Iyyoob 31
1 “Ani ija koo wajjin kakuu galeera; yoos ani akkamiin hawwiidhaan gara durbaa ilaala ree?
Ett förbund slöt jag med mina ögon: aldrig skulle jag skåda efter någon jungfru.
2 Carraan namni Waaqa samii biraa qabu, dhaalli inni Waaqa Waan Hunda Dandaʼu irraa argatu maali?
Vilken lott finge jag eljest av Gud i höjden, vilken arvedel av den Allsmäktige därovan?
3 Hamootaaf badiisa, warra jalʼina hojjetaniif immoo dhaʼicha mitii?
Ofärd kommer ju över de orättfärdiga, och olycka drabbar ogärningsmän.
4 Inni karaa koo hin arguu? Tarkaanfii koo hundas hin lakkaaʼuu?
Ser icke han mina vägar, räknar han ej alla mina steg?
5 “Yoo ani karaa sobaa irra deemee yookaan miilli koo gara gowwoomsaatti ariifatee jiraate,
Har jag väl umgåtts med lögn, och har min fot varit snar till svek?
6 Waaqni madaalii dhugaatiin na haa madaalu; akka ani hirʼina hin qabne illee haa beeku;
Nej, må jag vägas på en riktig våg, så skall Gud förnimma min ostrafflighet.
7 yoo tarkaanfiin koo karaa irraa goree, garaan koo waan iji koo argu duukaa buʼee jiraate yookaan yoo harki koo xuraaʼee jiraate,
Hava mina steg vikit av ifrån vägen, har mitt hjärta följt efter mina ögon, eller låder vid min händer en fläck?
8 waan ani facaafadhe namni biraa haa nyaatu; midhaan koos haa buqqifamu.
Då må en annan äta var jag har sått, och vad jag har planterat må ryckas upp med roten.
9 “Yoo garaan koo dubartiidhaan gowwoomfamee jiraate, yookaan yoo ani balbala ollaa koo jalatti riphee eeggadhe,
Har mitt hjärta låtit dåra sig av någon kvinna, så att jag har stått på lur vid min nästas dörr?
10 niitiin koo midhaan nama biraa haa daaktu; namoonni biraas ishee wajjin haa ciisan.
Då må min hustru mala mjöl åt en annan, och främmande män må då famntaga henne.
11 Kun hammina; kan abbaa murtiitiinis adabamuu qabuu dha.
Ja, sådant hade varit en skändlighet, en straffbar missgärning hade det varit,
12 Kun ibidda hamma Barbadeessutti waa gubuu dha; midhaan ani qabu hundas gubee balleessa ture.
en eld som skulle förtära intill avgrunden och förhärja till roten all min gröda.
13 “Yoo ani yeroo isaan na himatanitti, tajaajiltoota koo dhiiraa fi dubartii murtii qajeelaa dhowwadhee jiraadhe,
Har jag kränkt min tjänares eller tjänarinnas rätt, när de hade någon tvist med mig?
14 yeroo Waaqni kaʼutti ani maalan godha? Yoo inni na gaafates ani maalan deebisa?
Vad skulle jag då göra, när Gud stode upp, och när han hölle räfst, vad kunde jag då svara honom?
15 Isuma gadameessa keessatti na uume sanatu isaan uume mitii? Kan hunda keenya gadameessa keessatti tolches isuma mitii?
Han som skapade mig skapade ju och dem i moderlivet, han, densamme, har berett dem i modersskötet.
16 “Yoo ani waan hiyyeessaaf barbaachisu dhowwadhee jiraadhe, yookaan yoo ani akka iji haadha hiyyeessaa dadhabu godhee jiraadhe,
Har jag vägrat de arma vad de begärde eller låtit änkans ögon försmäkta?
17 yoo ani buddeena koo utuu ilma abbaa hin qabneef hin qoodin kophaa koo nyaadhee jiraadhe,
Har jag ätit mitt brödstycke allena, utan att den faderlöse och har fått äta därav?
18 ani garuu dargaggummaa kootii jalqabee akkuma abbaattin isa guddise; dhaloota kootii jalqabees haadha hiyyeessaa karaa argisiise.
Nej, från min ungdom fostrades han hos mig såsom hos en fader, och från min moders liv var jag änkors ledare.
19 Ani yoon utuu namni tokko wayyaa dhabee akka malee miidhamuu, yookaan rakkataa uffata of irraa hin qabne tokko argee
Har jag kunnat se en olycklig gå utan kläder, se en fattig ej äga något att skyla sig med?
20 sababii ani rifeensa hoolota kootiin isa hoʼiseef, yoo garaan isaa na hin eebbisin,
Måste ej fastmer hans länd välsigna mig, och fick han ej värma sig i ull av mina lamm?
21 yoo ani mana murtiitti fudhatama qaba jedhee ijoollee abbaa hin qabnetti harka koo ol kaasee jiraadhe,
Har jag lyft min hand mot den faderlöse, därför att jag såg mig hava medhåll i porten?
22 irreen koo gatiittii koo irraa haa buqqaʼu; irreen koo buusaa isaatti haa cabu.
Då må min axel lossna från sitt fäste och min arm brytas av ifrån sin led.
23 Ani sababiin dhaʼicha Waaqaa sodaadhee fi sababiin surraa isaa kabajeef waan akkanaa hojjechuu hin dandeenye.
Jag måste då frukta ofärd ifrån Gud och skulle stå maktlös inför hans majestät.
24 “Yoo ani warqee abdadhee yookaan warqee qulqulluudhaan, ‘Ati irkoo koo ti’ jedhee jiraadhe,
Har jag satt mitt hopp till guldet och kallat guldklimpen min förtröstan?
25 yoo ani qabeenya koo guddaatti, milkaaʼina harki koo argatetti gammadee jiraadhe,
Var det min glädje att min rikedom blev så stor, och att min hand förvärvade så mycket?
26 yoo ani aduu iftu argee yookaan jiʼa miidhaginaan deemu ilaalee kabajee,
Hände det, när jag såg solljuset, huru det sken, och månen, huru härligt den gick fram,
27 akkasiinis garaan koo dhoksaan gowwoomfamee afaan koo harka koo dhungatee jiraate,
att mitt hjärta hemligen lät dåra sig, så att jag med handkyss gav dem min hyllning?
28 wanni kun cubbuu adabamuu qabuu dha; ani Waaqa samiitiif hin amanamne tureetii.
Nej, också det hade varit en straffbar missgärning; därmed hade jag ju förnekat Gud i höjden.
29 “Yoo ani badiisa diina kootiitti gammadee yookaan rakkina isa irra gaʼeef ililchee jiraadhe,
Har jag glatt mig åt min fiendes ofärd och fröjdats, när olycka träffade honom?
30 ani jireenya isaa abaaruudhaan akka afaan koo cubbuu hojjetu hin eeyyamne.
Nej, jag tillstadde ej min mun att synda så, ej att med förbannelse begära hans liv.
31 Yoo namoonni mana koo jiraatan, takkumaa, ‘Eenyutu buddeena mana Iyyoob nyaatee hin quufin?’ hin jedhin,
Och kan mitt husfolk icke bevittna att envar fick mätta sig av kött vid mitt bord?
32 sababii manni koo karaa deemtuuf banaa tureef, keessummaan kam iyyuu ala hin bulu ture.
Främlingen behövde ej stanna över natten på gatan, mina dörrar lät jag stå öppna utåt vägen.
33 Yoo ani akkuma namoonni godhan sana balleessaa koo garaatti qabadhee cubbuu koos dhokfadhee jiraadhe,
Har jag på människovis skylt mina överträdelser och gömt min missgärning i min barm,
34 ani waldaa guddaa sodaadhee yookaan tuffiin gosaa na naasisee, calʼisee gad baʼuu dhiiseeraa?
av fruktan för den stora hopen och av rädsla för stamfränders förakt, så att jag teg och ej gick utom min dörr?
35 “Maaloo ani utuu nama na dhagaʼu argadhee! Ani mallattoo falmii koo nan mallatteessa; Waaqni Waan Hunda Dandaʼu deebii naaf haa kennu; himataan koo dubbii isaa barreeffamaan haa dhiʼeeffatu.
Ack att någon funnes, som ville höra mig! Jag har sagt mitt ord. Den Allsmäktige må nu svara mig; ack att jag finge min vederparts motskrift!
36 Dhugumaan ani gatiittii koo irratti waan kana nan baadha; akka gonfoottis mataa irra nan kaaʼadhan ture.
Sannerligen, jag skulle då bära den högt på min skuldra, såsom en krona skulle jag fästa den på mig.
37 Tokkoo tokkoo tarkaanfii koo isatti nan hima; akkuma ilma mootiittis isatti nan dhiʼaadhan ture.
Jag ville då göra honom räkenskap för alla mina steg, lik en furste skulle jag då träda inför honom.
38 “Yoo lafti koo natti iyyitee boʼoon ishee hundinuu imimmaaniin jiidhe,
Har min mark höjt rop över mig, och hava dess fåror gråtit med varandra?
39 yoo ani kaffaltii malee midhaan ishee nyaadhe, yookaan akka hojjettoonni isaa lubbuu isaanii dhaban godhee jiraadhe,
Har jag förtärt dess gröda obetald eller utpinat dess brukares liv?
40 qooda qamadii qoraattiin, qooda garbuus aramaan itti haa biqilu.” Dubbiin Iyyoob xumurame.
Då må törne växa upp för vete, och ogräs i stället för korn. Slut på Jobs tal.
