< Faarfannaa 112 >

1 Haalleluuyaa. Namni Waaqayyoon sodaatu, kan ajaja isaatti baayʼee gammadu eebbifamaa dha.
Halleluja. Säll är den som Herran fruktar, den som stor lust hafver till hans bud.
2 Sanyiin isaa lafa irratti jabaa taʼa; dhaloonni tolootaa ni eebbifama.
Hans säd skall väldig vara på jordene; de frommas slägte skall välsignadt varda.
3 Qabeenyii fi badhaadhummaan mana isaa keessa jira; qajeelummaan isaas bara baraan jiraata.
Rikedom och ymnoghet skall vara i hans hus, och hans rättfärdighet blifver evinnerliga.
4 Nama tolaa fi arjaadhaaf, gara laafessaa fi qajeelaaf, dukkana keessatti iyyuu ifni ni baʼa.
Dem fromma går ljus upp i mörkret, af den nådeliga, barmhertiga och rättfärdiga.
5 Nama arjaa fi nama waa namaa liqeessuuf, nama hojii isaa qajeelummaadhaan adeemsifatuuf waan gaariitu taʼa.
Säll är den som barmhertig är, och gerna lånar; och lagar så sina saker, att han ingom orätt gör.
6 Dhugumaan inni gonkumaa hin raafamu; namni qajeelaan bara baraan yaadatama.
Ty han skall blifva evinnerliga; den rättfärdige skall aldrig förgäten varda.
7 Inni oduu hamaa hin sodaatu; garaan isaas Waaqayyoon amanachuudhaan jabaatee dhaabata.
När en plåga kommer, fruktar han sig intet; hans hjerta hoppas stadeliga uppå Herran.
8 Garaan isaa hin raafamu; hin sodaatus; dhuma irrattis diinota isaa moʼata.
Hans hjerta är tröst, och fruktar sig intet, tilldess han på sina fiendar lust ser.
9 Inni ni bittinneesse; hiyyeeyyiifis ni kenne; qajeelummaan isaa bara baraan ni jiraata; gaanfi isaas ulfinaan ol qabama.
Han utströr, och gifver dem fattigom; hans rättfärdighet blifver evinnerliga; hans horn skall upphöjdt varda med äro.
10 Namni hamaan waan kana argee aara; ilkaan isaa qara; baqees ni bada; hawwiin hamootaa faayidaa malee hafa.
Den ogudaktige skall det se, och honom skall förtrytat; sina tänder skall han bita tillsamman, och förgås; ty hvad de ogudaktige gerna vilja, det blifver omintet.

< Faarfannaa 112 >