< Fakkeenya 3 >
1 Yaa ilma ko, barumsa ani siif kennu hin dagatin; ajaja koos garaatti qabadhu;
Mein Kind, vergiß meines Gesetzes nicht, und dein Herz behalte meine Gebote.
2 isaan bara baayʼee fi umurii dheeraa, nagaa fi badhaadhummaa siif dabaluutii.
Denn sie werden dir langes Leben und gute Jahre und Frieden bringen;
3 Jaalallii fi amanamummaan yoom iyyuu sirraa hin fagaatin; morma keetti hidhadhu; gabatee garaa kee irrattis barreeffadhu.
Gnade und Treue werden dich nicht lassen. Hänge sie an deinen Hals und schreibe sie in die Tafel deines Herzens,
4 Ati karaa kanaan fuula Waaqaatii fi fuula namaa duratti surraa fi maqaa gaarii ni argatta.
so wirst du Gunst und Klugheit finden, die Gott und Menschen gefällt.
5 Garaa kee guutuun Waaqayyoon amanadhu; hubannaa kees hin abdatin;
Verlaß dich auf den HERRN von ganzem Herzen und verlaß dich nicht auf deinen Verstand;
6 karaa kee hunda keessatti isa dursi; innis daandii kee siif qajeelcha.
sondern gedenke an ihn in allen deinen Wegen, so wird er dich recht führen.
7 Ani ogeessa ofiin hin jedhin; Waaqayyoon sodaadhu; waan hamaa irraas fagaadhu.
Dünke dich nicht weise zu sein, sondern fürchte den HERRN und weiche vom Bösen.
8 Wanni kun dhagna keetiif fayyaa kenna; lafee kee illee ni haaromsa.
Das wird deinem Nabel gesund sein und deine Gebeine erquicken.
9 Qabeenya keetiin, mataa midhaan keetii hundaanis Waaqayyoon kabaji;
Ehre den HERRN von deinem Gut und von den Erstlingen all deines Einkommens,
10 yoos gombisaan kee hamma irraan dhangalaʼutti guutama; iddoon cuunfaa wayinii keetiis daadhiidhaan guutamee irraan dhangalaʼa.
so werden deine Scheunen voll werden und deine Kelter mit Most übergehen.
11 Yaa ilma ko, adabbii Waaqayyoo hin tuffatin; dheekkamsa isaas hin jibbin.
Mein Kind, verwirf die Zucht des HERRN nicht und sei nicht ungeduldig über seiner Strafe!
12 Waaqayyo akkuma abbaa ilma ofii isaa jaallatu tokkootti warra jaallatu ni adabaatii.
Denn welchen der HERR liebet, den straft er, und hat Wohlgefallen an ihm wie ein Vater am Sohn.
13 Namni ogummaa argatu kan hubannaas argatu eebbifamaa dha;
Wohl dem Menschen, der Weisheit findet, und dem Menschen, der Verstand bekommt!
14 ogummaan meetii caalaa faayidaa qabaatii; warqee caalaas buʼaa namaaf buusa.
Denn es ist besser, um sie hantieren, weder um Silber, und ihr Einkommen ist besser denn Gold.
15 Gatiin ishee gatii lula diimaa caala; wanni ati akka malee hawwitu kam iyyuu isheedhaan wal qixxaachuu hin dandaʼu.
Sie ist edler denn Perlen; und alles, was du wünschen magst, ist ihr nicht zu gleichen.
16 Jireenyi dheeraan harka ishee mirgaa keessa jira; badhaadhummaa fi ulfinni harka ishee bitaa keessa jiru.
Langes Leben ist zu ihrer rechten Hand; zu ihrer Linken ist Reichtum und Ehre.
17 Karaan ishee karaa nama gammachiisuu dha; daandiin ishee hundis nagaa dha.
Ihre Wege sind liebliche Wege, und alle ihre Steige sind Friede.
18 Isheen warra jabeessanii ishee qabataniif muka jireenyaa ti; warri itti cichanii ishee qabatan immoo ni eebbifamu.
Sie ist ein Baum des Lebens allen, die sie ergreifen; und selig sind, die sie halten.
19 Waaqayyo ogummaadhaan hundee lafaa buuse; hubannaadhaanis samiiwwan iddoo isaanii kaaʼe;
Denn der HERR hat die Erde durch Weisheit gegründet und durch seinen Rat die Himmel bereitet.
20 beekumsa isaatiin tuujubawwan gargar qoodaman; duumessoonnis fixeensa coccobsan.
Durch seine Weisheit sind die Tiefen zerteilet und die Wolken mit Tau triefend gemacht.
21 Yaa ilma ko ogummaa fi hubannaa dhugaa eeggadhu; isaanis fuula kee duraa hin dhabamin;
Mein Kind, laß sie nicht von deinen Augen weichen, so wirst du glückselig und klug werden.
22 isaan jireenya siif taʼu; morma kee miidhagsuufis faaya mormaa siif taʼu.
Das wird deiner Seele Leben sein, und dein Mund wird holdselig sein.
23 Yoos ati karaa kee nagumaan deemta; miilli kees hin gufatu;
Dann wirst du sicher wandeln auf deinem Wege, daß dein Fuß sich nicht stoßen wird.
24 ati yoo raftu hin sodaattu; hirribni kees yoo ati raftu sitti miʼaawa.
Legest du dich, so wirst du dich nicht fürchten, sondern süß schlafen,
25 Balaa akkuma tasaa sitti dhufu yookaan badiisa hamoota galaafatu hin sodaatin;
daß du dich nicht fürchten darfst vor plötzlichem Schrecken noch vor dem Sturm der Gottlosen, wenn er kommt.
26 Waaqayyo irkoo siif taʼaatii; akka miilli kee kiyyoodhaan hin qabamnes si eega.
Denn der HERR ist dein Trotz; der behütet deinen Fuß, daß er nicht gefangen werde.
27 Ati yeroo waan tokko gochuudhaaf aangoo qabdutti, warra wanni gaariin isaaniif malu irraa waan sana hin hanqisin.
Weigere dich nicht, dem Dürftigen Gutes zu tun, so deine Hand von Gott hat, solches zu tun.
28 Utuu amma waa qabduu, ollaa keetiin, “Yeroo biraa deebiʼii kottu; ani bori siifin kennaatii” hin jedhin.
Sprich nicht zu deinem Freunde: Gehe hin und komm wieder, morgen will ich dir geben, so du es doch wohl hast.
29 Ollaa kee kan si amanee si cina jiraatu miidhuuf jettee waan hamaa itti hin yaadin.
Trachte nicht Böses wider deinen Freund, der auf Treue bei dir wohnet.
30 Nama tokko utuu inni homaa si hin godhin akkasumaan hin miidhin.
Hadre nicht mit jemand ohne Ursache, so er dir kein Leid getan hat.
31 Nama dabaatti hin hinaafin; yookaan karaa isaa tokko illee hin filatin.
Eifre nicht einem Freveln nach und erwähle seiner Wege keinen.
32 Waaqayyo nama jalʼaa ni jibbaatii; nama qajeelaa garuu ofitti aanfata.
Denn der HERR hat Greuel an dem Abtrünnigen und sein Geheimnis ist bei den Frommen.
33 Abaarsi Waaqayyoo mana nama hamaa irra buʼa; inni garuu mana nama qajeelaa ni eebbisa.
Im Hause des Gottlosen ist der Fluch des HERRN; aber das Haus der Gerechten wird gesegnet.
34 Inni qoostota of tuultotatti ni qoosa; warra gad of qabaniif immoo ayyaana kenna.
Er wird der Spötter spotten; aber den Elenden wird er Gnade geben.
35 Ogeeyyiin ulfina dhaalu; gowwoota garuu inni ni qaanessa.
Die Weisen werden Ehre erben; aber wenn die Narren hoch kommen, werden sie doch zuschanden.