< Faarfannaa 103 >

1 Faarfannaa Daawit. Yaa lubbuu ko, Waaqayyoon eebbisi; keessi namummaa koo hundi maqaa isaa qulqulluu sana eebbisaa.
Von David. Lobe den HERRN, meine Seele, und alles, was in mir ist, seinen heiligen Namen!
2 Yaa lubbuu koo Waaqayyoon eebbisi; tola isaa hundas hin irraanfatin.
Lobe den HERRN, meine Seele, und vergiß nicht, was er dir Gutes getan!
3 Inni cubbuu kee hundumaa siif dhiisa; dhukkuba kee hundumaa ni fayyisa;
Der dir alle deine Sünden vergibt und alle deine Gebrechen heilt;
4 jireenya kee boolla irraa ni baraara; jaalalaa fi gara laafinaan si gonfa;
der dein Leben vom Verderben erlöst, der dich krönt mit Gnade und Barmherzigkeit;
5 akka dargaggummaan kee akkuma risaa haaromfamuufis, inni fedhii kee waan gaariidhaan ni guuta.
der dein Alter mit Gutem sättigt, daß du wieder jung wirst wie ein Adler.
6 Waaqayyo warra cunqurfaman hundaaf qajeelummaa fi murtii qajeelaa kenna.
Der HERR übt Gerechtigkeit und schafft allen Unterdrückten Recht.
7 Inni karaa isaa Museetti, hojii isaa immoo saba Israaʼelitti beeksise.
Er hat seine Wege Mose kundgetan, den Kindern Israel seine Taten.
8 Waaqayyo gara laafessaa fi arjaa dha; inni aaruuf hin ariifatu; jaalalli isaas baayʼee dha.
Barmherzig und gnädig ist der HERR, geduldig und von großer Güte.
9 Inni yeroo hunda hin dheekkamu; aarii isaa illee bara baraan hin kuufatu;
Er wird nicht immerdar hadern und nicht ewiglich zürnen.
10 inni akka cubbuu keenyaatti nu hin adabne; yookaan akka balleessaa keenyaatti nuuf hin deebifne.
Er hat nicht mit uns gehandelt nach unsern Sünden und uns nicht vergolten nach unsrer Missetat;
11 Akkuma samiiwwan lafa irraa ol fagaatan sana, jaalalli inni warra isa sodaataniif qabu akkasuma guddaa dha;
denn so hoch der Himmel über der Erde ist, so groß ist seine Gnade über die, so ihn fürchten;
12 akkuma baʼi biiftuu lixa biiftuu irraa fagaatu, akkasuma inni balleessaa keenya nurraa haqeera.
so fern der Morgen ist vom Abend, hat er unsre Übertretung von uns entfernt.
13 Akkuma abbaan ijoollee isaatiif garaa laafu, Waaqayyo warra isa sodaataniif garaa ni laafa;
Wie sich ein Vater über Kinder erbarmt, so erbarmt sich der HERR über die, so ihn fürchten;
14 inni akka nu itti uumamne ni beekaatii; akka nu biyyoo taanes ni yaadata.
denn er weiß, was für ein Gemächte wir sind; er denkt daran, daß wir Staub sind.
15 Barri namaa akkuma margaa ti; akka abaaboo dirrees ni misa;
Eines Menschen Tage sind wie Gras; er blüht wie eine Blume auf dem Felde;
16 inni yeroo bubbeen itti bubbisutti ni bada; iddoon isaas deebiʼee isa hin yaadatu.
wenn ein Wind darüber geht, so ist sie nimmer da, und ihre Stätte kennt sie nicht mehr;
17 Jaalalli Waaqayyoo garuu bara baraa hamma bara baraatti warra isa sodaatan wajjin ni jiraata; qajeelummaan isaa immoo ijoollee ijoollee isaaniitti darba;
aber die Gnade des HERRN währt von Ewigkeit zu Ewigkeit über die, so ihn fürchten, und seine Gerechtigkeit auf Kindeskind;
18 warra kakuu isaa eeganitti, warra ajaja isaatti buluu yaadatanittis ni darba.
bei denen, die seinen Bund bewahren und an seine Gebote gedenken, sie zu tun.
19 Waaqayyo teessoo isaa samii keessa dhaabbateera; mootummaan isaas waan hunda bulcha.
Der HERR hat seinen Thron im Himmel gegründet, und seine Herrschaft erstreckt sich über alles.
20 Isin ergamoonni isaa, warri ajaja isaa eegdan jajjaboon, warri dubbii isaatiif ajajamtanis Waaqayyoon eebbisaa.
Lobet den HERRN, ihr seine Engel, ihr starken Helden, die ihr seinen Befehl ausrichtet, gehorsam der Stimme seines Worts!
21 Raayyaan isaa hundinuu, isin tajaajiltoonni isaa warri fedhii isaa guuttan Waaqayyoon eebbisaa.
Lobet den HERRN, alle seine Heerscharen, seine Diener, die ihr seinen Willen tut!
22 Uumamawwan bulchiinsa isaa jala lafa hunda jirtan hundi Waaqayyoon eebbisaa. Yaa lubbuu ko, Waaqayyoon eebbisi.
Lobet den HERRN, alle seine Werke, an allen Orten seiner Herrschaft! Lobe den HERRN, meine Seele!

< Faarfannaa 103 >