Salmenes 86
1 Ei bøn av David. Herre, bøyg ditt øyra, svara meg! for arm og fatig er eg.
En bön Davids. Herre, böj neder dina öron, och hör mig; ty jag är elände och fattig.
2 Tak vare på mi sjæl, for eg er gudleg. Frels din tenar, du min Gud, han som lit på deg!
Bevara mina själ, ty jag är helig; hjelp du, min Gud, dinom tjenare, som sig uppå dig förlåter.
3 Ver meg nådig, Herre! For til deg ropar eg heile dagen.
Herre, var mig nådelig; ty jag ropar dagliga till dig.
4 Gled din tenars sjæl! For til deg, Herre, lyfter eg mi sjæl.
Fröjda dins tjenares själ; förty efter dig, Herre, trängtar jag.
5 For du, Herre, er god og viljug til forlating, og rik på miskunn for alle deim som kallar på deg.
Ty du, Herre, äst god och nådelig, af stor godhet allom dem som åkalla dig.
6 Herre, vend øyra til mi bøn, og merka på mi bønerøyst!
Förnim, Herre, mina bön, och akta uppå mina böns röst.
7 Den dag eg er i naud, ropar eg på deg, for du svarar meg.
Uti mine nöd åkallar jag dig, att du dock ville höra mig.
8 Ingen er som du millom gudarne, Herre, og ingi verk er som dine.
Herre, dig är ingen lik ibland gudarna, och ingen är, som så göra kan som du.
9 Alle heidningar som du hev skapt, skal koma og tilbeda for di åsyn, Herre, og dei skal æra ditt namn.
Alle Hedningar, de du gjort hafver, skola komma och tillbedja för dig, Herre, och ära ditt Namn;
10 For du er stor og gjer undergjerningar, du er Gud og ingen annan.
Att du så stor äst, och gör under, och allena Gud äst.
11 Lær meg, Herre, din veg, eg vil ferdast i di sanning; sameina mitt hjarta til å ottast ditt namn!
Visa mig, Herre, din väg, att jag må vandra i dine sanning; behåll mitt hjerta vid det ena, att jag ditt Namn fruktar.
12 Eg vil prisa deg, Herre min Gud, av alt mitt hjarta, og eg vil æra namnet ditt æveleg.
Jag tackar dig, Herre, min Gud, af allt mitt hjerta, och ärar ditt Namn evinnerliga.
Ty din godhet är stor öfver mig, och du hafver frälst mina själ utu det djupa helvetet. (Sheol h7585)
14 Gud, stormodige hev reist seg imot meg, og ein flokk av valdsmenner stend etter livet mitt, og dei hev ikkje deg for auga.
Gud, de stolte sätta sig emot mig, och de tyranners hop står mig efter mina själ, och hafva dig intet för ögon.
15 Men du, Herre, er ein miskunnsam og nådig Gud, langmodig og rik på miskunn og truskap.
Men du, Herre Gud, äst barmhertig och nådelig, tålig, och af stora mildhet och trohet.
16 Vend deg til meg og ver meg nådig, gjev din tenar styrken din, og frels son åt di tenestkvinna!
Vänd dig till mig, var mig nådelig; stärk din tjenare med dine magt, och hjelp dine tjenarinnos son.
17 Gjer eit teikn med meg til det gode, at dei som hatar meg, må sjå det og skjemmast, av di du, Herre, hev hjelpt meg og trøysta meg.
Gör ett tecken med mig, att mig väl går, att de set, som mig hata, och skämma sig, att du med mig står, Herre, och tröstar mig.
