< Salmenes 72 >
1 Av Salomo. Gud, gjev kongen dine domar og kongssonen di rettferd!
Nataon’ i Solomona.
2 Han skal døma ditt folk med rettferd og dine armingar med rett.
Hitsara ny olonao amin’ ny fahamarinana izy. Ary ny malahelolonao amin’ ny fahitsiana.
3 Fjelli skal bera fred for folket, og like eins haugarne, ved rettferd.
Ny tendrombohitra hahavokatra fiadanana ho an’ ny olona, eny, ny havoana koa amin’ ny fahamarinana.
4 Han skal døma armingarne i folket, han skal frelsa borni åt den fatige og knasa valdsmannen.
Hitsara ny olona ory izy sy hamonjy ny zanaky ny mahantra ary hanorotoro ny mpampahory.
5 Dei skal ottast deg so lenge soli skin, og so lenge månen lyser frå ætt til ætt.
Hatahotra anao ny olona, raha mbola maharitra koa ny masoandro sy ny volana hatramin’ ny taranaka fara mandimby.
6 Han skal koma ned som regn på nyslegen voll, lik ei regnskur som væter jordi.
Hidina tahaka ny ranonorana amin’ ny saha voajinja izy, tahaka ny ranonorana mivatravatra amin’ ny tany.
7 I hans dagar skal den rettferdige bløma, og det skal vera mykje fred, alt til det ingen måne er meir.
Ny marina hitrebona amin’ ny androny, ary ho be ny fiadanana mandra-paha-tsy hisy volana intsony.
8 Og han skal hava herredom frå hav til hav, og frå elvi til endarne av jordi.
Ary hanjaka hatramin’ ny ranomasina ka hatramin’ ny ranomasina izy, ary hatramin’ ny ony ka hatramin’ ny faran’ ny tany.
9 Dei som bur i øydemarki, skal bøygja seg for honom, og hans fiendar skal slikka mold.
Ny mponina any an-efitra handohalika eo anatrehany; ary ny fahavalony hilelaka ny vovoka.
10 Kongarne frå Tarsis og øyarne skal bera fram gåvor, kongarne frå Sjeba og Seba skal koma med skatt.
Ny mpanjakan’ i Tarsisy sy ny nosy handoa hetra; ny mpanjakan’ i Sheba sy Seba hanatitra fanomezana.
11 Alle kongar skal fall ned for honom, alle folkeslag skal tena honom.
Ary ny mpanjaka rehetra hiankohoka eo anatrehany; ny firenena rehetra hanompo azy.
12 For han skal frelsa den fatige som ropar, og armingen som ingen hjelpar hev.
Fa hamonjy ny mahantra mitaraina izy sy ny ory tsy manan-kamonjy;
13 Han skal spara vesalmannen og den fatige, og sjælerne åt dei fatige skal han frelsa.
Hiantra ny reraka sy ny malahelo izy ary hamonjy ny fanahin’ ny malahelo.
14 Frå trykk og vald skal han løysa deira sjæl, og dyrt skal blodet deira vera i hans augo.
Hanavotra ny fanahiny amin’ ny fampahoriana sy ny fanaovana an-keriny izy; ary ho zava-dehibe eo imasony ny ràny.
15 Og han skal liva, og Sjeba-gull skal han gjeva honom, og han skal alltid beda for honom, heile dagen skal han lova honom.
Dia ho velona ireny ka hanome azy volamena avy any Sheba, ary hanao fifonana ho azy mandrakariva, izy, ary isan’ andro no hisaorany azy.
16 Det skal vera ei mengd med korn i landet, på fjelltopparne, grøda skal susa som Libanonskogen, og folk blømer fram i byarne som gras på jordi.
Hahavoka-bary betsaka ny tany na dia any an-tampon’ ny tendrombohitra aza; hirondrona tahaka ny any Libanona ny fahavokarany; ary ny ao an-tanàna hidokadoka tahaka ny ahitra amin’ ny tany.
17 Hans namn skal vara i all æva, so lenge soli skin, skal hans namn setja nye renningar, og ved honom skal dei velsigna seg, alle heidningefolk skal prisa honom sæl.
Ho mandrakizay ny anarany; raha mbola maharitra koa ny masoandro, dia hanorobona ny anarany; ary izy ho fitahiana ny olona; ny firenena rehetra hanao azy ho sambatra.
18 Lova vere Gud Herren, Israels Gud, han, den einaste som gjer under!
Isaorana anie Jehovah Andriamanitra, Andriamanitry ny Isiraely; Izy irery ihany no manao fahagagana;
19 Og lova vere hans herlege namn i all æva! og all jordi verte full av hans æra! Amen, amen!
Ary isaorana mandrakizay anie ny anarany malaza; ary aoka ny tany rehetra ho henika ny voninahiny. Amena dia Amena.
20 Ende på bønerne av David, son åt Isai.
Tapitra ny fivavak’ i Davida, zanak’ i Jese.