< Fakkeenya 1 >
1 Fakkeenya Solomoon Ilma Daawit, mootii Israaʼel:
Detta är Salomos Ordspråk, Davids sons, Israels Konungs;
2 Ogummaa fi qajeelfama qabaachuudhaaf, dubbii beekumsa guddaa hubachuudhaaf;
Till att deraf lära vishet och tukt;
3 ogummaadhaan jiraachuudhaan, qajeelummaadhaan, murtii qajeelaa kennuu fi nama wal qixxeessuudhaan qajeelfama argachuudhaaf;
Förstånd, klokhet, rättfärdighet, dom och fromhet;
4 warra waa hin beekneef of eeggannoo kennuudhaaf, dargaggootaaf immoo beekumsaa fi hubannaa kennuudhaaf,
Att de fåkunnige måga varda vise, och de ynglingar förnuftige och försigtige.
5 ogeeyyiin dhaggeeffatanii barumsa isaanii irratti waa haa dabalatan; warri qalbii qabanis qajeelfama haa argatan;
Den der vis är, han hörer till, och förbättrar sig; och den der förståndig är, han tager vid råd;
6 kunis fakkeenyaa fi hiikkaa, jechaa fi hibboo ogeeyyii hubachuudhaaf.
Att han skall förstå ordspråk, och deras uttydelse; de visas läro, och deras gåtor.
7 Waaqayyoon sodaachuun jalqaba ogummaa ti; gowwoonni garuu ogummaa fi adabamuu tuffatu.
Herrans fruktan är begynnelsen till att lära; de galna förakta vishet och tuktan.
8 Yaa ilma ko, gorsa abbaa keetii dhaggeeffadhu; barsiisa haadha keetii illee hin gatin.
Min son, hör dins faders tuktan, och förlåt icke dine moders bud;
9 Wanni kun mataa kee miidhagsuudhaaf gonfoo, morma kee bareechuudhaaf immoo faaya siif taʼa.
Ty detta är dino hufvude en skön prydning, och en kedja om din hals.
10 Yaa ilma ko, yoo cubbamoonni sossobanii ofitti si harkisan, tole hin jedhiniif.
Min son, om skalkar locka dig, så följ icke;
11 Yoo isaan, “Nu wajjin kottu; riphnee dhiiga namaa dhangalaasnaa; nama balleessaa hin qabne galaafachuudhaafis dhokannee eeggannaa;
Om de säga: Gack med oss, vi vilje vakta efter blod, och gildra för den oskyldiga utan sak;
12 kottu akkuma awwaalaa jiraatti isaan liqimsinaa; akkuma warra boolla keessa buufamaniis guutumaan guutuutti isaan liqimsinaa; (Sheol )
Vi vilje dem uppsluka lefvande, såsom helvetet; och de fromma, såsom dem der neder i grafvena fara; (Sheol )
13 nu waan gatii qabu kan gosa hundaa ni arganna; manneen keenya illee boojuudhaan guuttanna;
Vi vilje finna stora ägodelar; vi vilje fylla vår hus med rof;
14 ixaa kee nu wajjin buufadhu; nus korojoo tokko si wajjin qooddannaa” siin jedhan,
Vågat med oss; en pung skall vara allas våras.
15 yaa ilma ko, ati isaan wajjin hin deemin; miilla keetiin karaa isaanii irra illee hin ejjetin;
Min son, vandra intet den vägen med dem; vakta din fot för deras stig.
16 miilli isaanii cubbuutti ariifataatii; isaan dhiiga dhangalaasuuf jarjaru.
Ty deras fötter löpa till det ondt är, och skynda sig till att utgjuta blod.
17 Utuma simbirroonni hundi arganuu, kiyyoo buusuun waan gatii hin qabnee dha!
Ty det är fåfängt utkasta nät för foglarnas ögon;
18 Namoonni kunneen dhiiguma ofii isaanii riphanii eeggatu; lubbuma ofii isaanii gaadu!
Och vakta de sjelfve efter hvarsannars blod; och den ene står efter den andras lif.
19 Kun dhuma warra qabeenya karaa hamaadhaan argamu duukaa buʼan hundaa ti; wanni akkasii jireenya warra isa argatanii balleessa.
Alltså göra alle girige, att den ene tager dem andra lifvet bort.
20 Ogummaan karaa irratti guddiftee iyyiti; iddoo wal gaʼii uummataattis sagalee ishee ol fudhatti.
Visheten klagar ute, och låter höra sig på gatomen.
21 Isheen fiixee daandii irraa iyyiti; karra magaalaa duraas akkana jettee dubbatti:
Hon ropar i partomen ut för folket; hon talar sin ord i stadenom:
22 “Isin warri homaa hin beekne kun hamma yoomiitti karaa keessan kan faayidaa hin qabne sana jaallattu? Warri namatti qoosan hamma yoomiitti qoosaa sanatti gammadanii gowwoonnis beekumsa jibbu?
Huru länge viljen I, fåkunnige, fåkunnige vara; och de bespottare lust hafva till gabberi, och de galne hata lärdom?
23 Mormii koo qalbeeffadhaa; ani yaada koo isinii nan dhangalaasa; dubbii koos isiniifin ibsa.
Vänder eder till mitt straff; si, jag vill utsäga eder min anda, och göra eder min ord kunnig.
24 Garuu sababii isin yeroo ani isin waametti diddanii yeroo ani harka balʼifadhetti namni tokko iyyuu na hin dhaggeeffatiniif,
Efter jag nu kallar, och I neken det; jag räcker mina hand ut, och ingen aktar dertill;
25 waan isin gorsa koo hunda tuffattanii dheekkamsa koo dhagaʼuu diddaniif,
Och I låten fara all min råd, och viljen icke mitt straff;
26 anis badiisa keessanitti nan kolfa, yeroo balaan isinitti dhufuttis nan qoosa;
Så vill jag ock le åt edro ofärd, och begabba eder, när det kommer som I frukten;
27 yeroo balaan akkuma bubbeetti isin fudhatutti, yeroo badiisni akkuma bubbee hamaatti isin haxaaʼutti, yeroo dhiphinaa fi rakkinni isinitti dhufutti ani isinittan qoosa.
När öfver eder kommer, såsom en storm, det I frukten, och edor ofärd såsom ett väder; när öfver eder kommer ångest och nöd.
28 “Yeroo sana isaan na waammatu; ani garuu isaan jalaa hin owwaadhu; isaan na barbaadu; garuu na hin argatan.
Då skola de åkalla mig, men jag skall intet svara; de skola bittida söka mig, och intet finna;
29 Isaan waan beekumsa jibbanii Waaqayyoon sodaachuu illee filachuu didaniif,
Derföre, att de hatade lärdom, och ville icke hafva Herrans fruktan;
30 waan gorsa koo fudhachuu didanii dheekkamsa koos tuffataniif,
Ville icke mitt råd, och lastade all min straff.
31 isaan gatii karaa isaanii ni nyaatu; buʼaa jalʼina isaaniis ni quufu.
Så skola de äta af sins väsendes frukt, och af sin råd mätte varda;
32 Gowwoota waa dagachuutu isaan balleessaatii; quufni gowwootaa isaanuma balleessa;
Att de fåkunnigas luste dräper dem, och de galnas lycka förgör dem.
33 namni na dhaggeeffatu kam iyyuu garuu nagaadhaan jiraata; inni qabbanaan jiraata; wanni hamaanis isa hin sodaachisu.”
Men den mig hörer, han skall säker blifva, och nog hafva, och för intet ondt frukta.