Salmenes 3
1 Ein salme av David, då han flydde for Absalom, son sin. Herre, kor mange mine fiendar er! Mange reiser seg imot meg.
En Psalm Davids, då han flydde för sin son Absalom. Ack! Herre, huru månge äro mine fiender! Och så månge sätta sig upp emot mig.
2 Mange segjer til mi sjæl: «Det finst ikkje frelsa for honom hjå Gud.» (Sela)
Månge säga om mina själ: Hon hafver ingen hjelp när Gudi. (Sela)
3 Men du, Herre, er min skjold, mi æra og den som lyfter mitt hovud.
Men du, Herre, äst skölden för mig, och den mig till äro sätter, och mitt hufvud upprätter.
4 Eg ropar høgt til Herren, og han svarar meg frå sitt heilage fjell. (Sela)
Jag ropar till Herran med mine röst, så hörer han mig af sitt helga berg. (Sela)
5 Eg lagde meg og sovna; eg vakna upp, for Herren held meg uppe.
Jag ligger och sofver, och vaknar upp; ty Herren uppehåller mig.
6 Eg ottast ikkje for ti tusund av folk, som hev lægra seg imot meg rundt ikring.
Jag fruktar mig intet för mång hundrad tusend, de som lägga sig emot mig allt omkring.
7 Statt upp, Herre, frels meg, min Gud! For du hev slege alle mine fiendar på kinni, du hev knasa tennerne på dei ugudlege.
Upp, Herre, och hjelp mig, min Gud; ty du slår alla mina fiendar på kindbenet, och sönderbryter de ogudaktigas tänder.
8 Herren høyrer frelsa til. Lat di velsigning vera yver ditt folk! (Sela)
När Herranom finner man hjelp; och din välsignelse öfver ditt folk. (Sela)
