< Salmenes 78 >
1 Ein song til lærdom av Asaf. Lyd, mitt folk, på læra mi, legg øyra til det munnen min talar!
KOMAIL nai aramas akan, rong ai kusoned; komail kapaike dong salong omail padak en au ai!
2 Eg vil opna min munn med fyndord, eg vil lata gåtor frå gamall tid strøyma ut.
I pan ki pasang au ai, pwen padak, o pan kida kasoi en mas o,
3 Det me hev høyrt og veit, og det våre feder hev fortalt oss,
Me kitail rongadar o asaer, o sam atail kasoi ong kitail er,
4 det vil me ikkje dylja for deira born, men fortelja Herrens pris for den komande ætti, og hans styrke og hans under, som han hev gjort.
Pwe kitail ender karirila sang kadaudok arail, me pan pwarado mur, o kaparokki wau en Ieowa, o a manaman o a dodok kapuriamui kan.
5 Han hev sett upp eit vitnemål i Jakob, og ei lov hev han lagt i Israel, som han baud våre feder, til å kunngjera deim for borni,
Pwe a kotin kauada men kataman eu ren Iakop, o kotikida kapung eu ren men Israel, me a kotin kakaliki ong sam atail akan, pwe ren uselang nair seri kan,
6 so den komande ætti, dei born som skulde verta fødde, kunde kjenna deim, at dei kunde koma fram og fortelja um deim til sine born,
Pwe di en mur en asa due, o seri ko, me pan ipwidi; o ni ar kokoda, ren pil kasoi ong nair seri kan,
7 og setja si von til Gud, og ikkje gløyma Guds verk, men taka vare på hans bodord,
Pwe irail en kaporoporeki Kot, o ren der monokela en Kot a wiawia kan, o ren kapwaiada a kusoned akan,
8 og ikkje vera som deira feder, ei tver og tråssug ætt, ei ætt som ikkje gjorde sitt hjarta fast, og som i si ånd ikkje var trufast mot Gud.
O ren der dueta sam arail akan, me kainok kangudi o katiwo eu, me mongiong arail sota tengeteng, o ngen arail sota melel ong Kot;
9 Efraims born, dei væpna bogeskyttarar, dei snudde på stridsdagen.
Dueta kainok Epraim, me wa tatan mauin, ap purela sang nan pei.
10 Dei heldt ikkje Guds pakt og vilde ikkje ferdast i hans lov.
Irail sota dadaurata inau en Kot, o re sota men weweideki duen a kusoned akan;
11 Og dei gløymde hans storverk og hans under som han hadde synt deim.
O re monokelar a wiawia kan o a manaman akan, me a kotin kasansale ong irail er.
12 For deira feder hadde han gjort under i Egyptarlandet på Soans mark.
A kotin wiadar manaman akai sansal mon sam arail akan nan Äkipten, nan sap Soan.
13 Han kløyvde havet og let deim ganga igjenom, og let vatnet standa som ein haug.
A kotin palang pasang madau o kotin mueid ong ir, en kotela, o wiadar pil dueta kel takai eu.
14 Og han leidde deim med skyi um dagen, og heile natti ved elds ljos.
A kotin kalua kin irail tapok ni ran o, a ni pong umpul en kisiniai.
15 Han kløyvde berg i øydemarki og let deim drikka som av store vatsdjup.
A kotin palang pasang paip nan sap tan o kanim pile kin irail pil toto.
16 Og han let bekkjer koma or fjellet og fekk vatn til å renna ned som elvar.
O a kotin kapkapwile wei pilap kai sang nan paip, pwe ren pwile wei dueta pilap laud akan.
17 Men dei heldt endå på og synda imot honom, og var tråssuge mot den Høgste i øydemarki.
Ari so, re dadaurata ni arail dipi ong i, o re kaongiongi me Lapalap o nan sap tan.
18 Og dei freista Gud i sitt hjarta, so dei kravde mat for si lyst.
O re kasongesong Kot nan mongiong arail, ni ar inong iong kan arail manga.
19 Og dei tala imot Gud, dei sagde: «Kann vel Gud duka bord i øydemarki?
O re palian Kot ni ar inda: Melel Kot pan kak wiada tepel eu nan sap tan?
20 Sjå, han slo i berg, so vatn rann ut, og bekkjer fløymde. Tru han og kann gjeva brød, eller koma med kjøt til sitt folk?»
Kilang, a poki paip o, pwe pil en pwarado o pilap akan pwilepwile wei, a iaduen, a pan kak kida prot o uduk ong na aramas akan?
21 Difor, då Herren høyrde det, vart han harm, og eld loga upp mot Jakob, og vreide reiste seg mot Israel;
Ieowa lao mangier mepukat, ap kotin ongiongadar, o kisiniai wiauier ren Iakop, o ongiong lel ong Israel,
22 for dei trudde ikkje på Gud og leit ikkje på hans frelsa.
Pweki ar so kamelele Kot, o sota kaporoporeki a sauas.
23 Og han gav skyerne ovantil, og himmelportarne let han upp.
A ap kotin masani ong tapok en poa kan, o ritingida wanim en lang akan.
24 Og han let manna regna yver deim til føda, og himmelkorn gav han deim.
O kotin kamoredi ong ir manga, pwe ren manga, o a kotiki ong ir prot en lang.
25 Englebrød fekk menneskje eta, nista sende han deim til mette.
Irail kangalar prot en tounlang kan; a kotin kadar ong ir kisin manga toto.
26 Han let austanvinden fara ut i himmelen, og han førde sunnanvinden fram ved si magt.
A kotin kapwaredar pan lang ang en mas en lang, o ni a manaman a kotin kamokidada ang en pali air.
27 Og han let kjøt regna yver deim som dust, og fljugande fuglar som havsens sand,
O a kotin kamoredi ong ir uduk dueta pwel par, o manpir dueta pik en oror.
28 og han let deim falla ned midt i deira læger, kringum deira bustader.
O a kotin kapup irail di wasa karos, me irail kauson ia.
29 Og dei åt og vart ovleg mette, og det dei hadde hug på, let han deim få.
Rap mangamanga o medilar kaualap, o a kotin mueid ong ir ar inong.
30 Dei var ikkje komne burt frå si lyst, endå hadde dei maten i munnen,
A ni ar kapwaiadar ar inong, o ni ar mangamanga,
31 då steig Guds vreide upp imot deim, og han drap deira sterke menner hjå deim, og Israels ungdomar slo han ned.
Ongiong en Kot ap lel ong irail er, o kamelar ol lapalap re’rail, o kotin wokiedi manakap en Israel kasampwal akan.
32 Med alt dette synda dei endå, og dei trudde ikkje på hans under.
A re kalaudelar arail dip, o re sota kamelele a manaman akan.
33 Og han let deira dagar kverva i fåfengd, og deira år i rædsla.
I me a kotin mueideki ren mela, re sota paida, o ar apwal akan me toto arain ar maur.
34 Når han slo deim ned, då spurde dei etter honom, og vende um og søkte Gud,
Ni a kotin kame irail la, rap idok i, o wukila, o rapaki Kot.
35 og kom i hug at Gud var deira berg og den høgste Gud var deira atterløysar.
O re tamandar, me Kot kele parail o Kot lapalap ar saundor.
36 Men dei gjølte for honom med sin munn, og laug for honom med si tunga.
O re lik sansal mau ong i ni au arail o re likam ong i ni lo ar.
37 Og deira hjarta hekk ikkje fast ved honom, og dei var ikkje true mot hans pakt.
A mongiong arail sota tengeteng ong i, o re sota dadaurata melel a inau.
38 Men han er miskunnsam, han forlet skuld og tyner ikkje, og mange gonger let han sin vreide venda um, og han vakte ikkje heile sin harm.
Ari so, a kotin kalangan ong ir, o kotin makeki ong ir dip arail, o sota kame irail la, o katukiedi a ongiong pan pak toto, o sota ongiongi melel.
39 Og han kom i hug at dei var kjøt, ein andepust som kverv og ikkje kjem att.
Pwe a kotin kupura, me irail pali uduk, dueta kisiniang, me pir wei o solar puredo.
40 Kor ofte dei tråssa honom i øydemarki og gjorde honom sorg i audni!
Pan pak toto re kangudi ong i nan sap tan, o kakupur suedi i nan mal.
41 Og dei freista atter Gud og krenkte Israels Heilage.
Irail pur ong ansau karos kasongesong Kot, o re akapungi ong me Saraui ren men Israel.
42 Dei kom ikkje handi hans i hug, eller den dagen då han fria deim frå fienden,
Re solar tamanda lim a manaman, me dore ir ala sang ar imwintiti kan ni ran o.
43 då han gjorde sine teikn i Egyptarland, og sine undergjerningar på Soans mark.
Duen a kotin wiadar a manaman akan nan Äkipten o a dodok kapuriamui nan Soan.
44 Og han gjorde deira elvar til blod, og sine rennande vatn kunde dei ikkje drikka.
A kotin kawuki ong nta ar pil akan, rap solar kak nima sang ar pilap akan.
45 Han sende imot deim flugesvermar som åt deim upp, og froskar som tynte deim.
Ni a kotin kapwaredar man sued akan nan pung arail, me kang ir ala, o pros akan, me kawe ir ala.
46 Og han gav deira grøda til gnagaren og deira arbeid til grashoppen.
A kotiki ong muedi ar tuka kan, o ar wantuka ong man siek.
47 Han slo deira vintre ned med hagl og deira morbærtre med haglsteinar.
A kotin kawekilar akel ar wain o tuka kan ki akel tikitik.
48 Og han gav deira fe til haglet og deira hjorder til eldingarne.
A kotin kamekila ar man akel akan o ar pwin man akan liol.
49 Han sende på deim sin brennande vreide, sinne og harm og trengsla, ei sending av uferds-englar.
A kotin ongiong melel o porone wong ir tounlang sued kai, o mueid ong ir, ren lingarangar, o morsued, o kainsensued.
50 Han braut veg for sin vreide, han sparde ikkje deira sjæl for dauden, og deira liv gav han til sotti.
A kotin kaonopa dang ongiong al apot, o sota dorelar maur arail sang mela, o kotin mueid ong kilitop ni maur arail.
51 Og han slo alle fyrstefødde i Egyptarland, fyrstegrøda av dei sterke i Khams tjeld.
A kotin kamelar meseni karos nan Äkipten, meseni en ar kelail nan im en Am akan.
52 Og han let sitt folk fara av stad som sauer, og førde deim som ei hjord i øydemarki.
A kotin kaluala sapwilim a kan dueta pwin sip eu nan sap tan.
53 Og han leidde deim trygt, og dei ræddast ikkje, men havet løynde deira fiendar.
A kotin kalua irail ni pung, pwe ren der masak meakot, a madau kadupaledi ar imwintiti kan.
54 Og han førde deim til sitt heilage landmerke, det fjell som hans høgre hand hadde vunne.
A kotin wa ir ala lel ni irair en sap saraui, lel nana wet, me lim a pali maun kileledier.
55 Og han dreiv ut heidningar for deim, og let deira land falla til deim som arv, og let Israels ætter bu i deira tjeld.
O kotin pakipaki men liki kan mo’rail, o kotin nek ong ir sap arail, pwen sosoki, o a kotiki ong kainok en Israel akan, en kaukauson nan im arail.
56 Men dei freista Gud, den Høgste, og tråssa honom, og hans vitnemål agta dei ikkje på.
A re songesong? o kaongiong Kot lapalap, o sota peiki ong i, o sota duki ong a masan akan.
57 Og dei veik av og var utrugne som deira feder, dei vende um som ein veik boge.
O re muei sang o mamaleki meakaros, dueta sam arail akan, o re sota tengeteng, dueta kasik katieu luet eu.
58 Dei harma honom med sine haugar og eggja honom med sine avgudar.
O re kaongiong i ni ar kaudok pon dol akan, o re kupur suedeki i ki arail dikedik en ani kan.
59 Gud høyrde det og vart vreid, og han vart svært leid av Israel.
A Kot lao kotin mangi mepukat, ap kotin ongiongada o kasapok ir ala melel.
60 Og han gjekk burt frå sin bustad i Silo, det tjeld han hadde slege upp millom menneskje.
A kotin muei sang tanpas a nan Silo, im pwal o, wasa a kotikot ia ren aramas akan.
61 Og han let sin styrke verta førd burt som fange, og gav si æra i fiendehand.
A kotiki wei sapwilim akan nan imateng, o a lingan nan pa en imwintiti kan.
62 Og han gav sitt folk til sverdet, og på sin arv harmast han.
A kotiki wei sapwilim a aramas akan ni kodlas, o kotin ongiongi sapwilim a soso.
63 Eld åt deira unge menner, og deira møyar fekk ingen bruresong.
Kisiniai kangala ar manakap akan, o ar peinekap akan solar kak papaud.
64 Deira prestar fall for sverdet, og deira enkjor fekk ikkje syrgja
Arail samero kan mekilar kodlas, a solar li odi kan, me kin maiei.
65 Då vakna Herren som ein sovande, som ei kjempa frå rus av vin.
Ieowa ap kotin opala wasa dueta amen me mairelar, dueta ol komad amen kin ngisingis ni a kang wain.
66 Og han slo sine fiendar attende, og han førde yver deim æveleg skam.
A kotin kaloedier a imwintiti kan o kanamenok ir ala kokolata.
67 Og han støytte burt Josefs tjeld, og Efraims ætt valde han ikkje ut.
A kotin kaselar im en Iosep, o sota piladar kainok en Epraim.
68 Men han valde Judas ætt, Sions fjell som han elska.
Pwe a kotin piladar kainok en Iuda, dol Sion, me a kotin kupura.
69 Og han bygde sin heilagdom som høge fjell, liksom jordi som han hev grunnfest til æveleg tid.
O a kotin kauadar tanpas a im saraui wasa ileile, dueta sappa me pan tengeteng eta kokolata.
70 Og han valde ut David, sin tenar, og tok honom frå sauegrindarne.
Ap kotin piladar sapwilim a ladu Dawid, o a kotin ale i sang nan deun sip akan.
71 Han førde honom frå lambsauerne som han fylgde, til å gjæta Jakob, sitt folk, og Israel, sin arv.
A kotin kalua i sang ren sip en kadidi kan, pwen kamanga sapwilim a kainok en Iakop o a soso men Israel.
72 Og han gjætte deim etter sitt ærlege hjarta, og med si kloke hand leidde han deim.
O a kotin apapwali ir ni tiak en mongiong melel o pung, o kakaun irail ada ni koiok en lim a kan.