< Salmenes 91 >
1 Den som sit i gøymsla hjå den Høgste, den som bur i skuggen hjå den Allmegtige,
Kasakkung: Panuekhoeh Lathueng Poung ni nguenae hmuen koe kaawm e teh, Athakasaipounge a tâhlip dawk ao han.
2 han segjer til Herren: «Mi livd og mi borg, min Gud som eg set mi lit til.»
Ama teh ka kânguenae hoi ka rapanim, ka Cathut, ka kâuep e lah ao, telah BAWIPA hah ka dei han.
3 For han frelser deg frå snara til fuglefangaren, frå tynande sott.
Ama ni karap dawk hoi thoseh, lacik kathout dawk hoi thoseh na rungngang han.
4 Med sine fjører løyner han deg, og under hans vengjer finn du livd; skjold og vern er hans truskap.
A rathei hoi na ramuk vaiteh, a rathei rahim na lung a mawng han. A lawkkatang teh na lungmawngnae bahling lah ao han.
5 Du skal ikkje ræddast for skræmsl um natti, for pil som flyg um dagen,
Karum lae runae hoi khodai lae pala hai na taket mahoeh.
6 for pest som fer fram i myrker, for sott som tyner um middagen.
Khohmo nah ka tho e lacik na taket mahoeh, kanîthun ka tho e rawkphainae hai na taket mahoeh.
7 Um tusund fell attmed sida di, og ti tusund attmed di høgre hand, so skal det ikkje nå til deg.
Na teng vah thong touh kamlet niteh, aranglah thong hra touh kamlet nakunghai, nang koe hnai mahoeh.
8 Du skal berre skoda det med augo dine, og sjå korleis dei ugudlege fær si løn.
Na mit hoi khen nateh, tamikathoutnaw ni a kâhmo awh e teh, na hmu han doeh.
9 «For du, Herre, er mi livd, » segjer du. Den Høgste hev du gjort til din bustad.
BAWIPA teh kânguenae lah ao telah na dei teh, Lathueng Poung dawk na o nahanelah na sak dawkvah,
10 Inkje vondt skal timast deg, og ingi plåga skal koma nær til ditt tjeld.
thoenae banghai nang koe phat mahoeh. Na onae koe lacik kathout tho mahoeh.
11 For han skal bjoda sine englar um deg, at dei skal vara deg på alle dine vegar.
Na lamthung pueng khenyawnkung lah, kalvan taminaw hah kâ a poe han.
12 Dei skal bera deg på hender, so du ikkje skal støyta foten din på nokon stein.
A kut hoi na tawm vaiteh, na khok hoi talung na kamthui mahoeh.
13 På løva og eiterorm skal du treda, du skal trakka ned ungløvor og drakar.
Sendek hoi hrunthoe van na luen vaiteh, Sendek hoi khorui hah na khok hoi na coungroe han.
14 «Av di han heng fast ved meg, vil eg fria honom ut; eg vil frelsa honom, av di han kjenner mitt namn.
Ahni ni na lungpataw dawkvah, kai ni ka rungngang han. Ka min a panue dawkvah ka tawm han.
15 Han skal kalla på meg, og eg skal svara honom, eg er med honom i naud, eg vil fria honom ut og føra honom til æra.
Na kaw toteh ka pato han. Runae a kâhmo toteh, ahni koe ka o vaiteh, ka rungngang vaiteh, ka bari han.
16 Med eit langt liv vil eg metta honom og lata honom sjå mi frelsa.»
Hringsawnae hoi a lung ka kuep sak vaiteh, ka rungngangnae hah ka pâtue han.