< Salmenes 64 >
1 Til songmeisteren; ein salme av David. Gud, høyr mi røyst når eg klagar, vara mitt liv frå fiende-skræmsla!
En Psalm Davids, till att föresjunga. Hör, Gud, mina röst, i mine klagan. Bevara mitt lif för den grufveliga fiendan.
2 Gøym meg for løyndelaget av dei vonde, for den bråkande hop av illgjerningsmenner,
Förskyl mig för de ondas församling; för deras hop, som illa göra;
3 som kvesser si tunga som eit sverd, siktar med si pil, det beiske ord,
De der skärpa sina tungor, såsom ett svärd, och skjuta med sina förgiftiga ord, såsom med pilar;
4 og vil skjota ned den uskuldige i løynd; brått skyt dei honom og ræddast ikkje.
Att de måga lönliga skjuta den fromma; med hast skjuta de uppå honom, utan all fruktan.
5 Dei styrkjer seg i si vonde råd, dei fortel at dei vil leggja løynde snaror, dei segjer: «Kven ser deim?»
De äro djerfve med sin onda anslag, och talas vid, huru de snaror lägga vilja, och säga: Ho kan se dem?
6 Dei tenkjer upp ugjerningar: «Me er ferdige, tanken er tenkt» - og det indste i mannen og hjarta er djupt.
De dikta skalkhet, och hållat hemliga; de äro illfundige, och hafva listig skalkastycke före.
7 Då skyt Gud deim, pili kjem brått og sårar deim.
Men Gud skall hasteliga skjuta dem, så att dem skall svida efter.
8 Dei stupar ned, deira tunge kjem yver deim, alle som ser på deim, rister på hovudet.
Deras egen tunga skall fälla dem; så att dem bespotta skall hvar och en, som dem ser.
9 Og alle menneskje ræddast og forkynner Guds gjerning, og hans verk skynar dei.
Och alla menniskor, som det se, skola frukta sig, och säga: Det hafver Gud gjort; och förmärka, att det är hans gerning.
10 Den rettferdige gleder seg i Herren og flyr til honom, og alle ærlege av hjarta prise seg sæle.
De rättfärdige skola fröjda sig af Herranom, och förtrösta uppå honom, och alla fromma hjertan skola deraf berömma sig.