Salmenes 21

1 Til songmeisteren; ein salme av David. Herre! Kongen gled seg yver di magt, og kor høgt han fagnar seg yver di frelsa!

En Psalm Davids, till att föresjunga. Herre, Konungen fröjdar sig i dine kraft; och huru ganska glad är han af dine hjelp!

2 Det hans hjarta ynskte, hev du gjeve honom og ikkje neitta honom det hans lippor bad um. (Sela)

Du gifver honom hans hjertas önskan, och förvägrar intet hvad hans mun beder. (Sela)

3 For du kom honom til møtes med velsigning av gode ting; du sette ei kruna av gull på hans hovud.

Ty du öfverskuddar honom med god välsignelse; du sätter ena gyldene krono uppå hans hufvud.

4 Han bad deg um liv, du gav honom det, eit langt liv æveleg og alltid.

Han beder dig om lif; så gifver du honom ett långt lif, alltid och evinnerliga.

5 Stor er hans æra ved di frelsa; høgd og heider legg du på honom.

Han hafver stora äro af dine hjelp; du lägger lof och prydelse uppå honom.

6 For du set honom til velsigning for alle tider, du hugnar honom med gleda for di åsyn.

Ty du sätter honom till en välsignelse evinnerliga; du fröjdar honom med dins anletes fröjd.

7 For kongen set si lit til Herren, og ved miskunn frå den Høgste skal han ikkje verta rikka.

Ty Konungen hoppas uppå Herran, och skall igenom dens Högstas godhet fast blifva.

8 Di hand skal finna alle dine fiendar, di høgre hand skal finna deim som hatar deg.

Din hand skall finna alla dina fiendar; din högra hand skall finna dem som dig hata.

9 Du skal gjera deim som ein gloande omn, når du viser di åsyn; Herren skal rydja deim ut i sin vreide, og eld fortæra deim.

Du skall göra dem såsom en glödande ugn, när du dertill ser; Herren skall uppsluka dem i sine vrede; elden skall uppfräta dem.

10 Deira frukt skal du rydja ut av jordi og deira avkoma millom menneskjeborni.

Deras frukt skall du förgöra utaf jordene, och deras säd ifrå menniskors barn.

11 For dei stila på vondt imot deg, dei lagde upp meinråder; dei kann ingen ting.

Ty de tänkte att göra dig ondt, och togo de råd före, som de icke fullborda kunde.

12 For du skal få deim til å snu ryggen til, med dine bogestrengjer sigtar du på deira andlit.

Ty du skall göra dem till skuldror; med dina strängar skall du emot deras anlete skjuta.

13 Reis deg, Herre, i di magt! So vil me lovsyngja og prisa ditt velde.

Herre, upphöj dig i dine kraft; så vilje vi sjunga och lofva dina magt.