< Salmenes 63 >
1 Ein salme av David, då han var i Juda øydemark. Gud, du er min Gud, eg søkjer deg tidleg; mi sjæl tyrster etter deg, mitt kjøt lengtar etter deg i eit turt land som ligg i vanmagt utan vatn.
En psalm av David, när han var i Juda öken.
2 Soleis hev eg set etter deg i heilagdomen til å sjå di kraft og di æra.
Gud, du är min Gud, bittida söker jag dig; min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig, i ett torrt land, som försmäktar utan vatten.
3 For di miskunn er betre enn livet, mine lippor skal prisa deg.
Så skådar jag nu efter dig i helgedomen, för att få se din makt och ära.
4 Soleis vil eg lova deg so lenge eg liver, i ditt namn vil eg lyfta upp mine hender.
Ty din nåd är bättre än liv; mina läppar skola prisa dig.
5 Som av merg og feitt skal mi sjæl verta mett, og med lovsyngjande lippor skal min munn prisa deg.
Så skall jag då lova dig, så länge jag lever; i ditt namn skall jag upplyfta mina händer.
6 Når eg kjem deg i hug på mitt lægje, tenkjer eg på deg i nattevakterne.
Min själ varder mättad såsom av märg och fett; och med jublande läppar lovsjunger min mun,
7 For du hev vore hjelp for meg, i skuggen av dine vengjer kann eg fegnast.
när jag kommer ihåg dig på mitt läger och under nattens väkter tänker på dig.
8 Mi sjæl heng fast ved deg; di høgre hand held meg uppe.
Ty du är min hjälp, och under dina vingars skugga jublar jag.
9 Men dei som stend meg etter livet og vil tyna det, dei skal koma til dei nedste djup i jordi.
Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.
10 Dei skal verta yvergjevne til sverdmagt, verta til ran for revar.
Men dessa som stå efter mitt liv och vilja fördärva det, de skola fara ned i jordens djup.
11 Men kongen skal gleda seg i Gud; kvar den som sver ved honom, skal prisa seg sæl, for ljugararne skal verta målbundne.
De skola givas till pris åt svärdet, rovdjurs byte skola de varda. Men konungen skall glädja sig i Gud; berömma sig skall var och en som svär vid honom, ty de lögnaktigas mun skall varda tillstoppad.