< Faaruu 3 >

1 Namni ulee dheekkamsa isaatiin rakkina arge anaa dha.
Jag är en elände man, den hans grymhets ris se måste.
2 Inni fuula isaa duraa na ariʼee akka ani qooda ifaa dukkana keessa deemu na godhe;
Han hafver ledt mig, och låtit mig gå i mörkrena, och icke i ljusena.
3 dhugumaan inni guyyaa guutuu, ammumaa amma harka isaa natti deebise.
Han hafver vändt sina hand emot mig, och handlar fast annorlunda med mig alltid.
4 Inni foon kootii fi gogaa koo dulloomseera; lafee koo illee caccabseera.
Han hafver gjort mitt kött och mina hud gammal, och sönderslagit min ben.
5 Inni na marsee hadhaaʼummaa fi gidiraa natti naannesseera.
Han hafver byggt emot mig, och bevefvat mig uti galla och mödo.
6 Akkuma warra dur dhumanii akka ani dukkana keessa jiraadhu na godhe.
Han hafver lagt mig uti mörkret, lika som de döda i verldene.
7 Inni akka ani hin miliqneef dallaa natti ijaare; foncaa ulfaatus natti feʼe.
Han hafver innemurat mig, så att jag icke utkomma kan, och satt mig uti hårda fjettrar.
8 Yommuu ani waammadhu yookaan gargaarsaaf iyyadhutti illee inni kadhannaa koo dhagaʼuu dida.
Och om jag än ropade och både, så stoppar han öronen till för mina bön.
9 Karaa koo dhagaa soofameen cufe; daandii koo illee ni jalʼisa.
Han hafver igenmurat min väg med huggen sten, och mina stigar igentäppt.
10 Inni akkuma amaaketa riphee waa eeggatuu, akkuma leenca dhokatee jiruu
Han hafver vaktat efter mig lika som en björn, lika som ett lejon i lönlig rum.
11 daandii irraa na harkisee na ciccire; kophaatti na gate.
Han hafver låtit mig fela om vägen; han hafver rifvit mig i stycken sönder, och tillintetgjort.
12 Inni iddaa isaa luqqifatee xiyya isaa natti qabe.
Han hafver spänt sin båga, och satt mig; såsom ett mål för pilenom.
13 Korojoo isaa keessaa xiyya baasee onnee koo waraane.
Han hafver utaf kogret låtit skjuta mig i mina njurar.
14 Ani saba koo hundaaf waan kolfaa nan taʼe; isaan guyyaa guutuu faaruudhaan natti qoosu.
Jag är vorden till spott allo mino folke, och deras dagliga visa.
15 Inni waan hadhaaʼaa na nyaachise; hadhooftuu illee na quubse.
Han hafver måttat mig med bitterhet, och gifvit mig malört dricka.
16 Inni dhagaadhaan ilkaan koo cabse; awwaara keessattis na dhidhiite.
Han hafver slagit mina tänder sönder i små stycke, och vältrat mig uti asko.
17 Ani nagaa nan dhabe; gammachuun maal akka taʼes nan irraanfadhe.
Min själ är fördrifven ifrå fridenom; goda, dagar måste jag förgäta.
18 Kanaafuu ani “Ulfinni koo, abdiin ani Waaqayyo irraa qabu hundinuu badeera” nan jedhe.
Jag sade: Mitt hopp är ute, att jag någon tid mer skall vara när Herranom.
19 Ani rakkinaa fi asii achi jooruu koo, hadhaaʼummaa fi hadhooftuus nan yaadadha.
Kom dock ihåg, huru jag är elände och öfvergifven, och malört och galla druckit hafver.
20 Lubbuun koo yeroo hunda waan kana yaaddi; na keessattis gad of qabdi.
Du varder ju deruppå tänkandes; ty min själ säger mig det.
21 Taʼus ani waan kana nan qalbeeffadha; kanaafuu ani abdii qaba.
Det lägger jag på hjertat, derföre hoppas mig ännu.
22 Nu sababii jaalala Waaqayyoo guddaa sanaatiif hin badnu; gara laafinni isaa hin dhumuutii.
Herrans mildhet är det, att ännu icke är ute med oss; hans barmhertighet hafver än nu icke ända;
23 Isaan ganama hunda haaraa dha; amanamummaan kees guddaa dha.
Utan hon är hvar morgon ny, och din trohet är stor.
24 Anis, “Waaqayyo qooda koo ti; kanaafuu ani isa nan eeggadha” ofiin nan jedha.
Herren är min del, säger min själ; derför vill jag hoppas uppå honom.
25 Waaqayyo warra isa abdataniif, kanneen isa barbaadaniif gaarii dha;
Ty Herren är god dem som hoppas uppå honom, och den själ som frågar efter honom.
26 Fayyisuu Waaqayyoo calʼisanii eeggachuun gaarii dha.
Det är en kostelig ting, att man är tålig, och hoppas uppå Herrans hjelp.
27 Yeroo dargaggummaa isaatti waanjoo baachuun namaaf gaarii dha.
Det är en kostelig ting, att man drager oket i ungdomen;
28 Inni kophaa isaa calʼisee haa taaʼu; Waaqayyo isa baachiseeraatii.
Att en, som öfvergifven är, hafver tålamod, när honom något uppåkommer;
29 Amma illee abdiin ni jira taʼaatii, inni fuula isaa awwaara keessa haa suuqqatu.
Och sätter sin mun uti stoft, och vänter efter hoppet;
30 Inni nama isa dhaʼutti maddii isaa haa qabu; salphinaanis haa guutamu.
Och låtter slå sig vid kindbenet, och lägger mycken försmädelse uppå sig.
31 Gooftaan bara baraan nama hin gatuutii.
Ty Herren drifver icke ifrå sig evinnerliga;
32 Inni gadda fidu illee garaa ni laafa; jaalalli isaa kan hin geeddaramne sun guddaadhaatii.
Utan han bedröfvar väl; men han förbarmar sig igen, efter sin stora mildhet.
33 Inni itti yaadee rakkina yookaan dhiphina sanyii namaatti hin fiduutii.
Ty han plågar och bedröfvar icke menniskona af hjertat;
34 Yommuu hidhamtoonni biyyattii keessa jiran hundi miilla jalatti dhidhiitaman,
Lika som han ville platt undertrycka låta de elända på jordene;
35 yommuu fuula Waaqa Waan Hundaa Olii duratti mirgi nama tokkoo dhiibamu,
Och låta deras sak för Gudi orätta vara;
36 yommuu murtiin qajeelaan dhabamu, Gooftaan waan akkasii hin arguu?
Och dem falskeliga döma låta, lika som Herren såge det intet.
37 Yoo Gooftaan ajajuu baate eenyutu dubbatee waan sana fiixaan baasuu dandaʼa?
Ho tör då säga, att sådant sker utan Herrans befallning;
38 Wanni hamaanii fi wanni gaariin afaanuma Waaqa Waan Hundaa Oliitii baʼa mitii?
Och att hvarken ondt eller godt kommer igenom hans befallning?
39 Yoos namni lubbuun jiraatu kam iyyuu maaliif yommuu cubbuu isaatiif adabamutti guunguma ree?
Hvi knorra då menniskorna alltså, medan de lefva? Hvar och en knorre emot sina synder.
40 Kottaa nu daandii keenya qorree haa ilaallu; gara Waaqayyoottis haa deebinu.
Och låt oss ransaka och söka vårt väsende, och omvända oss till Herran.
41 Nu onnee keenyaa fi harka keenya gara Waaqa samii keessa jiruutti ol qabnee akkana haa jennu:
Låt oss upplyfta vår hjerta, samt med händerna, till Gud i himmelen.
42 “Nu cubbuu hojjenneerra; fincilleerras; atis nuuf hin dhiifne.
Vi, vi hafve syndat, och olydige varit; derföre hafver du med rätta intet skonat;
43 “Ati dheekkamsaan of haguugdee nu ariite; gara laafina malees nu fixxe.
Utan du hafver förmörkrat oss med vrede, och förföljt och dräpit utan barmhertighet.
44 Akka kadhannaan tokko iyyuu gara kee hin dhufneef ati duumessaan of haguugde.
Du hafver betäckt dig med en sky, att ingen bön derigenom komma kunde.
45 Ati saboota gidduutti xurii fi kosii nu goote.
Du hafver gjort oss till träck och slemhet ibland folken.
46 “Diinonni keenya hundinuu, afaan nutti banataniiru.
Alle våre fiender gapa med munnen emot oss.
47 Sodaa fi kiyyoon, diigamuu fi badiisni nutti dhufeera.”
Vi varde förtryckte och plågade med förskräckelse och ångest.
48 Sababii uummanni koo barbadaaʼeef lolaan imimmaanii ija koo keessaa yaaʼa.
Min ögon rinna med vattubäcker, öfver mins folks dotters jämmer.
49 Iji koo boqonnaa malee utuu gargar hin kutin imimmaan lolaasa;
Min ögon flyta, och kunna icke aflåta; ty der är ingen återvända;
50 kunis hamma Waaqayyo ol samiidhaa gad ilaalee argutti.
Tilldess Herren af himmelen skådar härned, och ser dertill.
51 Sababii dubartoota magaalaa koo hundaatiif wanni ani argu lubbuu koo gaddisiisa.
Mitt öga fräter mig lifvet bort, för alla mins stads döttrars skull.
52 Warri sababii malee diina natti taʼan akkuma simbiraa na adamsan.
Mine fiender hafva besnärt mig, lika som en fågel, utan sak.
53 Isaan lubbuu koo boolla keessatti galaafatanii dhagaa natti garagalchuu yaalan;
De hafva förgjort mitt lif uti ene kulo, och kastat uppå mig stenar.
54 bishaan mataa koo irra gara gale; anis, “Baduu koo ti” nan jedhe.
De hafva ock begjutit mitt hufvud med vatten; då sade jag: Nu är det platt ute med mig.
55 Yaa Waaqayyo, ani boolla qilee keessaa maqaa kee nan waammadha.
Men jag åkallade ditt Namn, Herre, nedan utu kulone;
56 Ati kadhannaa koo kan, “Iyya ani gargaarsa barbaachaaf iyyu dhagaʼuu hin didin” jedhu dhageesseerta.
Och du hörde mina röst: Bortgöm icke din öron för mitt suckande och ropande.
57 Yeroo ani si waammadhetti ati natti dhiʼaattee “Hin sodaatin” naan jette.
Nalka dig till mig, när jag åkallar dig och säg; Frukta dig intet.
58 Yaa gooftaa ati dubbii koo naa falmite; lubbuu koos ni baraarte.
Uträtta, du Herre, mins själs sak, och förlossa mitt lif.
59 Yaa Waaqayyo, ati daba natti hojjetame argiteerta; dubbii koo naa ilaali!
Herre, se dock till, huru orätt mig sker, och hjelp mig till min rätt.
60 Ati haaloo baʼuu isaaniitii fi natti malachuu isaanii hundas argiteerta.
Du ser alla deras hämnd, och alla deras tankar emot mig.
61 Yaa Waaqayyo, ati arraba isaaniitii fi natti malachuu isaanii hunda dhageesseerta;
Herre, du hörer deras försmädelse, och alla deras tankar öfver mig;
62 kunis arraba warra natti kaʼaniitii fi waan isaan guyyaa guutuu waaʼee koo hasaasanii dha.
Mina motståndares läppar, och deras rådslag emot mig dagliga.
63 Ati isaan ilaali! Isaan taaʼanii yookaan dhadhaabatanii weedduu isaaniitiin natti qoosu.
Se dock, ehvad de sig lägga eller uppstå, så qväda de visor om mig.
64 Yaa Waaqayyo, waan isaaniif malu akkuma hojii harka isaaniitti deebisii kenniif.
Vedergäll dem, Herre, såsom de förtjent hafva.
65 Onnee isaanii haguugi; abaarsi kees isaan irra haa buʼu!
Låt dem deras hjerta förskräckas och känna dina banno.
66 Samiiwwan Waaqayyoo jalaa dheekkamsaan isaan ariʼii isaan balleessis.
Förfölj dem med grymhet, och förgör dem under Herrans himmel.

< Faaruu 3 >