Salmenes 41

1 Til songmeisteren; ein salme av David. Sæl er den som ser til ein vesallmann; på den vonde dag skal Herren frelsa honom.

För sångmästaren; en psalm av David.

2 Herren skal verja honom og halda honom i live; han skal verta lukkeleg i landet, og du skal visst ikkje yvergjeva honom til hans mordgiruge fiendar.

Säll är den som låter sig vårda om den arme; honom skall HERREN hjälpa på olyckans dag.

3 Herren skal stydja han på sotteseng, og vender all hans lega i hans sjukdom.

HERREN skall bevara honom och behålla honom vid liv, han skall prisas säll i landet. Icke skall du överlämna honom åt hans fienders vilja!

4 Eg segjer: «Herre, ver meg nådig; læk mi sjæl, for eg hev synda mot deg!»

HERREN skall på sjukbädden stå honom bi; vid hans krankhet förvandlar du alldeles hans läger.

5 Mine fiendar talar vondt um meg: «Når skal han døy, og hans namn forgangast?»

Så säger jag då: HERRE; var du mig nådig; hela du min själ, ty jag har syndat mot dig.

6 Og um ein kjem og vil sjå til meg, so talar han falske ord; hans hjarta sankar seg vondskap saman, so gjeng han ut og talar um det.

Mina fiender tala vad ont är mot mig: »När skall han dö och hans namn förgås?»

7 Alle som hatar meg, kviskrar saman imot meg; dei tenkjer upp imot meg slikt som gjer meg vondt:

Kommer någon och besöker mig, så talar han falskhet; hans hjärta samlar åt honom vad ondskefullt är; sedan går han ut och talar därom.

8 «Ei illgjerning heng ved honom, og han som ligg der, skal ikkje meir standa upp.»

De som hata mig tassla alla med varandra mot mig; de tänka ut mot mig det som är mig till skada.

9 Ja, endå den som eg livde i fred med, som eg sette lit til, som åt mitt brød, hev lyft sin hæl imot meg.

»Ohjälplig ofärd har drabbat honom, han som ligger där skall icke mer stå upp.»

10 Men du, Herre, ver meg nådig og hjelp meg upp! So vil eg gjeva deim vederlag.

Ja, också min vän, som jag litade på, han som åt mitt bröd, lyfter nu mot mig sin häl.

11 På dette kjenner eg at du hev hugnad i meg, at min fiende ikkje fær setja i glederop yver meg.

Men du, HERRE, var mig nådig och upprätta mig, så vill jag vedergälla dem.

12 Og meg held du uppe i mi uskyld og set meg for di åsyn til æveleg tid.

Att du har behag till mig, det vet jag därav att min fiende icke får jubla över mig.

13 Lova vere Herren, Israels Gud, frå æva og til æva! Amen, amen!

Ty mig uppehåller du, för min ostrafflighets skull, och låter mig stå inför ditt ansikte evinnerligen. Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Amen, Amen.