Faarfannaa 103
1 Faarfannaa Daawit. Yaa lubbuu ko, Waaqayyoon eebbisi; keessi namummaa koo hundi maqaa isaa qulqulluu sana eebbisaa.
En Psalm Davids. Lofva Herran, min själ, och allt det uti mig är, hans helga Namn.
2 Yaa lubbuu koo Waaqayyoon eebbisi; tola isaa hundas hin irraanfatin.
Lofva Herran, min själ, och förgät icke, hvad godt han dig gjort hafver;
3 Inni cubbuu kee hundumaa siif dhiisa; dhukkuba kee hundumaa ni fayyisa;
Den dig alla dina synder förlåter, och helar alla dina brister;
4 jireenya kee boolla irraa ni baraara; jaalalaa fi gara laafinaan si gonfa;
Den ditt lif förlöser ifrå förderf, och kröner dig med nåd och barmhertighet;
5 akka dargaggummaan kee akkuma risaa haaromfamuufis, inni fedhii kee waan gaariidhaan ni guuta.
Den dig uppfyller med tröst, att du dägelig varder, och gör dig ung och frisk såsom en örn.
6 Waaqayyo warra cunqurfaman hundaaf qajeelummaa fi murtii qajeelaa kenna.
Herren skaffar rättfärdighet och dom, allom dem som orätt lida.
7 Inni karaa isaa Museetti, hojii isaa immoo saba Israaʼelitti beeksise.
Han hafver låtit Mose veta sina vägar; Israels barn sin verk.
8 Waaqayyo gara laafessaa fi arjaa dha; inni aaruuf hin ariifatu; jaalalli isaas baayʼee dha.
Barmhertig och nådelig är Herren, tålig och af stora mildhet.
9 Inni yeroo hunda hin dheekkamu; aarii isaa illee bara baraan hin kuufatu;
Han träter icke till evig tid, och vredgas icke evinnerliga.
10 inni akka cubbuu keenyaatti nu hin adabne; yookaan akka balleessaa keenyaatti nuuf hin deebifne.
Han handlar icke med oss efter våra synder, och vedergäller oss icke efter våra missgerningar.
11 Akkuma samiiwwan lafa irraa ol fagaatan sana, jaalalli inni warra isa sodaataniif qabu akkasuma guddaa dha;
Ty så hög som himmelen öfver jordena är, låter han sina nåd väldig vara öfver dem som frukta honom.
12 akkuma baʼi biiftuu lixa biiftuu irraa fagaatu, akkasuma inni balleessaa keenya nurraa haqeera.
Så långt som öster är ifrå vester, låter han vår öfverträdelse vara ifrån oss.
13 Akkuma abbaan ijoollee isaatiif garaa laafu, Waaqayyo warra isa sodaataniif garaa ni laafa;
Såsom en fader förbarmar sig öfver barnen, så förbarmar sig Herren öfver dem som frukta honom.
14 inni akka nu itti uumamne ni beekaatii; akka nu biyyoo taanes ni yaadata.
Ty han vet hvad vi för ett verk äre; han tänker derpå, att vi stoft äre.
15 Barri namaa akkuma margaa ti; akka abaaboo dirrees ni misa;
En menniska är i sitt lefvande såsom gräs; hon blomstras såsom ett blomster på markene.
16 inni yeroo bubbeen itti bubbisutti ni bada; iddoon isaas deebiʼee isa hin yaadatu.
När vädret deröfver går, så är det intet mer der, och dess rum känner det intet mer.
17 Jaalalli Waaqayyoo garuu bara baraa hamma bara baraatti warra isa sodaatan wajjin ni jiraata; qajeelummaan isaa immoo ijoollee ijoollee isaaniitti darba;
Men Herrans nåd varar ifrån evighet till evighet, öfver dem som frukta honom; och hans rättfärdighet intill barnabarn,
18 warra kakuu isaa eeganitti, warra ajaja isaatti buluu yaadatanittis ni darba.
När dem som hans förbund hålla, och tänka uppå hans bud, att de derefter göra.
19 Waaqayyo teessoo isaa samii keessa dhaabbateera; mootummaan isaas waan hunda bulcha.
Herren hafver beredt sin stol i himmelen, och hans rike skall råda öfver allt.
20 Isin ergamoonni isaa, warri ajaja isaa eegdan jajjaboon, warri dubbii isaatiif ajajamtanis Waaqayyoon eebbisaa.
Lofver Herran, I hans Änglar, I starke hjeltar, som hans befallning uträtten, att man hans ords röst höra skall.
21 Raayyaan isaa hundinuu, isin tajaajiltoonni isaa warri fedhii isaa guuttan Waaqayyoon eebbisaa.
Lofver Herran, alle hans härar; I hans tjenare, som hans vilja gören.
22 Uumamawwan bulchiinsa isaa jala lafa hunda jirtan hundi Waaqayyoon eebbisaa. Yaa lubbuu ko, Waaqayyoon eebbisi.
Lofver Herran, all hans verk uti all hans herradömes rum; min själ lofve Herran.
