Fakkeenya 4

1 Yaa ilmaan ko, mee gorsa abbaan namaaf kennu dhagaʼaa; qalbeeffadhaatii hubannaa argadhaa.

Hörer, min barn, edars faders tuktan, och akter uppå, att I mågen lära och kloke varda;

2 Ani barumsa gaarii isinii nan kenna; kanaafuu barsiisa koo hin dhiisinaa.

Ty jag gifver eder en god lärdom; öfvergifver icke min lag.

3 Yeroo ani mucaa xinnaa taʼee mana abbaa koo turetti, yeroo ani daaʼima dhiiga taʼee haadha kootiif ilma tokkicha turetti,

Ty jag var mins faders son, späd, och den endaste for mine moder.

4 inni akkana jedhee na barsiise; “Garaa kee guutuudhaan dubbii koo jabeessii qabadhu; seera koo eegi; ati ni jiraattaatii.

Och han lärde mig, och sade: Låt ditt hjerta anamma min ord; håll min bud, så får du lefva.

5 Ogummaa argadhu; hubannaas argadhu; dubbii koo hin dagatin yookaan irraa hin jalʼatin.

Anamma vishet, anamma förstånd; förgät icke, och vik icke ifrå mins muns tal.

6 Ogummaa hin dhiisin; isheen si eegdii; ishee jaalladhu; isheenis si tiksitii.

Öfvergif henne icke, så skall hon behålla dig; älska henne, så skall hon bevara dig;

7 Ogummaan waan hunda caalti; kanaafuu ogummaa argadhu. Yoo isheen waan ati qabdu hunda si baasifte illee hubannaa argadhu.

Ty vishetenes begynnelse är, när man gerna hörer henne, och hafver klokhetena kärare, än alla ägodelar.

8 Ogummaa kabaji; inni ol si guddisaatii; isa hammadhu; innis si kabajaatii.

Akta henne högt, så skall hon upphöja dig, och skall komma dig till äro, om du hafver henne kär.

9 Isheen kallacha bareedaa mataa kee irra siif keessi; gonfoo miidhagaa illee siif kenniti.”

Hon skall ditt hufvud härliga pryda, och hedra dig med en dägelig krono.

10 Yaa ilma ko dhagaʼi; waan ani jedhu illee fudhadhu; barri jireenya keetiis ni baayʼataa.

Så hör, min son, och tag vid mitt tal, så skola din år mång varda.

11 Ani karaa ogummaa irra sin qajeelcha; daandii qajeelaa irras sin buusa.

Jag vill föra dig på vishetenes väg; jag vill leda dig på rätta stigen;

12 Yeroo ati deemtu, tarkaanfiin kee hin ittifamu; yoo fiigdu illee ati hin gufattu.

Så att, när du går, skall din gång icke varda dig tung, och när du löper, skall du icke stöta dig.

13 Qajeelfama jabeessii qabadhu; gad hin dhiisin; waan inni jireenya kee taʼeef jabeessii eeggadhu.

Anamma tuktan, öfvergif henne icke; bevara henne, ty hon är ditt lif.

14 Daandii hamootaa irra miilla kee hin dhaabin yookaan karaa jalʼootaa irra hin deemin.

Kom icke uppå de ogudaktigas stig, och träd icke uppå de ondas väg.

15 Irraa fagaadhu; irras hin deemin; irraa goriitii karaa kee irra qajeeli.

Låt fara honom, och gack icke på honom; vik ifrå honom, och gack framom.

16 Isaan waan hamaa hojjetan malee rafuu hin dandaʼaniitii; isaan hamma nama gufachiisanitti hirriba hin argatan.

Ty de sofva icke, utan de hafva gjort illa, och gifva sig icke ro, utan de hafva gjort skada.

17 Isaan buddeena hamminaa nyaatu; daadhii wayinii kan dabaan argame dhugu.

Ty de föda sig af ogudaktigt bröd; och dricka af vrånghetenes vin.

18 Karaan qajeeltotaa akkuma ifa barii barraaqaa kan hamma saafaatti ittuma fufee ifaa deemuu ti.

Men de rättfärdigas stig skin såsom ett ljus, hvilket framgår, och lyser allt intill fullan dag.

19 Karaan hamootaa garuu akkuma dukkana guddaa ti; isaan waan isaan gufachiisu hin beekan.

Men de ogudaktigas väg är såsom mörker, och de veta icke, hvar de fallande varda.

20 Yaa ilma ko, waan ani jedhu qalbeeffadhu; dubbii kootiifis gurra kenni.

Min son, akta uppå min ord, och böj din öron till mitt tal.

21 Akka inni fuula kee duraa dhabamu hin godhin; garaa kee keessa ol kaaʼadhu;

Låt dem icke komma ifrå din ögon; behåll dem i ditt hjerta.

22 inni warra isa argatuuf jireenya, dhagna namaa guutuufis fayyinaatii.

Ty de äro lif dem som finna dem, och helsosam deras hela kroppe.

23 Waan hunda caalaa qalbii kee eeggadhu; burqaan jireenyaa achii baʼaatii.

Bevara ditt hjerta med all flit; ty derutaf går lifvet.

24 Dubbii jalʼinaa afaan kee keessaa balleessi; haasaa hamaas arraba kee irraa fageessi.

Låt bort ifrå dig en ond mun, och vrånga läppar låt långt vara ifrå dig.

25 Iji kee kallattiidhaan qajeelchee haa ilaalu; atis xiyyeeffadhuu fuula kee dura ilaali.

Låt din ögon se rätt fram för sig, och din ögnalock se rätt fram för dig.

26 Miilla keetiif daandii wal qixxeeffadhu; karaan kee hundinuu haa jabaatu.

Låt din fot gå lika, så går du visst.

27 Gara mirgaatti yookaan gara bitaatti hin gorin; miilla kee hammina irraa eeggadhu.

Vik hvarken på högra eller på venstra sidona; vänd din fot ifrå det ondt är.