tröst i mitt elände; ty ditt ord vederqvicker mig.
51 Of tuultonni akkuma barbaadanitti natti qoosu; ani garuu seera kee irraa hin jalʼadhu.
De stolte hafva deras gabberi af mig; likväl viker jag icke ifrå din lag.
52 Yaa Waaqayyo, ani seera kee durii sana nan yaadadha; isa keessattis jajjabina nan argadha.
Herre, när jag tänker, huru du af verldenes begynnelse dömt hafver, så varder jag tröstad.
53 Sababii hamoota warra seera kee dhiisaniitiif, aariin na gugguba.
Jag brinner innan, för de ogudaktiges skull, som din lag öfvergifva.
54 Iddoo keessummummaa koo hundatti seerri kee faarfannaa koo ti.
Dine rätter äro min visa i mino huse.
55 Yaa Waaqayyo, ani halkan keessa maqaa kee nan yaadadha; seera kees nan eega.
Herre, jag tänker om nattena på ditt Namn, och håller din lag.
56 Waan ani ajaja kee eegeef, kun naaf taʼeera.
Det är min skatt, att jag dina befallningar håller.
57 Yaa Waaqayyo, ati qooda koo ti; anis dubbii keetiif ajajamuuf waadaa galeera.
Jag hafver sagt, Herre: Det skall mitt arf vara, att jag dina vägar håller.
58 Ani garaa koo guutuun fuula kee barbaaddadheera; ati akkuma waadaa keetiitti naa araarami.
Jag beder inför ditt ansigte af allo hjerta; var mig nådelig efter ditt ord.
59 Ani karaa koo itti deddeebiʼee yaadeera; tarkaanfii koo gara sirna keetiitti deebiseera.
Jag betraktar mina vägar, och vänder mina fötter till din vittnesbörd.
60 Ani ajajawwan kee eeguuf, nan ariifadha; hin barfadhus.
Jag skyndar mig, och dröjer intet, till att hålla din bud.
61 Hamoonni yoo funyoodhaan na hidhan iyyuu, ani seera kee hin irraanfadhu.
De ogudaktigas rote beröfvar mig; men jag förgäter intet din lag.
62 Sababii seera kee qajeelaa sanaatiif, ani si galateeffachuuf jedhee halkan walakkaa nan kaʼa.
Om midnatt står jag upp, till att tacka dig för dina rättfärdighets rätter.
63 Ani warra si sodaatan hundaaf, warra ajaja kee eegan hundaafis michuu dha.
Jag håller mig till alla dem som frukta dig, och dina befallningar hålla.
64 Yaa Waaqayyo, lafti jaalala keetiin guutamteerti; sirna kee na barsiisi.
Herre, jorden är full af dine godhet; lär mig dina rätter.
65 Yaa Waaqayyo, ati akkuma dubbii keetiitti, tajaajilaa keetiif waan gaarii gooteerta.
Du gör dinom tjenare godt, Herre, efter ditt ord.
66 Murtii gaarii fi beekumsa na barsiisi; ani ajajawwan keetti nan amanaatii.
Lär mig goda seder och förståndighet; ty jag tror dinom budom.
67 Ani utuun hin rakkatin karaa irraa badee ture; amma garuu dubbii kee nan eega.
Förr än jag späkt vardt, for jag vill; men nu håller jag ditt ord.
68 Ati gaarii dha; wanni ati hojjettus gaarii dha; sirna kee na barsiisi.
Du äst mild och god; lär mig dina rätter.
69 Of tuultonni yoo sobaan maqaa na balleessan iyyuu, ani garaa koo guutuudhaan seera kee nan eega.
De stolte dikta lögn öfver mig; men jag håller dina befallningar af allt hjerta.
70 Onneen isaanii mooraan haguugamteerti; ani garuu seera keetti nan gammada.
Deras hjerta är fett vordet, såsom flott; men jag hafver lust till din lag.
71 Akka ani sirna kee baradhuuf, rakkachuun koo anaaf gaarii ture.
Det är mig ljuft att du hafver späkt mig, att jag må lära dina rätter.
72 Meetii fi warqee kumaatama irra, seeri afaan keetii baʼu anaaf gaariidha.
Dins muns lag är mig täckare, än mång tusend stycke guld och silfver.
73 Harki kee na uume; na tolches; akka ani ajaja kee baradhuuf ati hubannaa naa kenni.
Din hand hafver gjort och beredt mig; undervisa mig, att jag må lära din bud.
74 Sababii ani dubbii kee abdadheef, warri si sodaatan yommuu na arganitti haa gammadan.
De som dig frukta, de se mig, och glädja sig; ty jag hoppas uppå din ord.
75 Yaa Waaqayyo, ani akka murtiin kee qajeelaa taʼe, akka atis amanamummaadhaan na dhiphiste beeka.
Herre, jag vet att dina domar äro rätte, och du hafver troliga späkt mig.
76 Akkuma ati tajaajilaa keetiif waadaa galte sanatti, jaalalli kee kan hin geeddaramne sun na haa jajjabeessu.
Din nåd vare min tröst, såsom du dinom tjenare lofvat hafver.
77 Akka ani lubbuun jiraadhuuf gara laafinni kee gara koo haa dhufu; seerri kee gammachuu kootii.
Låt mig vederfaras dina barmhertighet, att jag må lefva; ty jag hafver lust till din lag.
78 Of tuultonni waan sababii malee na yakkaniif haa qaanaʼan; ani garuu irra deddeebiʼee seera kee nan yaada.
Ack! att de stolte måtte komma på skam, som mig med lögn nedertrycka; men jag talar om dina befallningar.
79 Warri si sodaatan, kanneen seera kee hubatan gara kootti haa deebiʼan.
Ack! att de måtte hålla sig till mig, som dig frukta, och känna din vittnesbörd.
80 Akka ani hin qaanofneef garaan koo seera kee duratti hanqina hin qabaatin.
Mitt hjerta blifve rättsinnigt i dinom rättom, att jag icke på skam kommer.
81 Lubbuun koo fayyisuu kee hawwuudhaan gaggabdi; ani garuu dubbii kee nan abdadha.
Min själ trängtar efter dina salighet; jag hoppas uppå ditt ord.
82 Iji koo waadaa kee eeggachuudhaan dadhabe; anis, “Ati yoom na jajjabeessita?” nan jedha.
Min ögon trängta efter ditt ord, och säga: När vill du trösta mig?
83 Qalqalloo wayinii kan aara keessa ture fakkaadhus ani ajaja kee hin irraanfadhu.
Ty jag är såsom en lägel i rök; dina rätter förgäter jag icke.
84 Tajaajilaan kee hamma yoomiitti obsuu qaba? Ati warra na ariʼatanitti yoom murta?
Huru länge skall din tjenare bida? När vill du dom hålla öfver mina förföljare?
85 Of tuultonni warri akka seera keetiitti hin bulle, boolla naa qotaniiru.
De stolte grafva mig gropar, hvilka intet äro efter din lag.
86 Ajajawwan kee hundinuu amanamoo dha; namoonni sababii malee waan na ariʼataniif ati na gargaari.
Dine bud äro alltsamman sanning; de förfölja mig med lögn, hjelp mig.
87 Isaan lafa irraa na balleessuu gaʼanii turan; ani garuu sirna kee hin dhiifne.
De hade fulltnär förgjort mig på jordene; men jag öfvergifver icke dina befallningar.
88 Ati akkuma jaalala keetiitti lubbuu koo baraari; anis seera afaan keetii baʼu nan eega.
Vederqvick mig genom dina nåd, att jag må hålla dins muns vittnesbörd.
89 Yaa Waaqayyo, dubbiin kee bara baraan jiraata; samii keessas jabaatee ni dhaabata.
Herre, ditt ord blifver evinnerliga, så vidt som himmelen är.
90 Amanamummaan kee dhaloota hundaaf itti fufa; ati lafa hundeessite; isheenis ni jiraatti.
Din sanning varar i evighet; du hafver tillredt jordena, och hon blifver ståndandes.
91 Sababii wanni hundinuu si tajaajiluuf, seerri kee hamma harʼaatti jiraateera.
Det blifver dagliga efter ditt ord; ty all ting måste tjena dig.
92 Utuu seerri kee gammachuu naa taʼuu baatee, ani silaa rakkina kootiin badeen ture.
Om din lag icke hade min tröst varit, så vore jag förgången i mitt elände.
93 Sababii ati isaan na jiraachifteef, ani gonkumaa ajaja kee hin irraanfadhu.
Jag vill aldrig förgäta dina befallningar; ty du vederqvicker mig med dem.
94 Sababii ani kan kee taʼeef na fayyisi; anis sirna kee barbaadeera.
Jag är din, hjelp mig; ty jag söker dina befallningar.
95 Hamoonni na balleessuuf na eeggachaa jiru; ani garuu irra deddeebiʼee seera kee nan yaada.
De ogudaktige vakta uppå mig, att de måga förgöra mig; men jag aktar uppå din vittnesbörd,
96 Ani akka wanni mudaa hin qabnee hundinuu daangaa qabu argeera; ajajni kee garuu baayʼee balʼaa dha.
Jag hafver på all ting en ända sett; men ditt bud är varaktigt.
97 Ani seera kee akkaman jaalladha! Guyyaa guutuu irra deddeebiʼee waaʼee isaa nan yaada.
Huru hafver jag din lag så kär; dageliga talar jag derom.
98 Ajajawwan kee waan yeroo hunda na wajjin jiraniif, diinota koo caalaa ogeessa na godhan.
Du gör mig med ditt bud visare, än mina fiender äro; ty det är evinnerliga min skatt.
99 Ani sababiin irra deddeebiʼee seera kee yaaduuf, barsiisota koo hundumaa caalaa hubannaa qaba.
Jag är lärdare, än alle mine lärare; ty din vittnesbörd äro mitt tal.
100 Ani sababiin ajaja kee eeguuf, maanguddoota caalaa hubannaa guddaan qaba.
Jag är förståndigare, än de gamle; ty jag håller dina befallningar.
101 Ani akkan dubbii kee eeguuf, karaa hamaa hunda irraa miilla koo adabadheera.
Jag förtager minom fotom alla onda vägar, att jag må hålla din ord.
102 Waan ati mataan kee na barsiifteef, ani seera kee irraa hin fagaanne.
Jag viker icke ifrå dina rätter; ty du lärer mig.
103 Dubbiin kee akkam arraba kootti miʼaawa; nadhii dammaa caalaa afaan kootti miʼaawa!
Din ord äro minom mun sötare än hannog.
104 Ani qajeelfama kee irraa hubannaa argadheera; kanaafuu daandii sobaa hunda nan jibba.
Ditt ord gör mig förståndigan; derföre hatar jag alla falska vägar.
105 Dubbiin kee miilla kootiif ibsaa dha; daandii kootiif immoo ifa.
Ditt ord är mina fötters lykta, och ett ljus på minom vägom.
106 Ani akkan seera kee qajeelaa sana eeguuf, kakadheera; kanas mirkaneesseera.
Jag svär, och vill hållat, att jag dina rättfärdighets rätter hålla vill.
107 Ani akka malee dhiphadheen jira; yaa Waaqayyo, ati akkuma dubbii keetiitti lubbuu koo baraari.
Jag är svårliga plågad; Herre, vederqvick mig efter ditt ord.
108 Yaa Waaqayyo, galata fedhiidhaan afaan kootii baʼu fudhadhu; seera kees na barsiisi.
Låt dig behaga, Herre, mins muns välviljoga offer, och lär mig dina rätter.
109 Jireenyi koo yeroo hunda harka koo keessa jiraatu iyyuu, ani seera kee hin irraanfadhu.
Jag bär mina själ i mina händer alltid, och jag förgäter icke din lag.
110 Hamoonni kiyyoo naa kaaʼaniiru; ani garuu ajaja kee irraa hin jalʼanne.
De ogudaktige sätta mig snaror; men jag far icke vill ifrå dina befallningar.
111 Seerri kee dhaala koo kan bara baraa ti; gammachuu garaa kootiitis.
Din vittnesbörd äro mitt eviga arf; ty de äro mins hjertas fröjd.
112 Garaan koo hamma dhumaatti ajaja kee eeguuf kutateera.
Jag böjer mitt hjerta till att göra efter dina rätter alltid och evinnerliga.
113 Ani nama yaada lamaa nan jibba; seera kee garuu nan jaalladha.
Jag hatar de ostadiga andar, och älskar din lag.
114 Ati iddoo ani itti baqadhuu fi gaachana koo ti; ani dubbii kee abdadheera.
Du äst mitt beskärm och sköld; jag hoppas uppå ditt ord.
115 Akka ani ajajawwan Waaqa koo eeguuf, isin warri waan hamaa hojjettan narraa fagaadhaa!
Viker ifrå mig, I onde; jag vill hålla min Guds bud.
116 Ati akkuma waadaa keetiitti na deeggari; anis nan jiraadha; akka ani abdii kootti qaanaʼu na hin godhin.
Uppehåll mig igenom ditt ord, att jag må lefva; och låt mig icke på skam komma med mitt hopp.
117 Akka ani nagaadhaan jiraadhuuf na deeggari; yeroo hunda seera kee nan kabaja.
Stärk mig, att jag må blifva salig; så vill jag alltid lust hafva till dina rätter.
118 Sababii gowwoomsaan isaanii faayidaa hin qabneef; ati warra seera kee irraa jalʼatan hunda tuffattee gatta.
Du förtrampar alla dem som villa gå om dina rätter; ty deras bedrägeri är alltsammans lögn.
119 Ati hamoota lafa irraa hunda akka kosiitti gatta; kanaafuu ani seera kee nan jaalladha.
Du bortkastar alla ogudaktiga på jordene som slagg; derföre älskar jag din vittnesbörd.
120 Foon koo si sodaachuudhaan hollata; anis murtii kee nan sodaadha.
Jag fruktar mig för dig, så att mitt kött skälfver; och förskräcker mig for dina rätter.
121 Ani waan qajeelaa fi tolaa hojjedheera; ati warra na hacuucanitti dabarsitee na hin kennin.
Jag aktar uppå rätt och rättfärdighet; öfvergif mig icke dem som mig öfvervåld göra vilja.
122 Nagaan jiraachuu tajaajilaa keetii mirkaneessi; akka of tuultonni na cunqursanis hin eeyyamin.
Beskärma du din tjenare, och tröst honom, att de stolte icke göra mig öfvervåld.
123 Iji koo fayyisuu kee eeguudhaan, waadaa kee qajeelaas eeguudhaanis dadhabeera.
Mina ögon trängta efter dina salighet, och efter dine rättfärdighets ord.
124 Akkuma jaalala keetiitti tajaajilaa kee yaadadhu; seera kees na barsiisi.
Handla med dinom tjenare efter dina nåd; och lär mig dina rätter.
125 Ani tajaajilaa kee ti; akka ani ajaja kee beekuuf hubannaa naa kenni.
Jag är din tjenare; undervisa mig, att jag må känna din vittnesbörd.
126 Yaa Waaqayyo, kun yeroo ati itti hojjettuu dha; seerri kee cabsamaa jiraatii.
Det är tid, att Herren gör der något till; de hafva omintetgjort din lag.
127 Kanaafuu ani warqee caalaa, warqee qulqulluu caalaa, ajajawwan kee nan jaalladha;
Derföre älskar jag din bud, öfver guld och öfver fint guld.
128 ani akka seerri kee hundi qajeelaa taʼe nan amana; daandii sobaa hundas nan jibba.
Derföre håller jag rätt fram i alla dina befallningar; jag hatar allan falskan väg.
129 Sirni kee dinqisiisaa dha; kanaafuu ani isa nan eega.
Underliga äro din vittnesbörd, derföre håller dem min själ.
130 Ibsamuun dubbii keetii ifa kenna; wallaalotaafis hubannaa kenna.
När ditt ord uppenbaradt varder, så fröjdar det, och gör de enfaldiga visa.
131 Ani ajajawwan kee hawwuudhaan afaan koo banee nan hargana.
Jag öppnar min mun, och begärar din bud; ty mig längtar efter dem.
132 Ati akkuma yeroo hunda warra maqaa kee jaalataniif gootu sana, gara kootti garagalii na maari.
Vänd dig till mig, och var mig nådelig, såsom du plägar göra dem som ditt Namn älska.
133 Akkuma dubbii keetiitti tarkaanfii miilla kootii naa qajeelchi; cubbuun tokko iyyuu narratti hin moʼin.
Låt min gång viss vara i dino orde, och låt ingen orätt öfver mig råda.
134 Akka ani ajaja kee eeguuf hacuuccaa namootaa jalaa na furi.
Förlös mig ifrå menniskors orätt; så vill jag hålla dina befallningar.
135 Akka fuulli kee tajaajilaa kee irratti ifu godhi; sirna kees na barsiisi.
Låt ditt ansigte lysa öfver din tjenare, och lär mig dina rätter.
136 Sababii namoonni seerra kee hin eegneef, iji koo imimmaan lolaasa.
Mine ögon flyta med vatten, att man icke håller din lag.
137 Yaa Waaqayyo, ati qajeelaa dha; murtiin kees qajeelaa dha.
Herre, du äst rättfärdig, och rätt är ditt ord.
138 Seerri ati kennite qajeelaa dha; guutummaattis amanamaa dha.
Du hafver dina rättfärdighets vittnesbörd, och sanningena hårdeliga budit.
139 Sababii diinonni koo dubbii kee dagataniif, hinaaffaan ani qabu na guggubeera.
Jag hafver när harmats till döds, att mine ovänner hafva din ord förgätit.
140 Waadaan kee sirriitti qoramee ilaalameera; tajaajilaan kees isa jaallata.
Ditt ord är väl bepröfvadt, och din tjenare hafver det kärt.
141 Xinnaadhee tuffatamu iyyuu, ani ajaja kee hin irraanfadhu.
Jag är ringa och föraktad; men jag förgäter icke dina befallningar.
142 Qajeelummaan kee bara baraan jiraata; seerri kees dhugaa dha.
Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
143 Rakkinnii fi dhiphinni natti dhufeera; ajajawwan kee garuu gammachuu koo ti.
Ångest och nöd hafva drabbat uppå mig; men jag hafver lust till din bud.
144 Seerri kee bara baraan qajeelaa dha; akka ani jiraadhuuf hubannaa naa kenni.
Dins vittnesbörds rättfärdighet är evig; undervisa mig, så lefver jag.
145 Yaa Waaqayyo, ani garaa koo guutuudhaan sin waammadha; deebii naa kenni; anis sirna keetiif nan ajajama.
Jag ropar af allo hjerta, bönhör mig, Herre, att jag må hålla dina rätter.
146 Ani sittin iyyadha; ati na fayyisi; seera kees nan eega.
Jag ropar till dig, hjelp mig, att jag må hålla din vittnesbörd.
147 Ani utuu lafti hin bariʼin kaʼee gargaarsaaf nan iyyadha; ani dubbii kee abdadheera.
Jag kommer bittida, och ropar; uppå ditt ord hoppas jag.
148 Akka ani irra deddeebiʼee waadaa kee yaaduuf, iji koo halkan guutuu banamee bula.
Jag vakar bittida upp, att jag må handla om din ord.
149 Akkuma jaalala keetiitti sagalee koo dhagaʼi; Yaa Waaqayyo, akkuma seera keetiitti lubbuu koo baraari.
Hör mina röst efter dina nåde: Herre, vederqvick mig efter dina rätter.
150 Warri daba mariʼatan as dhiʼoo jiru; seera kee irraa garuu fagoo jiru.
Mine arge förföljare vilja till mig, och äro långt ifrå din lag.
151 Yaa Waaqayyo, ati garuu dhiʼoo jirta; ajajawwan kee hundis dhugaa dha.
Herre, du äst hardt när, och din bud äro alltsamman sanning.
152 Akka ati ajajawwan kee bara baraan hundeessite, ani seera kee irraa dur baradheera.
Men jag vet det långt tillförene, att du din vittnesbörd evinnerliga grundat hafver.
153 Dhiphina koo argiitii na oolchi; ani seera kee hin daganneetii.
Se uppå mitt elände, och fräls mig; hjelp mig ut; förty jag förgäter icke din lag.
154 Dubbii koo naa falmi; na furis; akkuma waadaa keetiitti lubbuu koo baraari.
Uträtta min sak, och förlossa mig; vederqvick mig igenom ditt ord.
155 Sababii isaan sirna kee hin barbaanneef, fayyinni hamoota irraa fagaateera.
Saligheten är långt ifrå de ogudaktiga; ty de akta intet dina rätter.
156 Yaa Waaqayyo, gara laafinni kee guddaa dha; akkuma seera keetiitti lubbuu koo baraari.
Herre, din barmhertighet är stor; vederqvick mig efter dina rätter.
157 Diinonni koo warri na ariʼatan baayʼee dha; ani garuu seera kee irraa hin jalʼanne.
Mine förföljare och ovänner äro månge; men jag viker icke ifrå din vittnesbörd.
158 Sababii isaan dubbii keetiif hin ajajamneef, ani warra amantii hin qabne ija jibbaatiin nan ilaala.
Jag ser de föraktare, och det gör mig ondt, att de icke hålla din ord.
159 Akkam akka ani qajeelfama kee jaalladhu mee ilaali; Yaa Waaqayyo, akkuma jaalala keetiitti lubbuu koo baraari.
Si, jag älskar dina befallningar; Herre, vederqvick mig efter din nåd.
160 Dubbiin kee hundinuu dhugaa dha; seerri kee qajeelaan hundinuus bara baraan jiraata.
Ditt ord hafver af begynnelsen varit sanning; alle dine rättfärdighets rätter vara evinnerliga.
161 Bulchitoonni sababii malee na ariʼatan; garaan koo garuu dubbii kee sodaachuudhaan hollata.
Förstarna förfölja mig utan sak, och mitt hjerta fruktar sig för din ord.
162 Ani akka nama boojuu guddaa argate tokkootti, dubbii keetti nan gammada.
Jag gläder mig öfver din ord, såsom en den stort byte får.
163 Ani soba nan jibba; nan xireeffadhas; seera kee garuu nan jaalladha.
Lögnene är jag hätsk, och stygges dervid, men din lag hafver jag kär.
164 Sababii seera kee qajeelaa sanaatiif, ani guyyaatti yeroo torba sin galateeffadha.
Jag lofvar dig sju resor om dagen, för dine rättfärdighets rätters skull.
165 Warri seera kee jaallatan nagaa guddaa qabu; wanni isaan gufachiisu tokko iyyuu hin jiru.
Stor frid hafva de som din lag älska, och de skola icke stappla.
166 Yaa Waaqayyo, ani fayyisuu kee nan abdadha; ajaja kee duukaas nan buʼa.
Herre, jag väntar efter din salighet, och gör efter din bud.
167 Ani waanan guddaa isa jaalladhuuf, ajaja kee nan eega.
Min själ håller din vittnesbörd, och hafver dem mycket kär.
168 Ati karaa koo hunda waan beektuuf, ani sirna keetii fi seera kee nan eega.
Jag håller dina befallningar, och dina vittnesbörder; ty alle mine vägar äro för dig.
169 Yaa Waaqayyo, iyyi koo fuula kee dura haa gaʼu; ati akkuma dubbii keetiitti hubannaa naa kenni.
Herre, låt min klagan för dig komma; undervisa mig efter ditt ord.
170 Waammanni koo fuula kee dura haa gaʼu; akkuma waadaa keetiitti na baasi.
Låt mina bön komma för dig; fräls mig efter ditt ord.
171 Sababii ati qajeelfama kee na barsiiftuuf, hidhiin koo galata haa dhangalaasu.
Mine läppar skola lofva, när du lärer mig dina rätter.
172 Arrabni koo dubbii kee haa faarfatu; ajajni kee hundi qajeelaadhaatii.
Min tunga skall tala om ditt ord; ty all din bud äro rätt.
173 Waan ani sirna kee filadheef, harki kee na gargaaruuf haa qophaaʼu.
Låt dina hand vara mig biståndiga; ty jag hafver utkorat dina befallningar.
174 Yaa Waaqayyo, ani fayyisuu kee nan hawwa; seerri kees gammachuu koo ti.
Herre, jag längtar efter din salighet, och hafver lust till din lag.
175 Lubbuun koo si galateeffachuuf haa jiraattu; seerri kees na haa gargaaru.
Låt mina själ lefva, att hon må lofva dig, och dine rätter hjelpa mig.
176 Ani akkuma hoolaa badee karaa irraa jalʼadheera. Ani ajajawwan kee hin irraanfanneetii, tajaajilaa kee barbaadi.
Jag är såsom ett villfarande och borttappadt får; sök din tjenare, ty jag förgäter icke din bud.
