< Fakkeenya 15 >
1 Deebiin laafaan dheekkamsa qabbaneessa; jechi hamaan garuu aarii kakaasa.
Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
2 Arrabni nama ogeessaa beekumsa jaja; afaan nama gowwaa garuu gowwummaa dhangalaasa.
De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
3 Iji Waaqayyoo idduma hunda jira; nama hamaa fi gaariis ni toʼata.
HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
4 Arrabni fayyina fidu muka jireenyaa ti; arrabni sobu garuu hafuura cabsa.
En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
5 Gowwaan adabbii abbaa isaa tuffata; namni sirreeffama fudhatu kam iyyuu garuu qalbii qabeessa.
Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
6 Manni nama qajeelaa badhaadhummaa guddaa qaba; galiin nama hamaa garuu rakkoo isatti fida.
Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
7 Arrabni nama ogeessaa beekumsa facaasa; garaan nama gowwaa garuu akkas miti.
De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
8 Waaqayyo aarsaa hamootaa ni balfa; kadhannaan tolootaa garuu isa gammachiisa.
De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
9 Waaqayyo karaa hamootaa ni balfa; warra qajeelummaa duukaa buʼan garuu ni jaallata.
En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
10 Nama daandii irraa jalʼatu adabbii hamaatu isa eeggata; kan sirreeffama jibbu ni duʼa.
Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
11 Duʼaa fi Badiisni fuula Waaqayyoo duratti beekamoo dha; yoos garaan namaa hammam caalaa haa beekamu ree! (Sheol )
Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol )
12 Namni qoosu sirreeffama hin jaallatu; nama ogeessaanis hin mariʼatu.
Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
13 Garaan gammadu akka fuulli ifu godha; gaddi garaa garuu hafuura cabsa.
Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
14 Garaan waa qalbeeffatu beekumsa barbaada; afaan gowwaa garuu gowwummaa nyaata.
Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
15 Barri nama hacuucamee guutumaan guutuutti gadadoo dha; garaa gammaduuf garuu guyyaan hundinuu cidha.
Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
16 Qabeenya guddaa rakkina of keessaa qabuu mannaa, Waaqayyoon sodaachaa waan xinnaa qabaachuu wayya.
Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
17 Jibbaan cooma sangaa nyaachuu mannaa, jaalalaan raafuu nyaachuu wayya.
Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
18 Namni dafee aaru lola kakaasa; namni obsa qabu garuu lola qabbaneessa.
En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
19 Karaan nama dhibaaʼaa qoraattiidhaan cufama; daandiin tolootaa garuu karaa diriiraa dha.
Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
20 Ilmi ogeessi abbaa isaa gammachiisa; namni gowwaan garuu haadha isaa tuffata.
En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
21 Nama qalbii hin qabne gowwummaatu isa gammachiisa; namni hubataan garuu daandii qajeelaa irra deema.
I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
22 Karoorri gorsa hin qabne fiixaan hin baʼu; garuu gorsitoota hedduudhaan ni milkaaʼa.
Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
23 Namni tokko deebii malu kennuudhaan gammachuu argata; dubbiin yeroo isaatti dubbatamu akkam gaarii dha!
En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
24 Daandiin nama hubataa akka inni siiʼoolitti gad hin buuneef gara jireenyaatti ol isa baasa. (Sheol )
Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere. (Sheol )
25 Waaqayyo mana nama of tuuluu ni diiga; daangaa haadha hiyyeessaa garuu ni dhaaba.
Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
26 Waaqayyo yaada nama hamaa ni balfa; yaadni nama qulqulluu garuu isa gammachiisa.
För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
27 Namni doqni maatii isaatti rakkina fida; kan mattaʼaa jibbu garuu ni jiraata.
Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
28 Garaan nama qajeelaa haala ittiin deebii kennu yaada; afaan nama hamaa garuu hammina dhangalaasa.
Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
29 Waaqayyo nama hamaa irraa fagoo jira; kadhannaa nama qajeelaa garuu ni dhagaʼa.
HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
30 Fuulli ifaan garaa gammachiisa; oduun gaariinis lafee haaromsa.
En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
31 Namni adabbii jireenya kennu dhaggeeffatu, ogeeyyii gidduu jiraata.
Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
32 Namni adabbii tuffatu ofuma tuffata; kan sirreeffama fudhatu garuu hubannaa argata.
Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
33 Waaqayyoon sodaachuun ogummaa nama barsiisa; gad of qabuunis ulfina dura dhufa.
HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.